24 februari 2016

Från skatteschweizare till cirkulär migration: Hur röstar utlandssvenskarna?


När socialdemokraternas partiledare Olof Palme sent på kvällen intervjuades under Sve­ri­ges televisions valvaka söndagen den 16 september 1979 visade resultaten en knapp seger för det socialistiska blocket i Riks­dagen. Men Palme visste att regerings­skif­tet inte var fullbordat. Det fanns fler röster att räkna. På goda grunder befarade han att det 175:e mandatet så småningom skulle till­falla de borgerliga partierna. Så blev också fallet. När poströster avgivna på valsön­da­gen och de så kallade onsdagsrösterna – som omfattade en stor andel utlandsröster – hade räk­nats skiftade riksdagsmajoriteten över i borgerlig övervikt. Endast 8 404 röster skilde de politiska bloc­ken åt (läs mer i Esaiasson 1990).



Valet 1979 var det hittills jämnaste riksdagsvalet när det gäller kampen om regeringsmakten. Att utlandsröster kan ha fällt avgörandet den gången var förstås ett en-på-miljonen-fenomen. Alltsedan dess har konventionell visdom varit att utlandssvenskar röstar borgerligt i allmänhet och på Moderaterna i synnerhet. Mer sentida internationell forskning från andra länder har emellertid inte kunnat visa några större skillnader i röstning mellan expatrioter och medborgare bosatta i hemlandet. Bristen på svenska studier har gjort att vi svävat i ovisshet om hur det egentligen förhåller sig med den växande grupp svenskar som röstar från utlandet. Hur röstade utlandssvenskarna i riksdagsvalet 2014?



Nu är SOM-institutets unika stora enkätstudie av utlandssvenskar färdig. I veckan släpptes forskarantologin Svenska utlandsröster. Maria Solevid har varit redaktör för boken och har med säker hand lett detta utmanande och unika projekt från ax till limpa. Här får vi äntligen svar på många frågor vi undrat om en allt större grupp svenskar som ingår i ett allt mer omfattande kretslopp -- en cirkulär migration -- av människor som inrät­tar sina liv och skaffar sig erfarenheter ömsom i Sverige, ömsom i länder utanför Sverige. 




Moderaterna största partiet bland utlandssvenskar
Drygt var tredje utlandssvensk, 36 procent, röstade på Mode­­­raterna i valet 2014. Det visar SOM-institutets unika undersökning av svenskar boende utomlands. Moderaternas starkaste fästen i världen är Asien och Östeuropa. Svagast stöd för partiet återfinns i de nordiska grannländerna och Latinamerika.





Socialdemokraterna erhöll endast 15 procent av rösterna i gruppen svenskar boende utom­lands. Om utlands­svenskarna fått bestämma hade Alliansregeringen (C, FP, KD, M) fått fortsatt förtroende efter 2014 års val. Allianspartierna erhöll tillsammans nämligen en knapp majoritet, 54 procent, av utlandssvenskarnas röster i valet. Stödet för den sittande minoritetsregeringen (S och MP) var 27 procent bland utlandssvenskarna.

Bland utlandsboende återfinns samma könsskillnader i röstning som vi ser på hemmaplan. Bland utlandsboende kvinnor står Miljöpartiet (16 procent) och Feministiskt initiativ (8 procent) klart starkare än bland män. I gruppen män stödde 41 procent Moderaterna och 9 procent Sverigedemokraterna i valet 2014. Även andra gruppskillnader i röstning som vi brukar se bland sverigeboende väljare var tydliga även bland svenskar boende i utlandet.




Även bland dem som bott relativt lång tid utomlands och som inte har särskilt starka band med Sverige förekom röstan­de på nyare partier som Femi­ni­stiskt initiativ och Sverige­demo­kraterna. Medan FI var ett uttalat ungdomsfenomen nådde SD sitt starkaste stöd i äldre grupper och bland utlandsboende med låg utbild­ning och personer som inte besöker Sverige, inte känner sig stolta att vara svensk, inte känner sig hemma i Sverige och som bedömer det osannolikt att de någon gång skulle flytta tillbaka. 



Idag har omkring 160 000 utlands­svenskar rösträtt i riksdagsvalen. Gruppen blir större för varje val och motsvarar en valkrets av Blekinges storlek. I 2014 års val använde omkring 52 000 utlandssvenskar sin rösträtt. I mitt kapitel om utlandsröstarna kan du läsa mer om hur grupper med olika anknytning till Sverige röstade i valet 2014 och i vilken utsträckning utlandssvenskarna åsiktsröstar i politiska sakfrågor.





