Inlägg

Visar inlägg från 2008

Gott nytt år!

Bild
Smällare och raketer är ett otyg. Om det hade varit begränsat till några timmar på nyårsafton hade det varit ok. Men nu startar smällandet så fort försäljningen av fyrverkerier börjar. Flera dagar i förväg.

I förrgår fick vi köra iväg Valle till ett pensionat i Bollebygd för att han skulle överleva nyåret. Han blir numera paniskt rädd framför allt för ljusblixtarna och för krutröklukten i samband med påsk och nyår. Att droga ned hunden känns inte som ett alternativ. Men på pensionatet har Valle det mysigt och kul med långa skogspromenader.

Gott nytt år, Valle, och alla ni andra!

Opinionsutvecklingen 2009

När det nya året sjunger på sista refrängen är det tid att blicka framåt och fundera över vad som ligger framför. Den ekonomiska krisen och den snabbt växande arbetslösheten kommer förstås prägla opinionsutvecklingen. Vad som hände med svenska folkets attityder och värderingar under krisens 1990-tal är mycket väl dokumenterat, bland annat genom SOM-institutets mätningar. Historien upprepar sig förstås aldrig, men jag tror att många erfarenheter går att använda för att ge en hyfsad prognos för kommande år.

1. Sjunkande förtroende för samhällsinstitutioner
Som jag skrivit i ett tidigare inlägg var förtroendet för svenska politiker mycket högt i samband med 2006 års val. Hittills har regeringen kunnat visa krafttag med stödpaket, skälla ut bankerna och se jättebekymrade ut. Men under nästa år kommer de behöva ta de första riktigt tuffa politiska besluten. Och det kommer att vara impopulära beslut. Politikerna och partierna får ta största smällen. Men det behöver knappast sägas att förtroen…

24% vet när valet äger rum

Sverige är det EU-land som har störst gap, drygt fyrtio procent, mellan valdeltagande i nationella val och europaparlamentsval. I det senaste eup-valet stannade valdeltagandet på blott 37,9 procent, lägsta noteringen hittills för svenskt vidkommande. Det har visat sig svårt att arbeta upp något större intresse för Europaparlamentsvalen. Alla demokratins huvudaktörer, partier, medier, medborgare, har ett svalare intresse och anser inte att eup-valen är lika viktiga som de nationella valen. Rätt eller fel? kan man diskutera länge.

En eurobarometerrapportfrån september 2008 kan illustrera uppförsbacken när det gäller att mobilisera svenska folket till valurnorna den 7 juni nästa år: Endast var fjärde svensk (24 procent) kunde korrekt uppge tidpunkten för nästa eup-val! EU27-snittet var 16 procent. I Finland och Storbritannien var det bara 3 procent som kunde uppge när valet äger rum. Eller som rapporten torrt konstaterar: "European citizens are not particularly aware of this event.&q…

Vilka partier vinner på högre valdeltagande?

En gammal sanning i svensk politik - att högt valdeltagande gynnar vänsterpartier i allmänhet och socialdemokraterna i synnerhet - tycks inte längre gälla. Det finns fortfarande ett samband men det är mycket mycket svagt. Enligt våra analyser i boken Regeringsskifte skulle socialdemokraterna haft ett 0,7 procentenheter högre valresultat i 2006 års val om alla medborgare gått och röstat (ett valdeltagande på 100 procent alltså).

Exemplet med 100-procentigt valdeltagande är förstås orealistiskt. Med ett lite mer realistiskt kontrafaktiskt scenario - låt oss säga ett två procentenheter högre valdeltagande än vad som var fallet 2006 - motsvarar vår uppmätta effekt +0,077 procentenheter, alltså inte ens en tiondels procentenhets starkare s-resultat. Resultatet är inte isolerat till 2006 års val. Även analyser av tidigare svenska riksdagsval har visat att effekterna av ett tänkt högre valdeltagande inte är så stora som många tycks tro, inteminst inom socialdemokraternas egna led.

Mot bakgrund…

46 miljarder

Brott och straff var ett centralt tema i statsminister Fredrik Reinfeldts jultalför ett par dagar sedan. Märkligt nog nämndes inte med ett enda ord den icke obetydliga ekonomiska brottsligheten. Enligt uppgifter från skatteverket i radioprogrammet Kaliber (det blir mycket P1-lyssnande när man är pappaledig) förlorar vi svenska medborgare 46 miljarder om året i skatteintäkter för att medborgare gömmer undan pengar i olika skatteparadis.

