Inlägg

Visar inlägg från december, 2008

Gott nytt år!

Bild
Smällare och raketer är ett otyg. Om det hade varit begränsat till några timmar på nyårsafton hade det varit ok. Men nu startar smällandet så fort försäljningen av fyrverkerier börjar. Flera dagar i förväg.

I förrgår fick vi köra iväg Valle till ett pensionat i Bollebygd för att han skulle överleva nyåret. Han blir numera paniskt rädd framför allt för ljusblixtarna och för krutröklukten i samband med påsk och nyår. Att droga ned hunden känns inte som ett alternativ. Men på pensionatet har Valle det mysigt och kul med långa skogspromenader.

Gott nytt år, Valle, och alla ni andra!

Opinionsutvecklingen 2009

När det nya året sjunger på sista refrängen är det tid att blicka framåt och fundera över vad som ligger framför. Den ekonomiska krisen och den snabbt växande arbetslösheten kommer förstås prägla opinionsutvecklingen. Vad som hände med svenska folkets attityder och värderingar under krisens 1990-tal är mycket väl dokumenterat, bland annat genom SOM-institutets mätningar. Historien upprepar sig förstås aldrig, men jag tror att många erfarenheter går att använda för att ge en hyfsad prognos för kommande år.

1. Sjunkande förtroende för samhällsinstitutioner
Som jag skrivit i ett tidigare inlägg var förtroendet för svenska politiker mycket högt i samband med 2006 års val. Hittills har regeringen kunnat visa krafttag med stödpaket, skälla ut bankerna och se jättebekymrade ut. Men under nästa år kommer de behöva ta de första riktigt tuffa politiska besluten. Och det kommer att vara impopulära beslut. Politikerna och partierna får ta största smällen. Men det behöver knappast sägas att förtroen…

24% vet när valet äger rum

Sverige är det EU-land som har störst gap, drygt fyrtio procent, mellan valdeltagande i nationella val och europaparlamentsval. I det senaste eup-valet stannade valdeltagandet på blott 37,9 procent, lägsta noteringen hittills för svenskt vidkommande. Det har visat sig svårt att arbeta upp något större intresse för Europaparlamentsvalen. Alla demokratins huvudaktörer, partier, medier, medborgare, har ett svalare intresse och anser inte att eup-valen är lika viktiga som de nationella valen. Rätt eller fel? kan man diskutera länge.

En eurobarometerrapportfrån september 2008 kan illustrera uppförsbacken när det gäller att mobilisera svenska folket till valurnorna den 7 juni nästa år: Endast var fjärde svensk (24 procent) kunde korrekt uppge tidpunkten för nästa eup-val! EU27-snittet var 16 procent. I Finland och Storbritannien var det bara 3 procent som kunde uppge när valet äger rum. Eller som rapporten torrt konstaterar: "European citizens are not particularly aware of this event.&q…

Vilka partier vinner på högre valdeltagande?

En gammal sanning i svensk politik - att högt valdeltagande gynnar vänsterpartier i allmänhet och socialdemokraterna i synnerhet - tycks inte längre gälla. Det finns fortfarande ett samband men det är mycket mycket svagt. Enligt våra analyser i boken Regeringsskifte skulle socialdemokraterna haft ett 0,7 procentenheter högre valresultat i 2006 års val om alla medborgare gått och röstat (ett valdeltagande på 100 procent alltså).

Exemplet med 100-procentigt valdeltagande är förstås orealistiskt. Med ett lite mer realistiskt kontrafaktiskt scenario - låt oss säga ett två procentenheter högre valdeltagande än vad som var fallet 2006 - motsvarar vår uppmätta effekt +0,077 procentenheter, alltså inte ens en tiondels procentenhets starkare s-resultat. Resultatet är inte isolerat till 2006 års val. Även analyser av tidigare svenska riksdagsval har visat att effekterna av ett tänkt högre valdeltagande inte är så stora som många tycks tro, inteminst inom socialdemokraternas egna led.

Mot bakgrund…

46 miljarder

Brott och straff var ett centralt tema i statsminister Fredrik Reinfeldts jultalför ett par dagar sedan. Märkligt nog nämndes inte med ett enda ord den icke obetydliga ekonomiska brottsligheten. Enligt uppgifter från skatteverket i radioprogrammet Kaliber (det blir mycket P1-lyssnande när man är pappaledig) förlorar vi svenska medborgare 46 miljarder om året i skatteintäkter för att medborgare gömmer undan pengar i olika skatteparadis.

