Inlägg

Visar inlägg från 2009

Förväntningar inför 2010

Ett spännande och intensivt valår tar snart sin början. Som bekant erbjuder den historiska statistiken Allianspartierna en rejäl utmaning att försvara regeringsmakten i september 2010. Grundtipset inför framtiden, som baseras på data om alla de demokratiska val som hållits under efterkrigstiden i västerländska demokratier, är att det kommer bli allt svårare för regeringar att behålla regeringsmakten. Långa regeringsinnehav för samma parti(-er) kommer att bli mer sällsynt. Skälet är att väljare blivit piggare på att bestraffa även de regeringar som gör bra ifrån sig. Samtidigt: För ett enskilt riksdagsval i ett specifikt land duger inte att använda den historiska statistiken som kristallkula. Antalet okända parametrar (unknowns) är alltför många.

Reinfeldt, Olofsson, Björklund och Hägglund får trösta sig med att de faktiskt har ett relativt sett bättre opinionsläge denna nyårsafton 2009 (snitt -8 procentenheter) än vad de haft vid de två senaste nyårsaftnarna (2007 -17 procentenheter; 2…

Miljön högt på agendan bra för MP? 1

Bild
Finns det ett samband mellan miljöfrågornas placering på samhällsagendan och Miljöpartiets ställning i väljaropinionen? Ökar stödet för MP när många väljare låter miljöfrågorna inta en framskjuten plats i deras tankar?

SOM-institutethar sedan 1986 tillfrågat svenska väljare vilka samhällsproblem de uppfattar som viktigast. Frågan är helt öppen. Respondenterna i postenkäterna har själva fått möjlighet att skriva ned ett par rader om viktiga samhällsproblem. De öppna svaren kodas med ett detaljerat kodschema och kategoriseras sedan. Den blå linjen i figuren visar utvecklingen av andelen svenskar som nämner miljön som viktigt samhällsproblem.

Den röda linjen visar andelen väljare som i samma undersökning uppger Miljöpartiet som bästa parti. För att kunna göra en första okulär besiktning av de båda tidsserierna har används en annan skala (0-14 procent till höger i figuren).


Källa: SOM-institutet 1986-2008.

Resultatet visar att det finns ett tydligt samband, men samtidigt stökar miljöpartiets…

Slopa spärren i personvalet

DN uppmärksammar att regeringen inom kort lägger fram propositionen om en ny grundlag inför riksdagen. Om den skall riksdagen rösta till våren. Sen måste det till ytterligare ett riksdagsbeslut efter valet 2010 för att den nya grundlagen skall träda i kraft den 1 januari 2011.

Som bekant handlar förändringarna bland annat om att sänka personvalsspärren i riksdagsvalet från åtta till fem procent. Mot bakgrund av det minskade intresset för att kryssa i riksdagsvalen och de allt färre verkligt personvalda riksdagsledamöterna är en sänkning från åtta till fem procent otillräckligt för att blåsa liv i en egentligen misslyckad personvalsreform.

Väljarna har genomskådat personsvalssystemet. Kryssandet har minimala effekter. Väljarmakten över vilka personer som väljs till representanter är minimal. Därför bör man antingen slopa personvalssystemet helt eller gå hela vägen och slopa alla spärrarna. Med tanke på att svenskarna är de mest individualiserade folket på planeten lutar det för min del å…

Mobiliseringsläget

Bild
Undvik hypotetiska frågor! Det är ett centralt råd i metodböcker som handlar om konsten att ställa frågor i frågeundersökningar. Hypotetiska frågor riskerar att ge svårtolkade, orealistiska eller otillförlitliga resultat.


Så gott som alla väljarbarometrar använder sig av en högst hypotetisk frågeställning, nämligen hur du skulle rösta om det vore val idag. Alla vet om det. Men det är faktiskt rätt svårt att hitta på bra alternativa frågor att ställa och de metodexperiment vi gjort visar att det inte spelar så stor roll exakt hur man ställer frågan. Icke desto mindre bör man hålla i minnet att resultaten av alla dessa opinionmätningar (som snart närmar sig 200 stycken sedan riksdagsvalet 2006) bygger på svar från en hypotetisk fråga.