Fyrtiosex miljarder är inte lite pengar. Det motsvarar vad vi lägger på vårt försvar. Om skattepengarna kommit in hade vi kunnat bygga många älvförbindelser, järnvägar, kringleder, broar och tunnlar. Vi hade kunnat satsa flera miljarder extra på vårt rättsväsende för att bekämpa brottslighet. Och hur mycket hade skatten kunnat minskas för alla om dessa skatteintäkter inte smusslats undan?

Extra anmärkningsvärt är att denna skatteflykt ökat så mycket under senare år. Och det är inte längre överklassen som smiter med vår gemensamma egendom. Enmansföretag i …

Leijongate

Är det någon som minns nyheten om dataintrånget i socialdemokraternas interna nätverk SAPnet? Skandalen avslöjades av Dagens Industri bara två veckor före riksdagsvalet 2006 och ledde till stor dramatik och upptrissad stämning i slutskedet av valrörelsen. Polisen gjorde husrannsakan på folkpartiets kansli i centrala Stockholm (något som inte hänt i fredstid i Sverige; senaste gången var när statspolisen gjorde husrannsakan i kommunistpartiets lokaler i juni 1941 mitt under brinnande världskrig). Pressekreteraren och partisekreteraren för folkpartiet tvingades lämna sina uppdrag bara en dryg vecka före valdagen.

Förståsigpåare av alla de slag strödde spådomar: Kraftig nedgång i valdeltagandet, stora sympativinster för socialdemokraterna, dramatiskt opinionsfall för folkpartiet, kanske till och med falla ur riksdagen, Leijonborgs omedelbara avgång och, givetvis, valförlust för Alliansen som hittills hade hållt ledningen i opinionsmätningarna. Givet hur stor betydelse de sista två veckorn…

Intryck av nya grundlagen 1

Här är mina omedelbara reaktioner på grundlagsutredningens egna punkter över viktiga förändringar av valsystemet som presenterades på presskonferensen idag:
Spärren för personval till riksdagen sänks till fem procent. Samma spärrnivå kommer därmed att gälla för samtliga val. Informationen till väljarna om personröstens innebörd förstärks.HO: Redan känt. Kommer antagligen inte räcka för att vitalisera personröstningen i Sverige. Bra med ökad enhetlighet. Också bra att väljarna nu informeras ordentligt om att en utebliven personröst INTE är en röst på partilistan utan en delegering av väljarmakt till de väljare som faktiskt kryssar.Valdagen flyttas till den andra söndagen i september. På detta sätt skapas bättre förutsättningar för en ny regering att hinna sätta sin prägel på sitt första budgetförslag.HO: Låter som ett dåligt skämt att avskaffa en hundraårig tradition för att få en enda vecka extra tid. Jag tolkar det som att vårvalsförslaget (som bättre harmonierat med budgetprocessen) …

Demokrati 2.0

I morgon onsdag får vi reda på hur Grundlagsutredningen tänker sig förändra spelreglerna för den svenska demokratin. Under snart trettio år har man patchat och hotfixat men nu presenteras en helt ny version av regeringsformen. Den är som vanligt ett resultat av ett förhandlingsspel mellan riksdagspartierna bakom lyckta dörrar utan att allmänheten har särskilt mycket insyn i arbetet. Parlamentariska kommittéer brukar ibland resultera i märkliga kompromisser. Det blir spännande att se om det överhuvudtaget blir några större förändringar och i så fall vad det kan vara.

En nyhet är redan aviserad: sänkningen av spärren i personvalet från åtta till fem procent. De flesta andra förändringsförslag som har med valsystemet att göra (skilda valdagar, spärrgränser, kommunala nyval, valdagarnas placering) kommer av allt att döma inte att kunna genomföras eftersom alla större förändringar kräver mycket bred enighet. Spelregelförändringar måste alla spelare vara överens om, som bekant. Men vi kanske…

EUs partisystem

Bild
Svenska väljare använder sina vänster-högerkompasser flitigt när de röstar. De historiskt framgångsrika rumsliga metaforerna "vänster" och "höger" har visat sig vara mycket effektiva genvägar för att orientera sig i politiska landskap. Väljarna är i stor utsträckning överens om partiernas inbördes positioner längs vänster-högerdimensionen.Figur: Svenska väljares perceptioner av partiernas positioner längs vänster-högerdimensionen 1979-2006.