Fyrtiosex miljarder är inte lite pengar. Det motsvarar vad vi lägger på vårt försvar. Om skattepengarna kommit in hade vi kunnat bygga många älvförbindelser, järnvägar, kringleder, broar och tunnlar. Vi hade kunnat satsa flera miljarder extra på vårt rättsväsende för att bekämpa brottslighet. Och hur mycket hade skatten kunnat minskas för alla om dessa skatteintäkter inte smusslats undan?

Extra anmärkningsvärt är att denna skatteflykt ökat så mycket under senare år. Och det är inte längre överklassen som smiter med vår gemensamma egendom. Enmansföretag i …

Leijongate

Är det någon som minns nyheten om dataintrånget i socialdemokraternas interna nätverk SAPnet? Skandalen avslöjades av Dagens Industri bara två veckor före riksdagsvalet 2006 och ledde till stor dramatik och upptrissad stämning i slutskedet av valrörelsen. Polisen gjorde husrannsakan på folkpartiets kansli i centrala Stockholm (något som inte hänt i fredstid i Sverige; senaste gången var när statspolisen gjorde husrannsakan i kommunistpartiets lokaler i juni 1941 mitt under brinnande världskrig). Pressekreteraren och partisekreteraren för folkpartiet tvingades lämna sina uppdrag bara en dryg vecka före valdagen.

Förståsigpåare av alla de slag strödde spådomar: Kraftig nedgång i valdeltagandet, stora sympativinster för socialdemokraterna, dramatiskt opinionsfall för folkpartiet, kanske till och med falla ur riksdagen, Leijonborgs omedelbara avgång och, givetvis, valförlust för Alliansen som hittills hade hållt ledningen i opinionsmätningarna. Givet hur stor betydelse de sista två veckorn…

Intryck av nya grundlagen 1

Här är mina omedelbara reaktioner på grundlagsutredningens egna punkter över viktiga förändringar av valsystemet som presenterades på presskonferensen idag:
Spärren för personval till riksdagen sänks till fem procent. Samma spärrnivå kommer därmed att gälla för samtliga val. Informationen till väljarna om personröstens innebörd förstärks.HO: Redan känt. Kommer antagligen inte räcka för att vitalisera personröstningen i Sverige. Bra med ökad enhetlighet. Också bra att väljarna nu informeras ordentligt om att en utebliven personröst INTE är en röst på partilistan utan en delegering av väljarmakt till de väljare som faktiskt kryssar.Valdagen flyttas till den andra söndagen i september. På detta sätt skapas bättre förutsättningar för en ny regering att hinna sätta sin prägel på sitt första budgetförslag.HO: Låter som ett dåligt skämt att avskaffa en hundraårig tradition för att få en enda vecka extra tid. Jag tolkar det som att vårvalsförslaget (som bättre harmonierat med budgetprocessen) …

Demokrati 2.0

I morgon onsdag får vi reda på hur Grundlagsutredningen tänker sig förändra spelreglerna för den svenska demokratin. Under snart trettio år har man patchat och hotfixat men nu presenteras en helt ny version av regeringsformen. Den är som vanligt ett resultat av ett förhandlingsspel mellan riksdagspartierna bakom lyckta dörrar utan att allmänheten har särskilt mycket insyn i arbetet. Parlamentariska kommittéer brukar ibland resultera i märkliga kompromisser. Det blir spännande att se om det överhuvudtaget blir några större förändringar och i så fall vad det kan vara.

En nyhet är redan aviserad: sänkningen av spärren i personvalet från åtta till fem procent. De flesta andra förändringsförslag som har med valsystemet att göra (skilda valdagar, spärrgränser, kommunala nyval, valdagarnas placering) kommer av allt att döma inte att kunna genomföras eftersom alla större förändringar kräver mycket bred enighet. Spelregelförändringar måste alla spelare vara överens om, som bekant. Men vi kanske…

EUs partisystem

Bild
Svenska väljare använder sina vänster-högerkompasser flitigt när de röstar. De historiskt framgångsrika rumsliga metaforerna "vänster" och "höger" har visat sig vara mycket effektiva genvägar för att orientera sig i politiska landskap. Väljarna är i stor utsträckning överens om partiernas inbördes positioner längs vänster-högerdimensionen.Figur: Svenska väljares perceptioner av partiernas positioner längs vänster-högerdimensionen 1979-2006.

