Sista partiet ut i min "sommarserie" om partierna är Moderaterna.
Under 1990-talet var övervikten av män bland Moderaternas väljare närmare sextio procent i flera val. En utjämning har dock ägt rum i de senaste två valen. I samband med 2006 års val var 54 procent av moderaternas väljare män. Fortfarande en manlig prägel men alltså inte lika uttalad som tidigare. Genomsnittsåldern bland m-väljarna är densamma som i valmanskåren som helhet (47,6 år).


Under 1990-talet var övervikten av män bland Moderaternas väljare närmare sextio procent i flera val. En utjämning har dock ägt rum i de senaste två valen. I samband med 2006 års val var 54 procent av moderaternas väljare män. Fortfarande en manlig prägel men alltså inte lika uttalad som tidigare. Genomsnittsåldern bland m-väljarna är densamma som i valmanskåren som helhet (47,6 år).

Privatanställda, stadsbor, företagare, ej kollektivanslutna och höginkomsttagare är överrepresenterade bland moderaternas väljare jämfört med valmanskåren. Två tredjedelar av m-väljarna arbetar i privat sektor (67 procent, överrepresentation +10 procentenheter). Fjorton procent kategoriserar in sig själva som företagare (+5 pe). Även högre tjänstemän med arbetsledande eller företagsledande ställning är överrepresenterade bland m-väljarna (+6 respektive +3 pe). Det nya arbetarpartiet utmärks av en kraftig underrepresentation av arbetare jämfört med valmanskåren: endast 22 procent av m-väljarna klassificerar sig själva som arbetare (-15 pe).
Yrkesgruppsprofilen hos m-väljarna syns också i plånboken. Moderata väljare är välbeställda ekonomiskt. Samtidigt är moderaterna inte längre lika ensamt om att vara de rikas parti: moderaterna har t ex inte en högre andel höginkomsttagare (41 procent) än folkpartiet (42 procent).
Moderaternas väljare har högre utbildning än snittet i valmanskåren. Tjugoåtta procent har en högskoleexamen (+5 pe). Inriktningarna ekonomi/handel är klart överrepresenterad bland moderaternas väljare (22 procent +5 pe), i synnerhet bland partiets kärnväljare (27 procent).
Endast var femte moderat väljare uppger att de vuxit upp på landsbygden (20 procent; -6 pe). Andelen som vuxit upp i de tre storstäderna är 23 procent (+6 pe).
Moderaternas väljare är något mer politiskt intresserade än snittväljaren (64 procent). Graden av partiidentifikation ligger nära snittet (28 procent), liksom förtroendet för politiker (49 procent). De politiska kunskaperna bland moderaternas väljare är något bättre än valmanskåren (8,0 poäng).
Yrkesgruppsprofilen hos m-väljarna syns också i plånboken. Moderata väljare är välbeställda ekonomiskt. Samtidigt är moderaterna inte längre lika ensamt om att vara de rikas parti: moderaterna har t ex inte en högre andel höginkomsttagare (41 procent) än folkpartiet (42 procent).
Moderaternas väljare har högre utbildning än snittet i valmanskåren. Tjugoåtta procent har en högskoleexamen (+5 pe). Inriktningarna ekonomi/handel är klart överrepresenterad bland moderaternas väljare (22 procent +5 pe), i synnerhet bland partiets kärnväljare (27 procent).
Endast var femte moderat väljare uppger att de vuxit upp på landsbygden (20 procent; -6 pe). Andelen som vuxit upp i de tre storstäderna är 23 procent (+6 pe).
Moderaternas väljare är något mer politiskt intresserade än snittväljaren (64 procent). Graden av partiidentifikation ligger nära snittet (28 procent), liksom förtroendet för politiker (49 procent). De politiska kunskaperna bland moderaternas väljare är något bättre än valmanskåren (8,0 poäng).