Men den europeiska partirymden är betydligt svårare att få grepp om. Jag måste själv läsa på eller ha fusklapp för att komma ihåg vilka partigrupperna är och hur majoritetsförhållandena i parlamentet egentligen ser ut. I allt väsentligt är den europeiska partirymden strukturerad i enlighet med en vänster-högerdimension. Svenska väljare borde alltså ha viss ledning av nedanstående figur (hämtad ur boken Europaval som du kan ladda ned här).











Men då måste ju förkortningarna för partigrupperna förklaras, förstås (vissa förändringar av …

Sd-väljarnas ideologi

Bild
Svenska väljare är ideologiskt röstande väljare. Ett bra sätt att begripa sig på varför partier når framgångar och motgångar är därför att undersöka den ideologiska profilen på deras väljare - det representerar väljarkårens "svar" på partiernas budskap. Eftersom det uppenbarligen råder svårt underskott på kunskap om sverigedemokraternas väljare (se här) så bjuder jag på ett par smakprov från våra böcker och publikationer.

Vänster-högerideologi
Sverigedemokraternas väljare definierar sig själva som stående i mitten (snittplacering 5,4 på en vänster-högerskala från 0 till 10). Men intressant nog placerar de själva sitt parti långt till höger på den ideologiska vänster-högerskalan. Det betyder att alla svenska väljare associerar partiet till en högerposition (snittplacering 7,7 på samma skala). Sd-väljarnas åsikter i vänster-högerrelaterade sakfrågor om skatter, statligt ägande, storlek på offentlig sektor och privatiseringar spretar rätt ordentligt. Många duckar och svarar vet e…

SCB/PSU

Statistiska centralbyråns partisympatiundersökning (SCB/PSU) för november är en trygg hamn efter en stormig höst på folkopinionens hav. Likt en fyr i opinionsmätarmörkret ger den ledning så här i adventstid: Oviktat. Drygt niotusen i urvalet. Renläriga sannolikhetsurval. Små felmarginaler.
Jag skall inte plåga er med fler figurer över opinionsutvecklingen. Intressantast med SCB/PSU är hur s-blockets ledning förändrats under mandatperioden. Själv brukar jag beräkna en differens mellan stödet för s+v+mp och stödet för c+fp+kd+m. Därefter dividerar jag med två för att procenttalen bättre skall motsvara andelen väljare som Alliansen behöver vinna för att det skall bli helt jämnt mellan blocken.Ledningen för v+s+mp över c+fp+kd+m:
November 2006: +3,4 procentenheter
Maj 2007: +7,4 procentenheter
November 2007: +8,2 procentenheter
Maj 2008: +7,9 procentenheter
November 2008: +6,4 procentenheter
SCB/PSU bekräftar höstens opinionsframgångar för Alliansen, men som vanligt levererar SCB mindre opinions…

Uppblåsta s-siffror?

Bild
Opinionsmätningarna visar en intressant samvariation mellan stödet för socialdemokraterna (y-axeln) och den rapporterade andelen osäkra/vet ej (x-axeln). Ju högre andel osäkra i undersökningarna, desto starkare är stödet för socialdemokraterna. Omvänt gäller att ju fler respondenter som pressas att uppge hur de skulle rösta om det var riksdagsval idag, desto lägre procentandel får socialdemokraterna. Frågan är hur detta skall tolkas? Är socialdemokraternas opinionssiffror uppblåsta i mätningar som rapporterar en hög andel osäkra?

Andelen osäkra i opinionsmätningarna varierar mellan olika institut. I huvudsak beror det på att man ställer olika följdfrågor för att pressa respondenterna att tala om huruvida de lutar åt något särskilt alternativ. Skop har omkring 5-6 procent osäkra. Synovate och Sifo rapporterar i snitt 15-17 procent osäkra/vet ej/vill ej svara. (Även när hänsyn tas till att instituten på grund av metodskillnader genererar olika hög andel osäkra så kvarstår samvariationen …