Men den europeiska partirymden är betydligt svårare att få grepp om. Jag måste själv läsa på eller ha fusklapp för att komma ihåg vilka partigrupperna är och hur majoritetsförhållandena i parlamentet egentligen ser ut. I allt väsentligt är den europeiska partirymden strukturerad i enlighet med en vänster-högerdimension. Svenska väljare borde alltså ha viss ledning av nedanstående figur (hämtad ur boken Europaval som du kan ladda ned här).











Men då måste ju förkortningarna för partigrupperna förklaras, förstås (vissa förändringar av …

Sd-väljarnas ideologi

Bild
Svenska väljare är ideologiskt röstande väljare. Ett bra sätt att begripa sig på varför partier når framgångar och motgångar är därför att undersöka den ideologiska profilen på deras väljare - det representerar väljarkårens "svar" på partiernas budskap. Eftersom det uppenbarligen råder svårt underskott på kunskap om sverigedemokraternas väljare (se här) så bjuder jag på ett par smakprov från våra böcker och publikationer.

Vänster-högerideologi
Sverigedemokraternas väljare definierar sig själva som stående i mitten (snittplacering 5,4 på en vänster-högerskala från 0 till 10). Men intressant nog placerar de själva sitt parti långt till höger på den ideologiska vänster-högerskalan. Det betyder att alla svenska väljare associerar partiet till en högerposition (snittplacering 7,7 på samma skala). Sd-väljarnas åsikter i vänster-högerrelaterade sakfrågor om skatter, statligt ägande, storlek på offentlig sektor och privatiseringar spretar rätt ordentligt. Många duckar och svarar vet e…

SCB/PSU

Statistiska centralbyråns partisympatiundersökning (SCB/PSU) för november är en trygg hamn efter en stormig höst på folkopinionens hav. Likt en fyr i opinionsmätarmörkret ger den ledning så här i adventstid: Oviktat. Drygt niotusen i urvalet. Renläriga sannolikhetsurval. Små felmarginaler.
Jag skall inte plåga er med fler figurer över opinionsutvecklingen. Intressantast med SCB/PSU är hur s-blockets ledning förändrats under mandatperioden. Själv brukar jag beräkna en differens mellan stödet för s+v+mp och stödet för c+fp+kd+m. Därefter dividerar jag med två för att procenttalen bättre skall motsvara andelen väljare som Alliansen behöver vinna för att det skall bli helt jämnt mellan blocken.Ledningen för v+s+mp över c+fp+kd+m:
November 2006: +3,4 procentenheter
Maj 2007: +7,4 procentenheter
November 2007: +8,2 procentenheter
Maj 2008: +7,9 procentenheter
November 2008: +6,4 procentenheter
SCB/PSU bekräftar höstens opinionsframgångar för Alliansen, men som vanligt levererar SCB mindre opinions…

Uppblåsta s-siffror?

Bild
Opinionsmätningarna visar en intressant samvariation mellan stödet för socialdemokraterna (y-axeln) och den rapporterade andelen osäkra/vet ej (x-axeln). Ju högre andel osäkra i undersökningarna, desto starkare är stödet för socialdemokraterna. Omvänt gäller att ju fler respondenter som pressas att uppge hur de skulle rösta om det var riksdagsval idag, desto lägre procentandel får socialdemokraterna. Frågan är hur detta skall tolkas? Är socialdemokraternas opinionssiffror uppblåsta i mätningar som rapporterar en hög andel osäkra?

Andelen osäkra i opinionsmätningarna varierar mellan olika institut. I huvudsak beror det på att man ställer olika följdfrågor för att pressa respondenterna att tala om huruvida de lutar åt något särskilt alternativ. Skop har omkring 5-6 procent osäkra. Synovate och Sifo rapporterar i snitt 15-17 procent osäkra/vet ej/vill ej svara. (Även när hänsyn tas till att instituten på grund av metodskillnader genererar olika hög andel osäkra så kvarstår samvariationen …

Laguppställningarna klara

Dagens utspel från s-v-mp om att bygga ett gemensamt regeringsalternativ inför 2010 års riksdagsval innebär en ytterligare cementering av svensk blockpolitik. I vårt nya tvåpartisystem kommer regeringsfrågan än mer i fokus. Två huvudalternativ gör det möjligen enklare att välja men det blir samtidigt svårare att entusiasmera svårmobiliserade väljargrupper till valurnorna: när utbudet minskar går efterfrågan ned. För väljare som inte kommer att attraheras av någondera laguppställning finns få flyktalternativ. Och skulle något av alternativen dessutom leda stort i februari-mars 2010, ja då uteblir spänningen helt (alternativt skiftar fokus till eventuell dramatik kring fyraprocentspärren). Det kan då bli svårt att nå ett valdeltagande högre än 80 procent.

