28 augusti 2016

Den svenska partirymden 2016

Rumsliga modeller som beskriver grundförutsättningarna för aktörers agerande på marknader är en minst hundraårig tradition inom nationalekonomi och statsvetenskap. Anthony Downs bok "An Economic Theory of Democracy" från 1957 är fortfarande den hittills mest citerade inom statsvetenskapen. Rumsliga modeller används flitigt för att beskriva och förklara partikonkurrens och väljarbeteende inom nationalekonomi och statsvetenskap. Uppenbarligen har fruktbarheten bedömts vara tillräckligt god för att spatiala valteorier kunnat överleva (se t ex Oscarsson 1998).


Det svenska partisystemet är ett av världens mest endimensionella. Men vänster-högerdimensionen utmanas från tid till annan av nya skiljelinjer. Idag talar europeiska statsvetare om att fördelningspolitisk vänster-höger fått sällskap av en ny dimension som gäller en framväxande socio-kulturell skiljelinje där globalisering, öppenhet, kosmopolitism, gröna och toleranta värderingar står mot nationalism, traditionalism och auktoritarianism. Vissa benämner dimensionen GAL-TAN där akronymerna står för Green-Alternative-Libertarian och Traditionalist-Authoritarian-Nationalist. Den passar inte helt med svenska förhållanden men är en bra utgångspunkt om man vill bidra till diskussionerna genom jämförande analyser av vad som händer i europeiska partisystem.


Två svenska partier som nått framgångar längs den nya politiska dimensionen är Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ; fast givetvis i helt olika ändar av skiljelinjen. I Sverige, liksom i många andra länder, tar sig skiljelinjen GAL-TAN främst uttryck i ökad konflikt kring frågor som rör migration, flyktingpolitik och invandring. Men det kan också handla om traditionalistiska värderingar som står mot kosmopolitiska. Utbildningsnivå förklarar en stor del av de skilda värderingar människor gör när det gäller huruvida mångkultur, globalisering, internationalism uppfattas som ett hot eller en möjlighet. Stora värden står på spel. Under de två senaste åren har konfliktnivån ökat dramatiskt i frågor som på ett eller annat sätt kan knytas till GAL-TAN.


Sverigedemokraternas väljare är svårplacerade längs vänster-högerdimensionen. I de flesta vänster-högerfrågor står de i mitten. Men fördelningspolitik är en sekundär prioritering för SD-väljarna. Istället är det frågor om immigration, brottslighet, välfärdsmissnöje och misstro mot samhällets eliter som väger tyngst i övervägandena. Man upplever att en själv och de nära och kära inte har något att vinna på en samhällsutveckling mot ökad globalisering, mångkultur, internationalisering.


Figur: Svenska väljares perceptioner av partiernas vänster-högerpositioner 1979-2014 enligt de svenska Valundersökningarna.



Källa: Oscarsson (2016) Flytande väljare. Stockholm: SCB.



Konfliktstrukturen i det svenska partisystemet befinner sig idag i stark förändring. Vi skjuter på ett rörligt mål. Min bästa tvådimensionella karta över det svenska partisystemet just nu ser ut ungefär så här (se nedan). Den bygger på omfattande analyser av väljarströmmar, av partisympatisörernas ställningstaganden i ett mycket stort antal sakfrågor och av hur väljarna själva uppfattar partiernas positioner. Det är på sätt och vis svenska väljarnas egen karta över partisystemet.



Kartan är mitt bästa svar just nu på hur de svenska partiernas relationer till varandra ser ut. Det är lite av en hybrid. Partiernas positioner längs den vertikala axeln bygger till en del på analyser av väljarmarknaden – det vill säga var partiernas sympatisörer står i GAL-TAN-relaterade frågor som rör t ex flyktingmottagning, arbetskraftsinvandring, bensinskatt, HBT-rättigheter, abort, dödsstraff, jämställdhet. Vänster-högerpositionerna för partierna bygger helt på väljarnas egna uppfattningar om var partierna står längs vänster-högerdimensionen. Huvudsakligen hämtas dessa väljardata från Valundersökningar och SOM-undersökningar (Se listan över publikationer nedan).

För en väljarforskare är användande av väljardata en naturlig utgångspunkt om man vill förklara väljarbeteende: väljarna kan ju inte gärna agera utifrån någonting annat än egna verklighetsuppfattningar. Använder man andra tekniker för att positionera partierna -- t ex voteringsmönster i riksdagen, partimanifest, utspel och pressmeddelanden, koalitionspreferenser -- kommer kartan givetvis se annorlunda ut. Detta är i huvudsak en ögonblicksbild som visar hur väljarmarknaden kan beskrivas. Nya analyser genomförs hela tiden och kompletterar bilden av hur vi ska förstå den svenska partirymden. Vänster-höger har utmanats tidigare. Varje gång har det slutat med att konfliktdimensionen absorberat de nya konfliktlinjerna. När dammet lagt sig står vänster och höger där, kraftfulla spatiala metaforer som överlever men fyllda med nytt innehåll.