Det betyder att opinionsmätningarna snarare ger besked om det aktuella mobiliseringsläget snarare än hur ett tänkt riksdagsval skulle ha gått om vi anordnade ett idag. Resultaten från opinionsmätningarna visar möjligen hur ett riksdagsval skulle ha slutat om…

Minaretomröstning i Sverige?

Bild
Grundlagsutredningens förslag omny regeringsforminnehåller förändringar av reglerna för kommunala folkomröstningar. En vän frågade mig om en minaretomröstning liknande den i Schweiz nyligen skulle kunna bli verklighet i Sverige. Nej, knappast alls sannolikt med dagens regler för folkinitiativ eftersom det är mycket få folkinitiativ som faktiskt leder till att en folkomröstning hålls. Men med de nya reglerna stärks möjligheterna till folkinitiativ och därmed ökar sannolikheten generellt för att lokala folkomröstningar blir verklighet. (Därmed inte sagt att jag tror på att man skulle få ihop erforderligt antal namnunderskrifter för ett liknande folkinitiativ som i Schweiz).

De nya reglerna (som alltjämt kräver två riksdagsbeslut för att träda i kraft) säger att en folkomröstning måste anordnas i den aktuella frågan om det föreligger underskrifter från tio procent av kommuninvånarna. Måste är dock en sanning med modifikation: Kommunfullmäktige kan stoppa ett folkomröstningsinitiativ genom…

Opinionsläget december

Bild
Det är idag tvåhundraåttioen dagar kvar till 2010 års riksdagsval. Idag kom Statististiska Centralbyråns partisympatiundersökning (SCB/PSU) för november. Det är svenska folkets egen partisympatiundersökning. Undersökningen bygger på ett stort befolkningsurval. Panelinslaget i studien gör det möjligt att spåra individrörlighet mellan partier sedan den senaste undersökningen i maj.

I min poll of polls väger SCB/PSU tyngre än andra mätningar eftersom jag viktar efter urvalsstorlek. Knackar man in de nya siffrorna från SCB bekräftas den senaste tidens utveckling med ökande försprång för oppositionspartierna (VSMP) över Allianspartierna (CFPKDM) och med Sverigedemokraterna ovanför riksdagsspärren. Skattningen för oppositionspartierna är hela 50,0 procent. Vore det valresultat skulle VSMP inte bara vara större än Alliansen (I SCB/PSU leder oppositionen med 7,5 pe) utan dessutom vara mycket nära egen majoritet i riksdagen.





I SCB/PSU får Sverigedemokraterna 5,1 procent vilket bekräftar att SD h…

Internet- vs telefonundersökningar

Frågeundersökningar är alltjämt det i särklass vanligaste verktyget inom empirisk samhällsvetenskaplig forskning. Opinionsforskningen har ständigt behövt anpassa sina datainsamlingsmetoder för att kunna erbjuda hög kvalitet i undersökningsresultaten. Fallande svarsfrekvenser, stegrade kostnader, förändringar av livsstilar och mediemöblemang och snabb teknikutveckling står för ständiga utmaningar.

Det är angeläget att åstadkomma en metodutveckling som baserar sig på noggranna systematiska jämförelser och utvärderingar av olika insamlingstekniker. Inom några år kommer vi sannolikt genomföra undersökningar där många olika datainsamlingsmetoder används samtidigt, så kallade Mixed Mode-studier. För att kunna använda resultaten från sådana studier måste vi känna till mycket mer om vilka effekter datainsamlingsmetoderna har på resultaten. Vi vet att sådana effekter finns. Används de inom en och samma studie måste vi lära oss ta hänsyn till dessa effekter.

Givet frågeundersökningars flitiga anv…

PP lokomotiv för högt valdeltagande

Bild
Statistiska centralbyrån släppte idag sin sedvanliga analys av valdeltagandet i olika befolkningsgrupper i samband med Europaparlamentsvalet 2009. Valet var ett mobiliseringsval där valdeltagandet totalt sett ökade med 7,6 procentenheter. Alla riksdagspartier (utom Vänsterpartiet) lyckades få fler väljare att rösta på dem 2009 än vad som var fallet 2004.

