24 januari 2015

Hur endimensionellt är det svenska partisystemet?

Det svenska partisystemet är inte längre lika endimensionellt som det har varit historiskt (se Oscarsson 1998). Vänster-högerdimensionen är fortfarande den viktigaste i förklaringar av partival men samtidigt dras partirymden isär av flera konkurrerande dimensioner. Tidigare forskning har visat att det finns ett antal åsiktsdimensioner som har en självständig betydelse i modeller som vill förklara svenskt väljarbeteende: den gröna miljödimensionen, den vita etik/moraldimensionen, den xenofobisk-kosmopolitiska dimensionen, jämställdhetsdimensionen och EU-dimensionen. Dimensionerna har kunnat identifieras med hjälp av analyser av strukturen i människors åsikter i politiska sakfrågor under lång tid, det handlar inte om särskilt nya fenomen. Men de spelar förstås olika stor roll i olika sammanhang och alla befinner sig i skuggan av den dominerande vänster-högerdimensionen.

Figur 1    Partiernas väljare positionerar sig längs olika åsiktsdimensioner, 2010 års val.


Kommentar: För detaljer hänvisas till Oscarsson & Holmberg (2013) Nya svenska väljare. Stockholm: Norstedts juridik.

Det är ett missförstånd att svensk valforskning endast använder sig av vänster-höger för att förklara partival. Ideologiska röstningsmodeller innefattar oftast ett stort antal åsiktsdimensioner som tillsammans ger en mycket stark förklaringskraft. Men samtidigt: de rumsliga dimensioner som representerar variation med anknytning till grundläggande syn på jämlikhet, statens roll, det offentligas uppgift, etc, tenderar att vara viktigast. Globalisering, invandring, EU, jämställdhet, postmaterialism, har totalt sett en svagare förklaringskraft. Det betyder inte att de är viktiga för att förklara politisk förändring och enskilda partiers fram- och tillbakagångar.

Ett skäl till att vänster-höger är så pass inflytelserik är att den historiskt varit ett så kraftfullt verktyg för kommunikation mellan väljare och valda att den kunnat absorbera sådana konfliktdimensioner som till en början gått på tvärs med vänster-höger. De rumsliga metaforerna vänster och höger är i sig självt ett kraftfullt orienteringsverktyg. Även om det substantiella innehållet i vänster och höger förändras eller är olika i olika politiska system, fungerar det som ett överordnat koordinatsystem där partier och väljare kan signalera riktning och avsikt till varandra (jfr Oscarsson 1998). Partier, medier, tjänstemän (och säkert också vi statsvetare) bidrar till att reproducera, återskapa den ideologiska vänster-högerstrukturen.

Vill man förklara regeringsskiften, partibyten och partival i Sverige kommer man inte ifrån att skiljelinjen mellan vänster och höger fortfarande är den grundläggande konfliktdimensionen i systemet. Det beror delvis också på att åsiktsdimensionerna inte är ortogonala utan samvarierar med varandra. Ser man närmare på partiernas inbördes rangordning längs andra alternativa konfliktlinjer visar det sig att det finns en stor överensstämmelse mellan dem. Vänsterpartiet och miljöpartiet turas om att vara flankpartier å ena hållet, medan SD, M och KD turas om att vara flankparti å det andra.

Det är uppenbart att flykting-invandringsdimensionen, eller den xenofobiska-kosmopolitiska dimensionen, eller GAL-TAN (Green-Alternative-Libertarian vs Traditional-Authoritarian-Nationalist), eller vad man nu väljer att kalla den, spelade en stor roll för utgången av 2014 års val. Väljarbeteende och partikonkurrens utspelade sig inte enbart längs den traditionella vänster-högerdimensionen, När vi analyserar och förklarar varför 2014 års val slutade som den gjorde och varför väljarströmmarna flöt som de gjorde kommer denna åsiktsdimension spela en framträdande roll.

Vi känner till denna åsiktsdimension sedan länge. Vad som avgör om åsiktsdimensioner får betydelse i ett givet val är förstås beroende av hur det politiska rummet tänjs och böjs (se figur 1). Partiernas sätt att manövrera längs dimensionerna, liksom deras ansträngningar att tona ned eller väcka större uppmärksamhet för de frågor som hör till dimensionen. Väljarnas bedömningar av åsiktsdimensionernas viktighet och uppfattningar om partiernas positioner, är också en faktor att ta hänsyn till i analyser som vilar på spatial valteori.

Figur 1
Den politiska rymdens åsiktsdimensioner kan töjas på olika sätt så att åsiktsavstånden mellan väljare och partier förändras och leder till olika aggregerat utfall (valresultat). 


Källa: Oscarsson (1998) s 196.