Kampen om att behålla gamla och vinna nya väljare är inte enbart ett strategiskt positionsspel. En central faktor begränsar avsevärt partiernas möjligheter att röra sig fritt på spelplanen: partiideologi! Partier vill nämligen saker. Det går att vinna väljare utan att behöva ägna sig åt ängslig anpassning till en väljarmarknad: bygga förtroende, bilda opinion, övertyga och visa ansvarstagande och ledarskap, utveckla ny spännande politik och visa politiska resultat. Även om spatiala modeller är utomordentliga verktyg för att kartlägga partirymder och förklara väljarbeteende så behöver det inte nödvändigtvis innebära att man använda dem för att ge råd om hur partier bör manövrera på väljarmarknaden. Partier har istället utomordentliga möjligheter att agera för att förändra den politiska spelplanen genom att ändra partirymdens form. Genom att försöka förändra det sätt på vilket väljarna tänker och resonerar kring frågor som de tycker är angelägna kan partierna "töja och dra" i åsiktsdimensioner för att skapa manöverutrymme och attraktionskraft utan att behöva förflytta sina ideologiska positioner allt för mycket allt för snabbt.


Det är uppenbart att GAL-TAN skapar stora problem främst för våra två stora partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, som gärna skulle vilja att den traditionella vänster-högerstrukturen blev mer dominerande. De har ett gemensamt intresse av att den nuvarande diskussionen om migration och mångkultur förvandlas till en i huvudsak fördelningspolitisk diskussion om jobben, ekonomin, bostäderna och skolan. 












Att läsa vidare:

Oscarsson, Henrik (1998) Den svenska partirymden. Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga institutionen.

Oscarsson, Henrik (2016) Flytande väljare. Stockholm: SCB.

Oscarsson, Henrik & Sören Holmberg (2016) Svenska väljare. Stockholm: Wolters Kluwer.

 


01 augusti 2016

Dramatiskt mer positiv inställning till HBT-rättigheter sedan Millenieskiftet

Opinionsbildning är i allmänhet elitdriven och tar lång tid. Nya värderingar och attityder sprids från samhällets centrum till dess periferi, från elitgrupperingar så som intresseorganisationer, partier och opinionsledare till folket. Det brukar ibland sägas att eliten inte längre är lika framgångsrik när det gäller att igångsätta den här typen av diffusionsprocesser. Men det finns undantag.

Svenska folkets förändrade inställning till homoadoptioner och HBT-rättigheter är utan tvekan en av de mest genomgripande opinionsförskjutningar som har ägt rum i närtid. Det är ett utmärkt exempel på när värderingar som får fäste i samhällets centrum snabbt vinner större spridning också i befolkningen (idén om opinioners diffusion från centrum till periferin är inspirerad av Johan Galtungs analyser av utrikespolitiska opinioner). Strax före Millenieskiftet var det endast drygt 10 procent -- en av tio svenskar -- som i SOM-institutets återkommande mätningar tyckte att det var ett bra förslag att låta homosexuella par att adoptera barn. Opinionen stärktes under flera års tid. Lagstiftningen i frågan var på plats redan 2007. Därefter bytte SOM-institutet frågeinstrument. Andelen som år 2015 ställde sig positiva till förslaget att stärka HBT-rättigheter ytterligare var drygt femtio procent. Jag har valt att presentera resultaten i samma grafer nedan. Alla tidsserier visar andelen som tycker att förslagen är mycket eller ganska bra.



Opinionsförändringen har sett lite olika ut i olika delar av befolkningen. Som man kan förvänta sig när det handlar om traditionalistiska värderingar -- och hit räknas ofta frågor som rör HBT-rättigheter -- är det oftast unga människor som går före och drar äldre grupper med sig. Det syns mycket tydligt i SOM-institutets tidsserier. Vid varje tidpunkt har 16-29-åringarna varit mer positiva till homoadoptioner och HBT-rättigheter än äldre grupper. Men generationsväxling kan förstås inte förklara opinionsförskjutningen eftersom den är så pass snabb och enhetlig.