Läs mer:
Solevid, Maria [Red] (2016) Svenska utlandsröster. Göteborgs universitet: SOM-institutet.

Borde vi ha en egen valkrets för utlandssvenskar?
Esaiasson, Peter (1990) Svenska valkampanjer 1866-1985. Stockholm: Publica.

05 februari 2016

Deadline 2 maj för SOM-institutets inbjudan till forskningssamverkan 2016

www.som.gu.se
SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför sedan 1986 årligen stora riksrepresentativa enkätundersökningar av svenska folket. Syftet är att systematiskt studera allmänhetens vanor och attityder när det gäller samhälle, politik och medier. Finansieringen av undersökningarna sker allt sedan starten genom forskningssamverkan.


SOM-undersökningarna fungerar som en tvärvetenskaplig plattform för långsiktig samverkan med pågående forskningsprojekt vid svenska universitet och högskolor såväl som med myndigheter och organisationer utanför universitetet.

SOM-institutet kombinerar närhet till den internationella forskningsfronten med stark närvaro i svensk samhällsdebatt. Inbjudan till forskningssamverkan gäller medverkan i 2016 års upplagor av SOM-institutets årligen återkommande undersökninga. Forskare, forskningsgrupper, myndigheter och organisationer kan till en rimlig kostnad ansöka om att delta med egna frågeinstrument i dessa stora representativa medborgarundersökningar av högsta kvalitet. Sista dag för intresseanmälan att delta i 2016 års SOM-undersökningar är den 2 maj 2012.
Förutsättningarna för deltagande och vad samverkan innebär kan du läsa om här: http://som.gu.se/samverkan/2016-ars-undersokningar 


Här hittar du alla tidigare formulär om du vill bilda dig en egen uppfattning om undersökningens karaktär: http://www.som.gu.se/undersokningar/

Alla SOM-institutets data från tidigare undersökningar är tillgängliga för undervisning och forskning och kan beställas från www.snd.gu.se.

09 januari 2016

Vilka partier tycker 16-17-åringar bäst om?

Demokratiutredningen föreslår försök med sänkt rösträttsålder till 16-år i lokala val vid de två nästkommande riksdagsvalen. Liknande försök har genomförts i flera andra länder tidigare (t ex Norge) och på flera håll (Skottland, Österrike, Estland, delstater i Tyskland och USA) har valsystemet ändrats permanent i närtid. Andra länder som t ex Brasilien och Argentina har länge haft 16 år som rösträttsgräns. EU har föreslagit sänkt rösträttsålder i Europaparlamentsvalen. Förändringarna ingår i en längre trend mot successiva sänkningar av rösträttsåldern. Fortfarande är 18 år den vanligaste rösträttsåldern i världens val, men det är alltså inte någonting ovanligt eller märkligt med 16-årsgräns.

Jag har undersökt svenska väljares inställning till sänkt rösträttsålder vid ett flertal tillfällen de senaste tjugo åren. Inställningen har varit mycket avvaktande. Endast en liten minoritet -- mellan 8 och 14 procent -- har under åren uppgett att det är "mycket bra" eller "ganska bra" förslag. Inte heller de medborgare reformen handlar om -- 16- och 17-åringar -- uppbådar särskilt stor entusiasm för att få möjlighet att rösta.



Diskussionen om sänkt rösträttsålder är i första hand en rättighetsfråga och en fråga om demokratisk fostran av röstande medborgare i framtiden. Med dagens 18-årsgräns och med våra fyraåriga mandatperioder är den effektiva rösträttsåldern omkring 20 år. Jag tycker att det är för sent och välkomnar en sänkt rösträttsålder. En sänkning till 16 år skulle innebära att debuten för rösthandlingen för de flesta unga omkring 18 år. Det totala antalet 16- och 17-åringar som skulle få rösta om vi sänkte rösträttsåldern är omkring 200 000 personer. Det är ett blygsamt tillskott till väljarkåren.

Vi vet från forskning i Danmark och från svensk mark att ungdomar som fortfarande bor hemma och befinner sig i skolåldern deltar i större utsträckning än något äldre ungdomar: Valdeltagandet är högre bland dagens 18-åringar och 19-åringar än bland 20- och 21-åringarna. Givet att första röstningserfarenheten har potential att forma ett långt liv av valdeltagande medborgare är en 16-årsgräns en bra idé. Primärsocialisationen i familjen och föräldrars mobilisering till valurnorna är en tungt vägande faktor.