Laguppställningarna klara

Dagens utspel från s-v-mp om att bygga ett gemensamt regeringsalternativ inför 2010 års riksdagsval innebär en ytterligare cementering av svensk blockpolitik. I vårt nya tvåpartisystem kommer regeringsfrågan än mer i fokus. Två huvudalternativ gör det möjligen enklare att välja men det blir samtidigt svårare att entusiasmera svårmobiliserade väljargrupper till valurnorna: när utbudet minskar går efterfrågan ned. För väljare som inte kommer att attraheras av någondera laguppställning finns få flyktalternativ. Och skulle något av alternativen dessutom leda stort i februari-mars 2010, ja då uteblir spänningen helt (alternativt skiftar fokus till eventuell dramatik kring fyraprocentspärren). Det kan då bli svårt att nå ett valdeltagande högre än 80 procent.

Samtidigt: Mellan en fjärdedel och en tredjedel av de svenska väljarna skulle allra helst se en blocköverskridande regering (bland blockbytarna som avgjorde valet 2006 är andelen ännu högre, hela 44 procent). Det är lätt att tänka sig p…

Varifrån kom sd-väljarna?

Bild
Analyser av valundersökningarnas tvåvalspaneler ger följande balansräkning för sverigedemokraterna i 2006 års riksdagsval: Sverigedemokraterna gjorde bruttovinster från väljare som röstade blankt (+17 000) eller avstod från att rösta (+5 000) i 2002 års riksdagsval. Trafiken till och från sd och Allianspartierna var tog i huvudsak ut varandra. Bruttovinsterna från partierna i s-blocket var desto större: Sverigedemokraterna vann +17 000 väljare från socialdemokraterna, +9 000 från miljöpartiet och +5 000 från vänsterpartiet. Sd vann omkring 8 000 förstagångsväljare i 2006 års riksdagsval.

Not: Analyserna bygger på 2 654 personer som deltagit i 2002 och 2006 års svenska valundersökningar. Eftersom sverigedemokraternas väljare är något underrepresenterade i 2006 års valundersökning är partiets bruttovinster också något underskattade. Läs mer om väljarrörlighet i boken Regeringsskifte.


/Henrik Oscarsson

s notoriska svagspurtare

Utvecklingen av partiernas väljarstöd under de sista fyra veckorna inför valen brukar ibland anses avgörande för valutgången. Nästan alla våra partier varvar framgångsrika valrörelser med mindre lyckade dito. Nya systematiska analyser av valspurten i svenska valrörelser 1956-2006 visar emellertid att det finns ett parti som konsekvent har backat i valrörelserna. Snittförlusterna är -2,1 procentenheter. Partiet är socialdemokraterna.

Analysen visar alltså att s konsekvent har haft ett betydligt större sparat kapital i form av röstningsintention (vilket parti tänker du rösta på?) och partisympati (bästa parti) än vad partiet lyckats omsätta i röster på valdagen (partival). Resultaten bygger på paneljämförelser mellan valundersökningarnas förvalsintervjuer och eftervalsenkäter. Effekten kan delvis förklaras av att s är ett stort parti och det understundom har funnits gott om skäl för s-sympatisörer att ibland, av taktiska eller politiska skäl, rösta på ett annat parti än sitt favoritparti…

Samhällskontrakt omförhandlas

Spänningen stiger inför Grundlagsutredningens betänkande som skall presenteras senast 31 december. Kommittén kommer med ett förslag till ny grundlag; en uppsättning nya spelregler för den svenska demokratin, helt enkelt. Förslagen till förändringar av regeringsformen skall, åtminstone enligt direktiven, utformas för att stärka medborgarnas möjligheter att utkräva ansvar, öka förtroendet för politik och höja valdeltagandet.

Författningspolitiska frågor kan ibland vara tekniskt komplicerade. Samtidigt har vi lärt av historien att även mycket små, till synes triviala, förändringar av valsystemets utformning kan ha mycket stora konsekvenser för maktfördelningen i samhället. Ett aktuellt exempel är på sin plats: om vi exempelvis bara hade haft hälften så många ledamöter i riksdagen (och hälften så många utjämningsmandat) så hade det blivit en majoritet i riksdagen för v+s+mp efter 2006 års riksdagsval. Detta trots att Alliansen fick 119 000 fler röster!