Den fredliga organiserade maktkamp mellan mot varandra stående intressen kan alltså, om man vill, beskrivas som en kamp om den ideologiska rymdens form. På lång sikt kan aktörer försöka förändra innehållet i dimensionerna, men på kort sikt får man ägna sig åt att försöka töja och sträcka i dem, och att söka manövrera sig till regioner i rymden där man kan vinna nya och fler väljare utan att fördenskull förlora de man redan har.


Oscarsson, Henrik (1998) Den svenska partirymden. Konfliktstrukturen i partisystemet 1956-1996. Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga institutionen (avhandling).

Oscarsson, Henrik & Sören Holmberg (2015) Chapter forthcoming in Pierre, Jon (Red.) Oxford Handbook of Swedish Politics. London: Oxford University Press.

11 januari 2015

Snart stänger SOM-undersökningarna 2014!

Varje höst genomför SOM-institutet vid Göteborgs universitet stora enkätundersökningar med ett slumpmässigt utvalda personer ur befolkningen. Undersökningarna drar igång i slutet av september. Fältarbetet pågår i närmare 150 dagar. Under de kommande veckorna sänder vi ut de sista påminnelserna ut till de respondenter som ännu inte hunnit svara. Du som ingår i studien eller känner någon som blivit utvald att delta men ännu inte kunnat svara har fortfarande ett par veckor på dig att returnera vårt formulär på papper eller via webben. Läs mer här om de vanligaste frågorna vi får från våra uppgiftslämnare.

I höstens undersökningsomgång har inströmningen av svar hittills varit något bättre än hösten 2013 i våra nationella undersökningar. Det känns roligt att fler vill vara med och att intresset för att delta i medborgarundersökningar växer. Den 21 april startar avrapporteringen från undersökningarna i samband med det årliga SOM-seminariet. Vi kommer att få många svar på spännande frågor om hur medievanor, opinioner och samhällsförtroende utvecklas i Sverige och varför 2014 års val slutade som det gjorde.

En vanlig oro från våra respondenter är att man kommer få en mängd ytterligare undersökningar om man väljer att svara. Men så fungerar det inte. Ett urval görs för varje undersökningsomgång. Vid undersökningsperiodens slut avidentifieras enkätsvaren och alla kontaktuppgifter till respondenterna förstörs. Några ytterligare utskick kan alltså inte göras till de respondenter som valts ut att delta i studien.

Varför delta i just SOM-undersökningarna?
SOM-undersökningarna har genomförts sedan 1986. Höstens undersökning är den 28:e i ordningen. Mer än 80 000 svenskar har deltagit i de nationella riksrepresentativa studierna under snart tre decennier. Tidsserierna är världsunika. Resultaten från undersökningarna kommer till stor användning för studenter, forskare och allmänhet. Eftersom de dokumenteras och görs tillgängliga för utbildning forskning representerar studierna ett värde som växer över tid. De mest värdefulla undersökningarna är de som vi kan använda för jämförelser tillbaka till 1980-talet och 1990-talet. Att delta i en SOM-undersökning är en viktig och vettig investering i samhällets förståelse av sig självt. Systematiskt återkommande undersökningar ger en god grund för funderingar, analyser och beslut.

Det är alltid frivilligt att delta i vetenskapliga studier. Samtidigt är det viktigt att många svarar. Ju fler som svarar desto mer tillförlitliga blir resultaten. Många studenter och forskargrupper vid högskolor och universitet i Sverige är beroende av svaren.

Vill du veta mer?
Eftersom SOM-institutet är en del av den svenska forskningsinfrastrukturen är all information som rör undersökningarna offentligt tillgängliga. Information om vår forskningssamverkan, undersökningsmetodik, formulär, bortfall, och arbetsrapporter, böcker och presentationer läggs ut publikt.

Läs mer om hur arbetet vid SOM-institutet är organiserat och om hur SOM-undersökningarna kan komma till nytta för dig på vår hemsida www.som.gu.se eller här.

03 januari 2015

Gott nytt år 2015!

Efter det uteblivna förannonserade beslutet om extraval den 22 mars kan Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet nu återgå till ursprungsplanen för 2015 års forskningsaktiviteter. Det känns på sätt och vis skönt. Visserligen hade vi redan före jul planerat ihop en fantastisk Valundersökning 2015 i samband med extravalet. Den blir nu inte av (även om designen kanske bör sparas i byrålådan under innevarande mandatperiod). Det betyder att vi kan dra igång analyserna av det osedvanligt rika datamaterial som samlats in under supervalåret 2014. 

Analyserna kan börja!
De sista data från Europaparlamentsvalundersökningen 2014 och Valundersökningen 2014 har nu kommit in. Vi i mitt i den viktiga efterbearbetningen och den nödvändiga dokumentationen av dataskatterna. Analysen av vad som egentligen hände med väljaropinionen mellan valen 2010 och 2014 och under det händelserika supervalåret kan påbörjas. Svaren från de tusentals väljare som tålmodigt besvarat våra enkäter, genomfört våra besöks- och telefonintervjuer eller deltagit i våra webpaneler under de senaste tolv månaderna ligger till grund för analyserna. 