Vad som inte varit känt förrän idag är hur valdeltagandet ser ut i olika befolkningsgrupper. Särskilt intressant är förstås hur stor valdeltagandeökning som ägde rum i de olika ungdomsgrupperna. SCB bekräftar det som många haft på känn. Bland unga män 18-24 år ökade valdeltagandet kraftigt, från 23,5 procent 2004 till hela 37,8 procent 2009. Valdeltagandeökningen är dubbelt så stor (+14,6 pe) i den här gruppen som i befolkningen som helhet.

Med reservation för att framtida mikroanalyser behövs för att göra oss ännu säkrare vågar jag redan dra slutsatsen att Piratpartiets mobilisering av unga i samband med valet varit en starkt bidragand…

Blocköverskridande regering 2010?

Bild
Det aktuella opinionsläget med SD som vågmästare har bidragit till förnyade spekulationer om en blocköverskridande regering efter valet 2010. Om inget av de två konkurrerande blocken (VSMP och CFPKDM) skulle få en egen majoritet och ingen av alternativen önskar regera med stöd av SD, vad händer då? I vilken utsträckning är mittenpartierna (det handlar i praktiken om MP, C och FP) beredda att agera för att åstadkomma en blocköverskridande majoritetsregering?

En blocköverskridande regering med aktivt deltagande från partier från de två blocken är enligt min uppfattning osannolik givet laguppställningarna i svensk inrikespolitik inför 2010 års val. Som så många gånger förr kommer det i så fall att handla om en minoritetsregering med ett stödparti från motståndarblocket. Minoritetsregeringar är inte särskilt ovanliga, ungefär 25 procent av alla regeringar i västvärlden under efterkrigstiden har varit minoritetsregeringar. I Sverige vet vi att det fungerar bra: det krävs att man tillsammans…

Uppförandekod för statsvetare

Bild
"Statsvetare som Ekot talat med säger...". Behöver statsvetare en uppförandekod för kontakter med medierna? Det här är en gammal inomdisciplinär diskussion som aktualiseras då och då. Debatten brukar handlar om vem som bör uttala sig hur och om vad?

I ett läger finner du de som argumenterar för ett slags "bildningslinje" och betraktar högrankade statsvetare som ett slags vise män (eller kvinnor). I kraft av sitt ämbete, erfarenhet och titulatur bör de kunna uttala sig intressant och bildat om snart sagt varje samhällsfråga. En statsvetare värd sin titel bör helt enkelt kunna ha intressanta nya perspektiv att tillföra en diskussion oavsett om det handlar om kriminalvård, familjepolitik, Mellanösternkonflikten, opinionssiffror, klimathotet, kostråd, organiserad brottslighet, kjolmode, centerpartiets ungdomsförbund, Daniel Westling eller huruvida Pluto skall få kallas planet även fortsättningsvis. Statsvetarens eget samvete får styra vad som känns ok att uttala sig om …

Folkpartiets landsmöte

Bild
Andelen väljare som någon gång i livet röstat på Folkpartiet i ett riksdagsval torde vara mycket högt. FPs ställning i andrahandsopinionen, det vill säga vilket parti väljarna tycker näst bäst om, har historiskt varit mycket starkt bortsett från en period under slutet av 1990-talet. Efter 2006 års val tronar FP åter som svenska folkets mest omtyckta parti i andra hand. En femtedel av väljarna uttrycker andrahandssympatier för Folkpartiet.

Svårigheterna att omsätta sitt sympatikapital vid valurnorna är en lång följetong för Folkpartiet. Historiskt har partiet haft en säregen förmåga att slarva bort många av sina väljare vid varje riksdagsval. Genomsnittsandelen egna väljare som FP lyckats behålla i riksdagsvalen 1976-2006 är endast 54 procent!

I 2006 års val lyckades FP endast hålla kvar 30 procent av de väljare som röstade på partiet 2002. Väljarflykten från FP till M var den största väljarströmmen mellan 2002 och 2006 (bruttovinst 273 000 väljare).