/Henrik Oscarsson

E-panelrekrytering inledd

Nu påbörjar Valforskningsprogrammet nyrekryteringen till vår medborgarpanel -- e-panelen -- inför 2009 års europaparlamentsval. Det blir den fjärde kampanjpanelstudien baserad på webbenkäter sedan 2002. Omkring 3 000 personer deltar regelbundet i panelen för att stötta svensk forskning om opinionsbildning och väljarbeteende. Bakom undersökningen står forskare verksamma vid statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. Svaren från undersökningen ligger till grund för viktig metodutveckling. En mängd analyser av paneldata i vetenskapliga rapporter, uppsatser och avhandlingar har redan publicerats, senast i boken Regeringsskifte. Läs mer på Valforskningsprogrammets hemsida!

Du anmäler Dig till e-panelen genom att fylla i rekryteringsenkäten som finns här!

/Henrik Oscarsson

Grattis Mothugg

Idag gratulerar vi Mothugg till doktorstiteln som fixades igår. Mothuggs avhandling heter "Democrats without Borders. A Critique of Transnational Democracy". Stort grattis!

Och det kommer mera. Redan nästa vecka är det dags för Andreas Bågenholm att försvara sin doktorsavhandling "Understanding Governmental Legislative Capacity. Harmonization of EU legislation in Lithuania and Romania." Och 2009 kan bli ett nytt fyrverkeri av nyblivna doktorer från statsvetenskapliga i Göteborg. Martinsson. Pettersson. Dahlberg. Naurin. Zannakis. Håll utkik!

Listan med doktorander krymper snabbt. Handledarna är snart fler än doktoranderna :)

/Henrik Oscarsson

Vad kostar demokratin?

Vad kostar våra allmänna val i reda pengar? Det är svårt att ge ett exakt svar, eftersom det inte finns några bra systematiska sammanställningar. Min hittills bästa gissning för 2006 års allmänna val är att kostnaden är minst 500-600 miljoner kronor.
Valmyndighetens kostnader för att planera och genomföra de allmänna valen uppgick till ca 250 miljoner kronor. Riksdagspartierna gav sig själva ett extra anslag på 50 miljoner för ”särskilda informationsinsatser” i samband med valet. Partiernas kampanjfinansiering är inte offentlig i Sverige men uppskattas till närmare 200 miljoner. Sveriges televisions särskilda kostnader för valbevakningen (400 extra timmar bevakning) har höftats till ungefär 50 miljoner kronor. Totalkostnaden kan dock vara avsevärt större. Skattningen 500-600 miljoner är sannolikt låg, eftersom vi här inte räknat med kostnader med som and­ra medieaktörer, fackföreningar, tankesmedjor och intresseorganisatio­ner kan ha haft med anledning av valet. Det går heller inte att…

Alla partier är protestpartier

Begreppet protestpartier används ofta slarvigt. Alla nybildade partier får höra att de är protestpartier. Statsvetaren Klaus von Beyme (1985. Political parties in Western democracies) har lärt alla grundstudenter i statsvetenskap att protester mot rådande förhållanden och spjärn mot en pågående samhällsutveckling i själva verket är den enklaste förklaringen till varför partier överhuvudtaget bildas. De etablerade partierna tycks ibland ha glömt bort varför de finns.

Den historiska lärdomen är att alla partier bildas i syfte att att organisera politisk pro­test mot rådande samhällsordning eller för att vara en motkraft mot pågående samhällsförändringar. Liberala partier bildades en gång i tiden för att protestera mot gamla konservativa regimer, arbetarpartier var en protest mot det bor­ger­liga systemet och kapitalismen, kommunistpartier protesterade mot reformistiska socialdemokrater, fascistpartier mot det demokratiska systemet, regionala partier mot centralmakten, kristna partier mot…

Sd-väljarna kartlagda

I min och Sören Holmbergs nya bok "Regeringsskifte. Väljarna och valet 2006" genomför vi den hittills mest omfattande kartläggningen av partiernas väljare. Vi har slagit samman resultat från fem riksrepresentativa undersökningar för att erhålla högre träffsäkerhet när det gäller sammansättningen av framför allt små partiers väljare. Många är förstås nyfikna på vilka väljargrupper som valde att rösta på sverigedemokraterna i 2006 års val.