Vi hämtar också data från SVTs stora vallokalundersökningar, från stora länderjämförande undersökningar (www.cses.org) och från den alleuropeiska Europaparlamentsvalundersökningen (European Election Study). Självklart används också den årliga SOM-undersökningen för 2014 i analyser av opinionsbildning och väljarbeteende. Särskilda webbpanelstudier med politiker och kandidater har också genomförts i Valforskningsprogrammets regi, liksom den tionde Riksdagsundersökningen av ledamöterna av Sveriges riksdag. Alla dessa studier är inte färdiga för analys men kommer ingå som underlag för tolkningar och analyser av vad det egentligen var som hände 2014.

Bra forskning tar tid
Målsättningen som forskningsledare är att se till att Valforskningsprogrammet producerar så mycket internationellt konkurrenskraftig forskning som är möjligt med tillgängliga resurser (tid, forskningsmedel, forskare). Jag är övertygad om att vi såsmåningom kommer att kunna bygga upp en bred och nyansrik analys av politisk förändring i Sverige i såväl närtid (2010-2014) som på mycket lång sikt (1956-). Men det blir förstås bara bitar i taget. Helhetsbilden låter vänta på sig. Bra forskning tar tid.

Tabellrapporter, bokkapitel, artiklar, uppsatser, rapporter, broschyrer, presentationer kommer att publiceras i en strid ström ända fram till nästa ordinarie riksdagsval 2018 (och internationell publicering kan ta ytterligare tid). (Det är en myt att valforskare har som mest att göra under valåren och sedan kan ta ledigt...!). 

Håll koll!
Om du inte vill missa ett enda spännande resultat kan du följa oss på sociala medier. Valforskningsprogrammet finns på twitter @Valforskning och på Facebook. Och vi har givetvis en hemsida på Göteborgs universitet. Under fliken "Valforskningsprogrammet" på den här bloggen kan du läsa mer om forskningsprogrammet och vilka forskare som är associerade. 

Ibland blir forskningsaktiviteterna lite extra publika. Event under våren som brukar rendera en del uppmärksamhet är det årliga SOM-seminariet i Göteborg den 21 april. Då presenteras de första resultaten från 2014 års SOM-undersökning. Den 26 maj genomförs ett seminarium i Stockholm där Valforskningsprogrammets rapport om personvalets utveckling kommer att presenteras. Den 23 juni genomförs det årliga boksläppet från SOM-institutet, som den här gången givetvis kommer att innehålla en hel del matnyttiga analyser av väljarbeteende från supervalåret 2014. SOM-institutet kommer som vanligt ha ett seminarium under Almedalsveckan med fokus på några av de 40-50-talet bokkapitel från huvudrapporten. Sen rullar det på. Andra hålltider är förstås att Valforskningsprogrammet släpper en kortare rapport om väljarbeteende i september 2015 och en längre rapport i Statistiska centralbyråns serie "Allmänna valen" ungefär vid jultid. 

Till de inte lika publika aktiviterna hör undervisning, interna seminarier, dataanalyser, tabellmakeri, konferensåkande, kollegial granskning, presentationer av forskning och producerandet av forskningsartiklar. Sånt som statsvetare i likhet med alla andra forskare och universitetslärare håller på med när de inte deltar i samhällsdebatten, alltså.

Publikationer från supervalåret 2014
Hittills har följande publicerats/accepterats för publicering som bygger på data från våra olika undersökningar i samband med supervalåret. 

Berg, Linda & Rutger Lindahl (2014). Flernivåidentifikation och EU-attityder över tid. I Berg, Linda & Rutger Lindahl, Red. (2014). Förhoppningar och farhågor: Sveriges första 20 år som medlem i EU. Göteborgs universitet, CERGU.

Berg, Linda & Henrik Oscarsson (2014). "The Swedish General Election 2014." Electoral Studies.

Boije, Edvin (2014). Valrörelsepanelen. En första resultatrapport. Valforskningsprogrammets arbetsrapportserie. Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen.

Oleskog Tryggvason, Per (2014). Vikten av vikter: Sammanställning av viktade resultat från SVTs vallokalsundersökning 2014. Valforskningsprogrammets arbetsrapportserie. Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen. 2014:13.

Oscarsson, Henrik (2014). Tjugo år av svenska europaparlamentsval. I Berg, Linda & Rutger Lindahl, Red. (2014). Förhoppningar och farhågor: Sveriges första 20 år som medlem i EU. Göteborgs universitet, CERGU.

Oscarsson, Henrik (2015a). Valanalys för europaparlamentsvalet 2014. Nationalencyklopedins årsbok 2014. Stockholm, Nationalencyklopedin AB.

Oscarsson, Henrik (2015b). Valanalys för riksdagsvalet 2014. Nationalencyklopedins årsbok 2014. Stockholm, Nationalencyklopedin AB.