Attityder i HBT-frågor har varit relativt jämnt spridda regionalt. Personer i samhällets centrum, läs de tre storstäderna, har visserligen varit mer positiva än personer i periferin, läs landsbygden. Men skillnaderna har varit relativt små jämfört med åldersskillnaderna som redovisades ovan.

Utbildningsnivå är delvis en återspegling av de starka ålderssamband som visades ovan. Här ser vi tendenser till växande skillnader över tid.
Högutbildade personer har förändrat sin inställning till homoadoptioner och HBT-rättigheter mest under perioden 1999-2015.


Slutligen visar den nedre figuren att attityderna till HBT förändrats i positiv riktning i alla grupper av partisympatisörer. Men det har blivit större spridning och ökad polarisering över tid, framför allt under senare år. Idag skiljer inställningen till HBT-rättigheter mycket mellan de mest negativa grupperna (Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas sympatisörer) och de mest positiva grupperna (Feministiskt initiativs, Vänsterpartiets och Miljöpartiets sympatisörer). Det finns härvidlag klara likheter med laguppställningarna när det gäller frågor som rör immigration, globalisering och mångkultur. Även när det gäller HBT-rättigheter sorterar framför allt SD ut de mer negativt inställda och FI, V och MP sorterar ut de mer positivt inställda.



Den kvarvarande frågeställningen är varför opinionsförskjutningar går snabbare på vissa områden än på andra. Ibland går samhällets centrum tydligt före i unison förening. Opinionsbildningen går snabbt och skapar en enhetlig rörelse i viss riktning. Ibland väcks motkrafter som leder till väljarvandringar, ökad polarisering och förhöjd konfliktnivå. Beror det på sakfrågornas karaktär, eller elitdebattens? Det kommer jag förstås klura vidare på.


Källa:


Fler SOM-grafer om värderingar http://som.gu.se/digitalAssets/1524/1524940_v--rderingar-p---liv-och-d--d---som-p---vetenskapsfestivalen-2015.pdf


SOM-data är fritt tillgängligt för utbildning och forskning från Sveriges Nationella Datatjänst. Se dokumentationen här.
Partisympatisörernas ställningstaganden i 36 olika politiska sakfrågor finns att beskåda i inledningskapitlet till senaste SOM-boken "Ekvilibrium".

24 juli 2016

Svenska väljare

Systematiska analyser av viktiga samhällsfenomen kräver noggrannhet och tar tid. Först nu, i mitten av mandatperioden, kan Valforskningsprogrammet presentera en samlad analys av varför väljarna röstade som de gjorde i 2014 års riksdagsval och sätta valbeteendet i historisk jämförelse med val ända tillbaka till 1956. Boken Svenska väljare av Sören Holmberg och undertecknad är en uppdaterad, uppfräschad och bearbetad version av de traditionella svenskspråkiga väljarböcker som givits ut efter varje val sedan 1976. Vi är övertygade om att de behövs. Som referensböcker. Som kurslitteratur. De rymmer viktiga grundläggande faktaunderlag för diskussioner om svensk samhällsutveckling, valdemokratins hälsotillstånd, valrörelsernas karaktär, och väljarnas bevekelsegrunder för valet av parti.


Resultat av röstsammanräkningar vid valen har stor betydelse men är samtidigt mycket svårtolkade. Signalerna väljare sänder till det representativa demokratiska systemet är starka men diffusa. Vad betyder det egentligen att rösta på en viss kandidat eller ett visst parti? Statsvetarna Sidney Verba och Norman Nie (1972) klassificerade röstning som en typ av politisk aktivitet som kombinerar stor påverkan på det politiska systemet med stor osäkerhet om vad väljarna egentligen vill ha sagt: Slentrian? Protest? Taktik? Förändring? Helhjärtat stöd för viss politik på visst område? Halvhjärtat stöd för minst dåligt alternativ? Solidaritet med vissa grup-per? Långsiktigt ställningstagande för en viss samhällsutopi? Kortsiktiga hänsyn till den egna plånboken?


Om allt sådant kan man välja att spekulera. Men man kan också göra sig besväret att genom stora befolkningsstudier av väljare söka svaren på vad väljarna avsett med sin röst. Det har vi gjort. Undersökningarna i samband med supervalåret 2014 har tagit närmare tre år att planera, genomföra, bearbeta, analysera och avrapportera.  


Resultaten från studierna presenteras portionsvis i mängder av olika sammanhang, i olika format och på olika språk -- jag länkar oavbrutet till dem här på bloggen och i sociala medier -- men vill man ha våra analyser något sånär samlade på ett ställe är det en utomordentlig idé att ta del av innehållet i boken "Svenska väljare". Nedan återges en innehållsförteckning för boken. Du beställer den här.