Kartläggningen visar bland mycket annat att sd-väljarna skiljer sig dramatiskt från övriga partiers väljare när det gäller politiskt förtroende, intresse, kunskap och utbildning. Det politiska förtroendet är mycket lågt. Endast 11 procent av sd-väljarna uppger att de har mycket eller ganska stort förtroende för politiker (jämfört med 46 procent bland samtliga väljare). Andelen politiskt intresserade är lägre (45 procent) än snittet i valmanskåren (55 procent). Graden av anhängarskap är också lägre än för alla andra partiväljare: endast tio pr…

Mandatlös trots klarad spärr?

Lissabonfördraget ger Sverige 20 platser i Europaparlamentet. Men fördraget har inte trätt i kraft. Enligt valmyndigheten är det därför 18 svenskar som skall ta plats i parlamentet efter eup-valet i juni 2009.

Hela Sverige är en valkrets och det är den vanliga jämkade uddatalsmetoden som används för att fördela mandaten mellan partierna. Om det blir många partier som klarar fyraprocentspärren är det faktiskt inte säkert att mandaten räcker till för att ge alla partier ett mandat. Jag roade mig med att simulera 10 000 000 valresultat där åtta partier klarat 4%-spärren. Syftet var att uppskatta den högsta procentandelen ett parti skulle kunna få i Europaparlamentsvalet 2009 utan att fördenskull vinna ett mandat. Svaret: 4,44523 procent skulle vara den teoretiska maxgränsen för ett parti som klarat fyraprocentspärren men ändå blir utan mandat eftersom 18 mandat inte räcker till.

Risken för ett sådant suboptimalt utfall av vårt valsystem är liten. Under förutsättning att 8 partier klarar sp…

42 231

Förtroendet för politiker ökar i Sverige. Närmare hälften (49 procent) uppgav att de hade mycket eller ganska högt förtroende för svenska politiker i 2006 års valundersökning. Jämfört med bottennappet 1998 års val (31 procent) är förtroendetillväxten markant. Om trenden fortsätter är vi snart tillbaka på 1960-talsnivåer.

Den stundande lågkonjunkturen kommer sannolikt pröva förhållandet mellan medborgare och politiker igen. Våra förtroendevalda kommer att behöva fatta mängder av obehagliga beslut. Låt oss hoppas att de ges bättre möjligheter än under 1990-talskrisen att faktiskt förklara besluten för medborgarna.

Fortfarande har omkring var tionde väljare ett mycket lågt förtroende för politiker. Svaren på öppna frågor om varför gör gällande att politiker för det första "lovar runt och håller tunt". För det andra är politiker i första hand ute efter att "sko sig själva" ekonomiskt. Ingen av dessa föreställningar visar sig dock hålla för systematisk empirisk granskning…

Klarar partierna nyrekryteringen?

Vem är statsminister i Sverige om 25 år? Kan partierna verkligen klara rekryteringen av framtidens kloka ledare, förtroendevalda och beslutsfattare på egen hand?

Partierna är unika organisationer. Det finns inte några andra organisationerna än partierna som har som huvuduppgift att aggregera och smälta samman människors behov och önskningar till en fungerande helhet, omforma preferenser till praktiskt genomförbar politik och sedan, som om det inte vore nog, också ta långsiktigt ansvar för den förda politiken. Intresseorganisationer, lobbygrupper och tankesmedjor i all ära. De finns för att framföra ett intresse i taget. De slipper förhandla, kompromissa eller uppfinna kreativa lösningar under ibland hopplösa omständigheter.

Men för att partierna framgångsrikt skall kunna fullfölja sina plikter i framtiden krävs många duktiga människor. Historiskt har partierna haft ytterligare en central uppgift i en demokrati -att rekrytera och fostra morgondagens beslutsfattare. Med sjunkande medlemst…

Tvåhundra dagar kvar

Den 7 juni 2009 är det val till Europaparlamentet. Planeringsarbetet inför alla de studier som skall genomföras i samband med valet är sedan länge i full gång. Svenska valforskningsprogrammet deltar i EU-nätverket PIREDEU som kommer att genomföra fem större koordinerade datainsamlingar i EUs 27 medlemsländer: 1) en europeisk väljarundersökning, 2) en kandidatundersökning, 3) innehållsanalyser av mediernas valrörelsebevakning, 4) innehållsanalyser av alla partiers valmanifest och 5) insamling av kontextuella makrodata. Den största satsningen hittills inom europeisk valforskning.

