Moderaternas väljare

Sista partiet ut i min "sommarserie" om partierna är Moderaterna.

Under 1990-talet var övervikten av män bland Moderaternas väljare närmare sextio procent i flera val. En utjämning har dock ägt rum i de senaste två valen. I samband med 2006 års val var 54 procent av moderaternas väljare män. Fortfarande en manlig prägel men alltså inte lika uttalad som tidigare. Genomsnittsåldern bland m-väljarna är densamma som i valmanskåren som helhet (47,6 år).

Privatanställda, stadsbor, företagare, ej kollektivanslutna och höginkomsttagare är överrepresenterade bland moderaternas väljare jämfört med valmanskåren. Två tredjedelar av m-väljarna arbetar i privat sektor (67 procent, överrepresentation +10 procentenheter). Fjorton procent kategoriserar in sig själva som företagare (+5 pe). Även högre tjänstemän med arbetsledande eller företagsledande ställning är överrepresenterade bland m-väljarna (+6 respektive +3 pe). Det nya arbetarpartiet utmärks av en kraftig underrepresentation av arbetare jämfört med valmanskåren: endast 22 procent av m-väljarna klassificerar sig själva som arbetare (-15 pe).

Yrkesgruppsprofilen hos m-väljarna syns också i plånboken. Moderata väljare är välbeställda ekonomiskt. Samtidigt är moderaterna inte längre lika ensamt om att vara de rikas parti: moderaterna har t ex inte en högre andel höginkomsttagare (41 procent) än folkpartiet (42 procent).

Moderaternas väljare har högre utbildning än snittet i valmanskåren. Tjugoåtta procent har en högskoleexamen (+5 pe). Inriktningarna ekonomi/handel är klart överrepresenterad bland moderaternas väljare (22 procent +5 pe), i synnerhet bland partiets kärnväljare (27 procent).
Endast var femte moderat väljare uppger att de vuxit upp på landsbygden (20 procent; -6 pe). Andelen som vuxit upp i de tre storstäderna är 23 procent (+6 pe).

Moderaternas väljare är något mer politiskt intresserade än snittväljaren (64 procent). Graden av partiidentifikation ligger nära snittet (28 procent), liksom förtroendet för politiker (49 procent). De politiska kunskaperna bland moderaternas väljare är något bättre än valmanskåren (8,0 poäng).

Moderaterna: Bra och dålig politik

Moderaterna: Bra och dålig politik

Moderaterna har historiskt alltid varit företagarnas parti. Frågor om företagens villkor ägs fortfarande av Moderaterna. Bland väljarna som helhet är det klar övervikt för dem som spontant nämner att partiet har en bra politik när det gäller företagande (balansmått +43). Även i frågor som rör lag och ordning (+32), sysselsättning (+22) och ekonomi (+18) uppfattades Moderaterna som ett parti med en bra politik 2006. Moderaternas svagaste politikområden är miljön (-11), glesbygden (-13) och den sociala tryggheten (-22).

Skattefrågorna seglar upp som det starkaste politikområdet om Moderaternas egna väljare får stå för betygsättningen (+69). Men det är fler politikområden som får mycket höga betyg av M-väljarna: företagens villkor (+69), sysselsättning (+66), ekonomi (+65) och lag och ordning(+62). Moderaternas väljare delar samma uppfattning som övriga valmanskåren att glesbygds- och miljöfrågor är svaga politikområden för M (-1 respektive +7).

Moderaterna: poll of polls

Statsminister Fredrik Reinfeldt fick omedelbara problem med laguppställningarna i inledningen av regeringsinnehavet. Men den dåliga starten med ommöbleringar i regeringen gav inga synliga spår i opinionsmätningarna. Istället var det Allianskamraterna som stod för förlusterna i början av mandatperioden. Andra regeringsåret blev desto tyngre för M som föll till 22 procent i mätningarna. Finanskrisen i september 2008 innebar ett trendbrott. Det regeringsbärande partiet har sedan trotsat alla ekonomers och statsvetares förklaringsmodeller: På sju månader vintern 08/09 steg Moderaternas opinionssiffror stadigt från 23 till 32 procent. Först i samband med EUP-valet i juni 2009 har M fallit tillbaka i opinionsmätningarna.