Samtidigt: Mellan en fjärdedel och en tredjedel av de svenska väljarna skulle allra helst se en blocköverskridande regering (bland blockbytarna som avgjorde valet 2006 är andelen ännu högre, hela 44 procent). Det är lätt att tänka sig p…

Varifrån kom sd-väljarna?

Bild
Analyser av valundersökningarnas tvåvalspaneler ger följande balansräkning för sverigedemokraterna i 2006 års riksdagsval: Sverigedemokraterna gjorde bruttovinster från väljare som röstade blankt (+17 000) eller avstod från att rösta (+5 000) i 2002 års riksdagsval. Trafiken till och från sd och Allianspartierna var tog i huvudsak ut varandra. Bruttovinsterna från partierna i s-blocket var desto större: Sverigedemokraterna vann +17 000 väljare från socialdemokraterna, +9 000 från miljöpartiet och +5 000 från vänsterpartiet. Sd vann omkring 8 000 förstagångsväljare i 2006 års riksdagsval.

Not: Analyserna bygger på 2 654 personer som deltagit i 2002 och 2006 års svenska valundersökningar. Eftersom sverigedemokraternas väljare är något underrepresenterade i 2006 års valundersökning är partiets bruttovinster också något underskattade. Läs mer om väljarrörlighet i boken Regeringsskifte.


/Henrik Oscarsson

s notoriska svagspurtare

Utvecklingen av partiernas väljarstöd under de sista fyra veckorna inför valen brukar ibland anses avgörande för valutgången. Nästan alla våra partier varvar framgångsrika valrörelser med mindre lyckade dito. Nya systematiska analyser av valspurten i svenska valrörelser 1956-2006 visar emellertid att det finns ett parti som konsekvent har backat i valrörelserna. Snittförlusterna är -2,1 procentenheter. Partiet är socialdemokraterna.

Analysen visar alltså att s konsekvent har haft ett betydligt större sparat kapital i form av röstningsintention (vilket parti tänker du rösta på?) och partisympati (bästa parti) än vad partiet lyckats omsätta i röster på valdagen (partival). Resultaten bygger på paneljämförelser mellan valundersökningarnas förvalsintervjuer och eftervalsenkäter. Effekten kan delvis förklaras av att s är ett stort parti och det understundom har funnits gott om skäl för s-sympatisörer att ibland, av taktiska eller politiska skäl, rösta på ett annat parti än sitt favoritparti…

Samhällskontrakt omförhandlas

Spänningen stiger inför Grundlagsutredningens betänkande som skall presenteras senast 31 december. Kommittén kommer med ett förslag till ny grundlag; en uppsättning nya spelregler för den svenska demokratin, helt enkelt. Förslagen till förändringar av regeringsformen skall, åtminstone enligt direktiven, utformas för att stärka medborgarnas möjligheter att utkräva ansvar, öka förtroendet för politik och höja valdeltagandet.

Författningspolitiska frågor kan ibland vara tekniskt komplicerade. Samtidigt har vi lärt av historien att även mycket små, till synes triviala, förändringar av valsystemets utformning kan ha mycket stora konsekvenser för maktfördelningen i samhället. Ett aktuellt exempel är på sin plats: om vi exempelvis bara hade haft hälften så många ledamöter i riksdagen (och hälften så många utjämningsmandat) så hade det blivit en majoritet i riksdagen för v+s+mp efter 2006 års riksdagsval. Detta trots att Alliansen fick 119 000 fler röster!

/Henrik Oscarsson

E-panelrekrytering inledd

Nu påbörjar Valforskningsprogrammet nyrekryteringen till vår medborgarpanel -- e-panelen -- inför 2009 års europaparlamentsval. Det blir den fjärde kampanjpanelstudien baserad på webbenkäter sedan 2002. Omkring 3 000 personer deltar regelbundet i panelen för att stötta svensk forskning om opinionsbildning och väljarbeteende. Bakom undersökningen står forskare verksamma vid statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. Svaren från undersökningen ligger till grund för viktig metodutveckling. En mängd analyser av paneldata i vetenskapliga rapporter, uppsatser och avhandlingar har redan publicerats, senast i boken Regeringsskifte. Läs mer på Valforskningsprogrammets hemsida!

Du anmäler Dig till e-panelen genom att fylla i rekryteringsenkäten som finns här!

/Henrik Oscarsson