Folkpartiet tappade väljare till alla …

Opinionsgenombrott för SD och MP

Bild
Dagens SIFO-mätning presenteras bland annat i GP och SvD . Men det är bara här Du får reda på hur mätningen förhåller sig till alla andra mätningar av väljaropinionen.

Avståndet mellan blocken ligger stabilt kring lite drygt fyra procentenheter i det röda lagets favör (se grafen i bloggens högerkant). Ingen större dramatik där alltså. Den här gången är det två andra partier som stjäl showen.

Miljöpartiet har en stark ställning i väljaropinionen just nu. Det enda parti som uppvisar en statistiskt signifikant förändring från föregående mätning i Sifos mätserie. MP får ett av sina bästa resultat i en opinionsundersökning någonsin med 9,7 procent. Man får gå tillbaka femton år, till 1995, för att hitta ett bättre resultat i en enskild mätning. Sifo bekräftar alltså Miljöpartiets historiskt starka ställning i opinionsmätningarna.
Figur : Poll of Polls för Miljöpartiet, november 2009.
Kommentar: Viktade lokala medelvärden av Sifo+SCB+Synovate+Demoskop+Novus.

Sverigedemokraternas Sifo-skattning (…

238 Allianslöften

Bild
Tvåhundratrettioåtta löften från Alliansens gemensamma manifest inför valet 2006 är (i likhet med tusentals andra vallöften från andra valrörelser) nu snyggt och prydligt kodade och listade med hjälp av textanalysverktyget Atlas.ti. Jag kommer att tillbringa ett stort antal forskardagar i november tillsammans med kollegorna Nicklas Håkanssonoch Elin Naurini Statsvetenskapliga institutionens nya faciliteter för lagforskning. (Vem sa att samhällsvetenskaplig forskning nödvändigtvis behöver genomföras i ensamhet?) Just nu pryder Allianslöftena från 2006 whiteboardtavlan som referens i det fortsatta kodningsarbetet.


En av uppgifterna i vårt gemensamma VR-finansierade forskningsprojekt "Att hålla ord" är att systematiskt göra jämförelser mellan a) partiernas vallöften hämtade från valmanifesten, b) mediernas valrörelsebevakning av partiernas vallöften och c) väljarnas uppfattningar om vilka vallöften partierna har givit (och uppfyllt/brutit). När grovjobbet väl är gjort står vi om…

Opinionsläget oktober

Bild
I denna månadens poll of polls särredovisar jag resultaten för de sju riksdagspartierna (se figuren). SVMP hade i oktober en opinionsledning över CFPKDM som ligger kring fyra procentenheter när man beräknar ett lokalt viktat medelvärde av alla opinionsundersökningar. Men sensommarens trend med ett långsamt växande gap mellan oppositionen och Alliansen tycks ha brutits. Opinionen tövar.



När man plottar ut partiernas opinionsstöd på samma skala (0-50 procent) blir man påmind om hur mycket större S och M är just nu jämfört med sina betydligt mindre stödpartier.

Trots att man tillfört inrikespolitiken flera nya glosor som "Verklighetens folk" och "Åsiktseliten" som fått mycket uppmärksamhet är Kristdemokraterna alltjämt parkerade alldeles i närheten av fyraprocentspärren. Miljöpartiet håller kring 8 procent och Vänsterpartiet strax under 6 procent. Centerpartiets opinionsstöd är också stabilt kring strax över fem procent. Folkpartiet har krupit tillbaka till strax över s…

Osannolika befolkningsprognoser

Bild
På förekommen anledning har jag bett några av landets främsta experter på demografi och befolkningsprognoser ta fram ett hypotetiskt räkneexempel för att belysa frågeställningen hur höga fertilitetstal som skulle krävas för att en liten befolkningsminoritet inom några decennier skulle kunna bli en befolkningsmajoritet. Framskrivningarna gällertvå hypotetiska befolkningar. PopA består av 30 000 individer och PopB består av 300 000 individer. PopA har en yngre åldersstruktur än PopB, medelåldern i PopA är 29 år och i PopB 40 år.