Den svenska europaparlamentsvalundersökningen 2009 blir den fjärde i ordningen. Det blir en stor besöksintervjuundersökning med ett urval på 2 700 personer. Fältarbetet startar måndagen efter valet. Sist hade vi 78 procent svarsfrekvens (formulär och kodböcker kan du fördjupa dig i på http://www.valforskning.pol.gu.se/)

Europaparlamentsvalen är en utmaning för alla demokratins huvudaktörer, och så även för statsv…

Oborstat debattklimat i bloggosfären?

De flesta blogg inlägg och kommentarer kommer till snabbt framför datorn utan att andra människor är i närheten. Det är väl belagt att åsiktsuttryck blir mer oborstade när vi inte har andra människor omkring oss. I postenkätundersökningar tenderar vi att ge mer egenintresserade, intoleranta, introverta och främlingsfientliga svar än vad vi gör om det sitter en intervjuare hos oss och ställer exakt samma frågor. Befinner vi oss inte i samma rum som eller kan se in i ögonen på en annan människa använder människor sätt att uttrycka sig som de inte hade gjort annars. I direktkommunikation måste vi ta ett omedelbart ansvar för våra ståndpunkter och vårt sätt att uttrycka oss.

Vem som helst får lämna inlägg på min blogg. På min blogg räknar jag med att alla håller sig till några enkla regler för kommunikation. Om inte, förbehåller jag mig rätten att ta bort inlägget.
Var inte anonym. Skriv vem du är. Friheten att uttrycka åsikter är kopplat till ansvar.Håll dig till ämnet. Gör inte irrelevant…

Bloggosfären bloggar om bloggande

Snackisen på jobbet i veckan handlade om Bo Rothsteins artikel på GP kultur "Bloggar utan spärrar". Reaktionerna från bloggkollektivet har varit övervägande starkt negativa. En genomgång av dessa inlägg visar att få bemödar sig att bemöta Rothstein i sak. Istället för att framföra fler och nya argument i en spännande debatt kring bloggandets effekter på debattklimat och samhällsdebatt valde många att helt enkelt framlägga fler sorgliga bevis för att Rothstein har en viktig poäng. "Den som inte är med oss måste vara emot oss"-logiken samlade snabbt ett slags ohelig allians av bloggare av allsköns schattering. En virtuell mobb? Huvudlinjen i många inlägg var att Rothstein säger som han säger för att han tillhör ett etablissemang som skulle vara hårt trängd av att bloggosfären existerar och det därför inte längre behövs en professorstitel för att få något sagt i svensk samhällsdebatt (En annan kul kommentar som vi snabbt kan sortera in under rubriken "sten i glas…

Opinionsjournalistiken har långt kvar

Bild
Resultat från nya opinionsmätningar är underhållande att ta del av. Detsamma kan tyvärr inte (alltid) sägas om ledarredaktionernas tolkningar och analyser av resultaten. Kommentarerna tenderar att vara i yvigaste laget för en försiktig opinionsforskare som jag själv. Betraktar man dem över längre tidsperioder framstår de snarare som en lång rad osystematiska ad hoc-tolkningar om vad de ofta högst eventuella upp- och nedgångarna absolut måste bero på. Vilka tolkningsramar som används beror på resultaten i den aktuella undersökningen. Det går helt enkelt inte bli klok på hur de tänker sig att opinionsbildning egentligen går till. Bristen på explicita kriterier för slutsatsdragande om den svenska väljaropinionen hade givit ledarskribenterna ett underkänt betyg om det hade varit en b-uppsats i statsvetenskap.

Frågan är när svenska opinionsjournalister skall upphöra att dra (alltför stora) växlar på och hämta hem billiga dagspolitiska poänger med utgångspunkt i enstaka opinionsmätningar. Ne…

Ny personvalsspärr räcker inte

Vi nås nu av ett väntat besked från Grundlagsutredningen att riksdagsspärren i personvalssystemet sänks från åtta till fem procent. Det är trist. Det räcker ju inte på långa vägar för att vitalisera ett i grunden misslyckat personvalssystem (med en fempartispärr applicerad på 2006 års valresultat hade antalet genuint personvalda rd-ledamöter ökat från sex till 13). Inslaget av personröstning i det svenska valsystemet förblir marginellt.