I reaktionerna på förslaget är det dock andra perspektiv som dominerat. Man har i sedvanlig ordning fört fram argumentet att 16-åringar inte skulle vara mogna att rösta, som om vi skulle behöva ett lämplighetsintyg för att rösta. Argumentet faller helt platt eftersom rösträtten är en rättighet som inte kräver ett lämplighetsintyg. Stor brist på kunskap, omdöme, förmåga att bedöma konsekvenserna av sitt handlande finns på fler håll i väljarkåren, men vi skulle förstås inte framföra argument mot att inskränka omogna väljares rösträtt, eller hur?

Demokratiska rättigheter och familjesocialisation är spännande områden. Den allt överskuggande frågan från journalister de senaste dagarna har varit en annan: Vilka partier skulle vinna och förlora på att ge 16-åringar rösträtt? Att "vem vinner på det"-dramaturgin trumfar principiella diskussioner om demos är ett bra exempel på en spelorienterad mediebevakning av politiken.

Enkel matematik gör förstås gällande att det krävs en enorm över- eller underrepresentation i en grupp på kanske 180 000 röstande 16- och 17-åringar för att ett aggregerat valresultat med kanske uppåt sju miljoner röstande ska förändras med mer än tiondelar. Om alla 16- och 17-åringar röstade på samma parti skulle det partiet få drygt 2 procent av rösterna i ett riksdagsval.

I SOM-institutets undersökningar ingår alltid personer som är yngre än 18 år. Skiljer vi ut 16- och 17-åringarna (röd linje) från dagens förstagångsväljare (blå linje) visar det sig för det första att det inte finns några dramatiska skillnader mellan de två grupperna under de senaste 30 åren. Precis som Mikael Persson konstaterat tidigare kan vi sluta oss till att 16-åringar med mycket stor sannolikhet skulle rösta ungefär på samma sätt som något äldre 18-22 åringar. För det andra berättar historien att det inte råder särskilt stor beständighet när det gäller vilka partier som går bättre bland personer som är yngre än den nuvarande rösträttsåldern. Det parti som tycks ligga stabilt lägre är Socialdemokraterna. Det parti som tycks ligga stabilt högre är Miljöpartiet.


Vem vinner och vem förlorar-diskussionen tycker jag är relativt ointressant i förhållande till en mer principiell diskussion om rösträtt. Det finns en lång rad diskussionspunkter när det gäller vilka grupper som bör ha rätt att rösta. Bör svenskar som bor utomlands få rösta alls? Bör personer som gjort sig skyldiga till brott mot demokratiskt beslutade lagar tillfälligt fråntas sin rösträtt? Finns det egentligen några bra argument för varför inte alla medborgare, även barn, inte borde ha rätt att rösta (ombud via vårdnadshavare).(Och förövrigt skulle valresultatet inte ändras särskilt mycket om föräldrar fick lika många röster som de har barn.)

På SVT har andra säsongen av Fröken Frimans krig nyss avslutats. Det är intressant att se att de politiska skiljelinjer som strukturerade konflikten om utvidgad rösträtt för kvinnor för ett sekel sedan fortfarande finns närvarande i debatten. Sambanden är visserligen svaga men återkommer i de upprepade mätningar som genomförts: inställningen till utvidgad rösträtt är mer positiv bland personer som står till vänster i politiken och minst positiv bland personer som står till höger i politiken.





Läs mer

Bhatti & Hansen (2012) Leaving the nest and the social act of voting: Turnout among first-time voters. Journal of Elections, Public Opinion and Parties. Vol. 22, No. 4, 380–406.
http://www.kaspermhansen.eu/Work/JEPOP_Bhatti&Hansen_2012_young.pdf

Öhrvall, Richard (2012). Svenskt valdeltagande under 100 år. Stockholm: SCB.
www.val.se
Oscarsson, Henrik (2013) Internetröstning och sju andra demokratiförslag i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red)Vägskäl. Göteborgs universitet: SOM-institutet.

https://politologerna.wordpress.com/2013/09/11/hur-skulle-valresultatet-paverkas-om-16-aringar-fick-rosta/

http://www.henrikoscarsson.com/2009/01/om-barns-rstrtt.html

https://politologerna.wordpress.com/2015/12/06/lucka-6-dags-for-sankt-rostrattsalder/