För att kunna räkna ordentligt behöver man göra ett antal antaganden: a) att det inte förekommer någon in- eller utvandring, b) att dödsriskerna är desamma för både PopA och PopB, c) att fertilitetstalen är konstanta över tid, d) att individer från PopA och PopB aldrig bildar familj med varandra. Befolkningsmajoriteten (PopB) har ett fertilitetstal på 2 barn per kvinna. För att Pop A skall kunna bli en majoritet måste fruktsamhetstalet vara mycket högre i den gr…

Vad journalister vet om sin publik

Bild
På fredag 30 oktober disputerar Ulrika Andersson, forskare och lärare vid institutionen för journalistik och masskommunikation, med avhandlingen Journalister och deras publik. Förhållningssätt bland svenska journalister. Andersson analyserar svenska journalisters publiksyn, publikkontakter, publikorientering och publikkunskaper med hjälp av bland annat Journalistundersökningarnafrån perioden 1989-2005.

Ett intressant resultat från studien är att journalister "inte alltid har en ackurat uppfattning om hur intresserad publiken är att ta del av seriöst respektive lättsamt innehåll" (s. 247). Äldre manliga journalister är mest i otakt med sin publik. Ansvariga utgivare och yngre kvinnliga journalister är bättre på att "...ta publikens intressen och behov i beaktande i det journalistiska arbetet" (s. 241).

Vill du själv läsa i avhandlingen kan du ladda ned som pdf från Göteborgs universitet här. Press om avhandlingen hittar du här. Mer om Ulrika hittar du här.

Inför S-kongressen

Demokratiska val avgörs inte de sista veckorna av valrörelsen. Grunden läggs tidigare, och opinionsförändringar som äger rum under mobiliseringsfasen i valrörelserna blir nästan undantagslöst "mer av samma sak". Alliansen hade exempelvis räknat in ungefär hälften av sina nyvunna väljare långt före Almedalen 2006. Varken utrikesministermord, valstugereportage eller dataintrångsskandaler har kunnat övertyga om att effekter av utspel och händelser under svenska valrörelser är särskilt stora (se böckerna Kampen om euron, Väljare och Regeringsskifte).

Den långsiktiga opinionsbildningen är hörnstenen i alla framgångsrika valkampanjer. Kom ihåg att Alliansen använde två år för att övertyga väljarna om att deras analys av svensk arbetsmarknad var bättre med verkligheten överensstämmande än socialdemokraternas.

Alla som följer svensk inrikespolitik med intresse och spänning har därför mycket högt ställda förväntningar inför den socialdemokratiska kongressen. När det största oppositions…

Vem tar vem 2010?

Bild
Spekulationerna är redan i full gång om hur regeringsbildningen efter riksdagsvalet 2010 kommer att gestalta sig och om det finns utrymme för överraskningar i händelse ingen av de båda blocken har egen majoritet. Lite tidigt för spekulation, kan man tycka. Vi vet ju faktiskt inte hur opinionsutvecklingen kommer att se ut under vintern och våren. Något av blocken kan t ex ha skaffat sig en ointaglig opinionsledning när sommaren kommer.

Enligt den nuvarande regeringsformen behöver inte statsministern avgå efter ett val. Det är alltså helt upp till Fredrik Reinfeldt att göra en första egen bedömning av valutslaget. Han kan välja att avgå på basis av en egen tolkning av valutslaget. Men han måste alltså inte. En förlorad riksdagsmajoritet för Allianspartierna innebär alltså inte nödvändigtvis att Alliansregeringen faller, såvida inte samarbetspartierna (VSMP) har fått fler mandat än Allianspartierna. Då kommer Reinfeldt förstås ha press på sig att avgå. Men han måste inte förrän han förlor…