Tänk om man vågat mer? 1700-talsuppfinningen representativ demokrati bygger på starka personliga band mellan väljare och representanter. Men det mesta av makten över nomineringar och listplaceringar stannar i huvudsak kvar hos partierna även fortsättningsvis.

Endast 22 procent personröstade i riksdagsvalet 2006. Andelen minskar för varje val.Hälften av de personröstande (11 procent av väljarna) kunde efter valet namnge den person de kryssat för.Blott sex riksdagsledamöter av våra 349 kan tacka personvalssystemet för sina parlamentsplatser.Endast var tred…

Därför vann Alliansen

Bild
HO : Nu är "Regeringsskifte. Väljarna och valet 2006" äntligen här. Känns skönt att mentalt kunna lämna valrörelsen 2006 bakom mig till slut. En bra start på föräldraledigheten! Nu skall jag och lilltjejen kampera ihop ända fram till augusti 09.




Partitest: förbannelse eller välsignelse?

HO : Drygt var fjärde väljare (27 procent) genomförde ett s k partitest under valrörelsen 2006. För väljarna blev därmed användandet av partitest för att matcha egna åsikter mot partiernas den i särklass vanligaste informationsinhämtningen via Internet. Surfande på något av riksdagspartiernas hemsidor nådde endast upp till 14 procent. Och bara två procent besökte en riksdagskandidats hemsida för att söka information.

Det mest anmärkningsvärda är att genombrottet för partitest påverkade valutgången. De väljare som uppger att de genomfört ett eller flera partitest - och dessutom säger sig ha använt informationen som en grund för sitt röstningsbeslut - röstade nämligen klart annorlunda jämfört med väljare som antingen inte gjort test alls eller bara använt partitesten som politainment.

De aggregerade effekterna av att många väljare gjorde partitest och tog dem på allvar är anmärkningsvärt stora. Socialdemokraterna blev de stora förlorarna (ca -1,6 procentenheter) medan centerpartiet var de…

Forskningspropositionen

HO : Ämnet statsvetenskap kommenteras i en enda mening i Alliansregeringens forskningsproposition. I det avsnitt som lyfter fram områden där svensk samhällsvetenskap är stark och internationellt konkurrenskraftig sägs:
"Svensk statsvetenskap har t ex en särskild styrka i den demokrati, väljar-, och opinionsforskning som bedrivs främst vid Göteborgs universitet" (s 42).Kul att forskningsområdet uppmärksammas. Samtidigt kan man fundera på om inte samhället borde satsa mer ekonomiska resurser på forskning om demokrati. För om den demokratiska rättsstaten inte skulle klara kommande utmaningar, ja vad ska vi då med partikelacceleratorer, miljöteknik och mediciner? Man glömmer lätt bort att all välstånds- och tillväxtgenerande forskning inom naturvetenskap och medicin är möjlig endast i samhällen som är politiskt stabila demokratiska rättsstater.

Förvirrande om plånboksröstning

HO : Häromdagen utkom rapporten "Selfish and prospective - theory and evidence of pocket book voting" på Institutet för Näringslivsstudier. Rapporten är skriven av Mikael Elinder, Henrik Jordahl och Panu Poutvaara. Resultaten har presenterats tidigare i form av konferenspapper. Analysen är en utmärkt fallstudie av effekterna av socialdemokraternas valrörelseutspel om maxtaxa tätt inför 1998 års riksdagsval (skattningen från rapporten är att s+v vann omkring 1,5 procentenheter på utspelet om maxtaxan). Det är kul för mig att se en så finurlig analys av data från de svenska valundersökningarna.

Rubriken på IFNs pressutskick var att "Svenska väljare själviska och framåtblickande". Rubriksättningen blev inte bättre när press och radio fick sätta tänderna i denna nyhet. Svenska väljare styrs av plånboken, fick vi höra och läsa. Att bygga en sådan generell slutsats om drivkrafterna bakom ALLA väljare röstningsbeteende på en enda studie tyckte jag var magstarkt. Särskilt s…

Så här skulle min blogg se ut om jag hade någon

Så har jag då själv tagit första steget in i det stora självbespeglandets tidevarv. Med en blogg! Tyckokratin. Bloggosfären. Där tyckandet och kommentarerna inte nödvändigtvis åtföljs av helhetsperspektiv eller långsiktigt ansvarstagande. Där frihet är att kunna tycka något helt annat en annan dag. Låt självterapin börja!