01 augusti 2016

Dramatiskt mer positiv inställning till HBT-rättigheter sedan Millenieskiftet

Opinionsbildning är i allmänhet elitdriven och tar lång tid. Nya värderingar och attityder sprids från samhällets centrum till dess periferi, från elitgrupperingar så som intresseorganisationer, partier och opinionsledare till folket. Det brukar ibland sägas att eliten inte längre är lika framgångsrik när det gäller att igångsätta den här typen av diffusionsprocesser. Men det finns undantag.

Svenska folkets förändrade inställning till homoadoptioner och HBT-rättigheter är utan tvekan en av de mest genomgripande opinionsförskjutningar som har ägt rum i närtid. Det är ett utmärkt exempel på när värderingar som får fäste i samhällets centrum snabbt vinner större spridning också i befolkningen (idén om opinioners diffusion från centrum till periferin är inspirerad av Johan Galtungs analyser av utrikespolitiska opinioner). Strax före Millenieskiftet var det endast drygt 10 procent -- en av tio svenskar -- som i SOM-institutets återkommande mätningar tyckte att det var ett bra förslag att låta homosexuella par att adoptera barn. Opinionen stärktes under flera års tid. Lagstiftningen i frågan var på plats redan 2007. Därefter bytte SOM-institutet frågeinstrument. Andelen som år 2015 ställde sig positiva till förslaget att stärka HBT-rättigheter ytterligare var drygt femtio procent. Jag har valt att presentera resultaten i samma grafer nedan. Alla tidsserier visar andelen som tycker att förslagen är mycket eller ganska bra.



Opinionsförändringen har sett lite olika ut i olika delar av befolkningen. Som man kan förvänta sig när det handlar om traditionalistiska värderingar -- och hit räknas ofta frågor som rör HBT-rättigheter -- är det oftast unga människor som går före och drar äldre grupper med sig. Det syns mycket tydligt i SOM-institutets tidsserier. Vid varje tidpunkt har 16-29-åringarna varit mer positiva till homoadoptioner och HBT-rättigheter än äldre grupper. Men generationsväxling kan förstås inte förklara opinionsförskjutningen eftersom den är så pass snabb och enhetlig.



Attityder i HBT-frågor har varit relativt jämnt spridda regionalt. Personer i samhällets centrum, läs de tre storstäderna, har visserligen varit mer positiva än personer i periferin, läs landsbygden. Men skillnaderna har varit relativt små jämfört med åldersskillnaderna som redovisades ovan.

Utbildningsnivå är delvis en återspegling av de starka ålderssamband som visades ovan. Här ser vi tendenser till växande skillnader över tid.
Högutbildade personer har förändrat sin inställning till homoadoptioner och HBT-rättigheter mest under perioden 1999-2015.


Slutligen visar den nedre figuren att attityderna till HBT förändrats i positiv riktning i alla grupper av partisympatisörer. Men det har blivit större spridning och ökad polarisering över tid, framför allt under senare år. Idag skiljer inställningen till HBT-rättigheter mycket mellan de mest negativa grupperna (Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas sympatisörer) och de mest positiva grupperna (Feministiskt initiativs, Vänsterpartiets och Miljöpartiets sympatisörer). Det finns härvidlag klara likheter med laguppställningarna när det gäller frågor som rör immigration, globalisering och mångkultur. Även när det gäller HBT-rättigheter sorterar framför allt SD ut de mer negativt inställda och FI, V och MP sorterar ut de mer positivt inställda.



Den kvarvarande frågeställningen är varför opinionsförskjutningar går snabbare på vissa områden än på andra. Ibland går samhällets centrum tydligt före i unison förening. Opinionsbildningen går snabbt och skapar en enhetlig rörelse i viss riktning. Ibland väcks motkrafter som leder till väljarvandringar, ökad polarisering och förhöjd konfliktnivå. Beror det på sakfrågornas karaktär, eller elitdebattens? Det kommer jag förstås klura vidare på.


Källa:


Fler SOM-grafer om värderingar http://som.gu.se/digitalAssets/1524/1524940_v--rderingar-p---liv-och-d--d---som-p---vetenskapsfestivalen-2015.pdf


SOM-data är fritt tillgängligt för utbildning och forskning från Sveriges Nationella Datatjänst. Se dokumentationen här.
Partisympatisörernas ställningstaganden i 36 olika politiska sakfrågor finns att beskåda i inledningskapitlet till senaste SOM-boken "Ekvilibrium".

