För att mäta partiledarpopularitet används i Sverige klassisk
känslotermometerskala efter förebild från amerikansk väljarforskning.
Skalan går från -5 (ogillar starkt) till +5 (gillar starkt) och är försedd med en kryssruta i händelse man inte
känner till personen; då svarar man ”personen okänd för mig”.
Frågekonstruktionen leder till en
överskattning av partiledarkännedom; det tar helt enkelt emot att kryssa för
att ”personen är okänd för mig”.
Alla tycks för det mesta ta för givet att
hela valmanskåren har 100%-ig kännedom om partiledarna. Så är dock inte fallet.
Och det har betydelse inte minst för idéer om att partiledarskiften skulle leda
till opinionseffekter. I själva verket är det snarare så att effekter av partiledarskiften ofta överskattas på grund av att ledaren faktiskt inte hunnit bli allmän känd -- dessutom, de grupper som potentiellt skulle kunna påverkas mest av partiledarskiften är ofta de som i minst utsträckning känner till ledaren!
Hösten 2011 mätte
SOM-institutet inte mindre än 12 ledare. I tabellen nedan kan vi utläsa hur stor andel av
svenskarna som gav de olika ledarna en poäng på ogillar-gillarskalan; gör man
det antar vi att man känner till ledaren i fråga (övriga kryssade aktivt i rutan "personen okänd för mig". Anna Troberg är enda på
listan som inte tillhör något riksdagsparti. Piratpartiet mäter vi för att
partiet har två mandat i Europaparlamentet.
Statsminister Fredrik
Reinfeldt är mest känd av partiledarna med 99 procent. De som varit med länge –
som Göran Hägglund, Maud Olofsson, Lars Ohly och Jan Björklund -- har alla en
kännedom över 90 procent. Lars Ohly och Maud Olofsson
får med 97-98 procent kännedom betraktas som allmänt kända i sina respektive
sista-mätningar. Undantaget är givetvis
Håkan Juholt som inte varit med länge.
Givet tidigare erfarenheter av de här
mätningarna borde Juholt inte vara så känd som han blev i sin förstamätning. Juholt var allmänt känd av
svenska folket redan i första mätningen vi har. Vi vet inte hans startvärde
eftersom han tillrädde i mars 2011 och vi gjorde inga mätningar på vårkanten.
Uppmärksamheten för Juholt som person placerar honom i en exklusiv grupp ledare
som är allmänt kända redan från start. I botten av kändislistan hittar vi idel nya
partiledare såsom Gustav Fridolin, Åsa Romson, Annie Lööf och Jonas Sjöstedt.
I den andra kolumnen
i tabellen återfinns andelen av befolkningen som känner till partiledaren bland partiets egna sympatisörer. Bland egna sympatisörer är
kännedomen om partiledare i allmänhet något större, som förväntat. Göran Hägglund är
exempelvis fullständigt känd (100 procent) bland de egna kd-sympatisörerna men partiledarkännedomen
är lägre bland väljarna som helhet (94 procent).
Fallet
Fredrik Reinfeldt är kanske det bästa exemplet på att en ny partiledare inte nödvändigtvis är allmänt känd. Trots två år som gruppledare och ekonomiskpolitisk talesman för största
oppositionspartiet (!)startade han mycket lågt. Endast
67 procent kände till Reinfeldt i hans premiärmätning 2003. Det tog tre år innan
ledaren för det näst största partiet i riksdagen, moderaterna, blev allmänt
känd. Först efter att Reinfeldt blivit statsminister hösten 2006 nådde han
nära nollpunkten i anonymitet. 
Göran Hägglund har ett liknande trajektorie: Han startade på Reinfeldt-nivå med 68 procent och arbetade sig
uppåt i kännedom: Det krävdes att Hägglund blev minister i Alliansregeringen för att nå över 90
procent. Hägglund är fortfarande inte riktigt lika känd som sin föregångare Alf
Svensson.
Maud Olofsson fick en
bättre start 2001. Hon startade med 81 procent och har under lång tid varit i
det närmaste allmänt känd. Annie Lööf startar på samma kändhetsnivå som Fredrik
Reinfeldts första mätning (68 procent känner till Annie Lööf).
Jan Björklund är den
Alliansledare som varit mest känd vid tillträdet. 81 procent kände till
Björklund när han tog över från Leijonborg 2007. Ändå har det gått lite trögt.
Med 93 procent i kännedom är han mindre känd än Hägglund t ex.
Socialdemokraternas ledare
har mycket höga startvärden. Mona Sahlin var allmänt känd när hon tog över från
Persson: 99 procent. Även Håkan Juholts förstamätning visar att han var mycket
välkänd när SOM-institutet gjorde sin höstmätning 2011. I Juholts fall kan man spekulera kring hur och för vad en ledare blir allmänt känd.
Lars Ohly blev allmänt
känd först två år efter tillträdet, i samband med 2006 års val. Efterträdaren
Jonas Sjöstedt startar på en mycket låg nivå, 57 procent.
Miljöpartiets språkrör
tycks ha något svårare att bli riktigt välkända. Trots att Maria Wetterstrand
och Peter Eriksson var parhästar i mer än nio år tog det lång tid att arbeta
sig uppåt i kännedom. Wetterstrand kan betraktas som allmänt känd när hon
slutar. Men Eriksson nådde nätt och jämnt över 90 procent.
Av de helt nya språkrören
börjar Gustav Fridolin på ungefär samma nivå som Göran Hägglund gjorde i sin
förstamätning, medan Åsa Romson är betydligt lägre; mer känd dock än Jonas
Sjöstedt.
Jimmie Åkesson, slutligen,
fick sitt kändisgenombrott i samband med 2010 års valrörelse. Från relativt
blygsamma andelar kring 55-60 procent i de första mätningarna vi har (Åkesson
blev partiledare 7 maj 2005) innebar 2010 års val att han blev känd av mer än 9
av 10 svenskar.
Nils Lundgren är det enda egentliga exemplet på att svenska folket blivit mindre kunniga över tid. Lundgren uppvisar en kraftigt fallande kännedom efter 2004 års triumf i samband med Europaparlamentsvalet, från 77 till 55 procent.
Gammal vet bäst
Alla typer av politisk kunskap vi undersökt inom ramen för det svenska Valforskningsprogrammet(sakfrågekunskaper, systemkunskaper, partiståndpunktskunskaper och personkunskaper) uppvisar samma mönster. Män är mer kunniga om politik än kvinnor. Högutbildade tenderar att vara mer kunniga än lågutbildade. Förvärvsarbetande mer kunniga än arbetslösa. Det finns ett starkt samband mellan ålder (förvärvad erfarenhet) och politisk kunskap.
Partiledarkännedom är en form av samhällskunskap som uppför sig ungefär som andra kunskapsmått vi brukar använda. Analyserna visar att man med hjälp av SOM-data om partiledarkännedom faktiskt kan konstruera kunskapsindex som fungerar bra. Tillsammans med uppgifter om vilka myndigheter och organisationer respondenterna uppger att de inte känner till kan kunskapsindexen kompletteras. Vägen ligger sedan öppen för fördjupade studier av svenska folkets samhällskunskaper inom ramen för kommande studentuppsatser, antologibidrag och artiklar. Ta för er bara!- Vill du se fler bilder med SOM-resultat? På vår hemsida finns alla presentationer för nedladdning.
- Vill du se presentationer av resultaten på SVT Forum?