24 juli 2016

Svenska väljare

Systematiska analyser av viktiga samhällsfenomen kräver noggrannhet och tar tid. Först nu, i mitten av mandatperioden, kan Valforskningsprogrammet presentera en samlad analys av varför väljarna röstade som de gjorde i 2014 års riksdagsval och sätta valbeteendet i historisk jämförelse med val ända tillbaka till 1956. Boken Svenska väljare av Sören Holmberg och undertecknad är en uppdaterad, uppfräschad och bearbetad version av de traditionella svenskspråkiga väljarböcker som givits ut efter varje val sedan 1976. Vi är övertygade om att de behövs. Som referensböcker. Som kurslitteratur. De rymmer viktiga grundläggande faktaunderlag för diskussioner om svensk samhällsutveckling, valdemokratins hälsotillstånd, valrörelsernas karaktär, och väljarnas bevekelsegrunder för valet av parti.


Resultat av röstsammanräkningar vid valen har stor betydelse men är samtidigt mycket svårtolkade. Signalerna väljare sänder till det representativa demokratiska systemet är starka men diffusa. Vad betyder det egentligen att rösta på en viss kandidat eller ett visst parti? Statsvetarna Sidney Verba och Norman Nie (1972) klassificerade röstning som en typ av politisk aktivitet som kombinerar stor påverkan på det politiska systemet med stor osäkerhet om vad väljarna egentligen vill ha sagt: Slentrian? Protest? Taktik? Förändring? Helhjärtat stöd för viss politik på visst område? Halvhjärtat stöd för minst dåligt alternativ? Solidaritet med vissa grup-per? Långsiktigt ställningstagande för en viss samhällsutopi? Kortsiktiga hänsyn till den egna plånboken?


Om allt sådant kan man välja att spekulera. Men man kan också göra sig besväret att genom stora befolkningsstudier av väljare söka svaren på vad väljarna avsett med sin röst. Det har vi gjort. Undersökningarna i samband med supervalåret 2014 har tagit närmare tre år att planera, genomföra, bearbeta, analysera och avrapportera.  


Resultaten från studierna presenteras portionsvis i mängder av olika sammanhang, i olika format och på olika språk -- jag länkar oavbrutet till dem här på bloggen och i sociala medier -- men vill man ha våra analyser något sånär samlade på ett ställe är det en utomordentlig idé att ta del av innehållet i boken "Svenska väljare". Nedan återges en innehållsförteckning för boken. Du beställer den här.


 

19 juni 2016

Ketchupeffekt i tabellfabriken

För den som vill förkovra sig i opinions- och väljarforskning under sommaren finns utmärkta möjligheter. På kort tid har jag varit med om att sammanställa en lång rad kapitel, rapporter och böcker som handlar om val, opinion, medier, demokrati och väljarbeteende. Jag är övertygad om att det räcker till att inspirera många idéer, tankar och analyser där i hängmattan.

Lagom till årets Almedalsvecka (26 juni) släpps SOM-institutets årligen återkommande rapport över tillståndet och utvecklingen när det gäller svenska befolkningens åsikter och attityder till (S)amhälle (O)pinion och (M)edier, som vanligt fullspäckad med analyser och trenduppdateringar. I år har SOM-institutet spridit ut publiceringen så du kan redan nu ladda ned och läsa flera av kapitlen i "Ekvilibrium" (Ohlsson, Oscarsson & Solevid Red). Vill ni träffa SOM-institutet finns vi i Almedalen och har ett seminarium 13-15 på tisdagen på Västsvensk Arena.


Även den återkommande väljarboken från det svenska Valforskningsprogrammet om utvecklingen av svenska folkets väljarbeteende (Oscarsson & Holmberg) utkommer lagom till årets Almedalsvecka. Väljarbibeln är oundgänglig referensbok för alla som behöver fundera kring vilka faktorer som är avgörande för svenska väljares beteende vid valurnorna och hur den svenska valdemokratin egentligen mår. Boken bygger på nästan 80 000 intervjuer med väljare under perioden 1956-2014 och rymmer som vanligt matnyttigheter om valresultat, kartor över partiernas starka och svaga fästen, opinionsmätningar, sammansättningen av partiernas väljare och hur partiernas röststöd utvecklats inom olika väljargrupper. Partiledareffekter, önskeregeringar, politikerförtroende, viktiga frågor för partivalet, väljarnas aktiviteter under valrörelserna. Här finns det mesta du kommer vilja veta om val och väljarbeteende i Sverige. Du beställer boken från förlagets hemsida. Om du är i Almedalen kommer du kunna se mig presentera en del av analyserna om politikerförtroende, partiledarsympatier och politiskt intresse på måndag kl 09:00 på Västsvensk Arena.

Om man inte läser sig mätt på dessa böcker kan du ladda ned rapporten "Flytande väljare" (Oscarsson 2016) från tidigare i år, som rymmer specialanalyser av väljarrörlighet mellan val, under mandatperioder och under valkampanjer i Sverige. Eller varför inte ladda ned rapporten "Supervalåret 2014" (Berg & Oscarsson 2015) som fokuserar på att förklara vad som hände under den intensiva valsommaren 2014.