Om regeringspartiers opinionsutveckling sista året

Bild
Vad händer med opinionsstödet för de partier som ingår i regeringen under det sista året före ett val? Frågans relevans beror förstås på i vilken utsträckning man tror att historisk statistik är vägledande för framtiden. Min egen uppfattning är att historien skrivs nu. Det finns en begränsad prediktionskraft i historisk statistik. Dess viktigaste funktion är dock att justera våra förväntningar om hur stora opinionsförändringar kan vara under ett sistaår.
Vi vet sedan tidigare att under efterkrigstiden har västeuropeiska regeringar tappat i snitt -3 procentenheter på att regera. Under ekonomiskt goda tider har snittet varit -1 procentenhet. När ekonomin går sämre har snittet varit -4 procentenheter.
Motsvarande efterkrigssnitt för svenska regeringar har varit -2,1 procentenheter. I snitt motsvarar kostnaden att regera (cost of ruling) alltså nästan helt den segermarginal som Alliansregeringen hade i riksdagsvalet 2006. Den historiska statistiken skulle i så fall peka mot ett olidligt s…

Voices from the Welfare State

Bild
I morgon fredag disputerar Maria Solevid med sin avhandling Voices from the Welfare State. Dissatisfaction and Political Action. Maria visar bland annat att det är särskilt inom skolområdet välfärdsmissnöjet har starkast effekter på svenska folkets politiska beteende.

Studien ger ytterligare understöd till tidigare forskning av bland andra Staffan Kumlin som visat att välfärdsmissnöje som har sin grund i (dåliga) personliga erfarenheter av offentlig service har mycket starka effekter på politiska attityder och beteenden. Det gäller allt ifrån allmänt politiskt förtroende till stödet för sittande regering. Det välfärdsmissnöje som nu sakta börjar spira i Sverige (Göteborgs kommun skall spara en halv miljard enligt Göteborgs-Posten) sätter ytterligare press på Alliansregeringen. När det gäller effekter på opinionsstöd för sittande regering är välfärdsmissnöje minst lika betydelsefull faktor som t ex bedömningar av hur det går för den egna ekonomin.


När regeringars insatser värderas tycks …

Inför FRA-omröstningen: Läs detta först!

Bild
Med anledning av att Riksdagen i morgon onsdag röstar på nytt om FRA-lagen vill jag uppmana våra förtroendevalda ledamöter av den svenska Riksdagen att ta del av min och Ann-Marie Ekengrens historiska studie Det röda hotet: De militära och polisiära säkerhetstjänsternas hotbilder i samband med övervakning av svenska medborgare 1945-1960. En nyhet för dagen är att boken finns att läsa i sin helhet här.

Historien har mycket att lära oss om hur vi i Sverige tidigare har hanterat nationella säkerhetshot och övervakningsfrågor. Eftersom grundkonflikten mellan säkerhet och demokratiska fri- och rättigheter är desamma är parallellerna många mellan dåtid och nutid. Övervakarnas entusiasm inför ny teknik (Dimafonapparater) som gjorde telefonavlyssning möjlig (men som visade sig ge mycket litet intressant information för de enorma investeringarna). Lösningarna för att värna medborgarnas personliga integritet genom inrättande av demokratiskt valda organ för att övervaka övervakarna.

Övervakningen …

Känslor och partival

Bild
Att politik till stor del handlar om känslor är knappast någon nyhet. Vrede, förtvivlan, ilska, frustration, bitterhet, förnöjsamhet, kampglöd, tillförsikt, lust, glädje, hopp. Listan kan göras mycket lång. Fyll gärna på den.

Icke desto mindre betraktas det fortfarande som någonting fult att utforma politiska budskap som appellerar till väljares känslor. Att använda känslomässiga argument för att övertyga väljare betraktas som ett smutsigt trick, ett slag under bältet, ett sabotage mot en förnuftsstyrd debatt. En känslostyrd väljare är en väljare som är lätt att förleda, lura och hjärntvätta.

Vi lever med förhärskande idéer om den kyligt nyttokalkylerande rationelle väljaren som noggrant räknar på alla politiska alternativ och sedan väljer det som ger mest tillbaka. Eller idén om den rakt igenom sakliga valdebatten där alla rationella argument kommer upp på bordet, bryts mot varandra och där de bästa till slut avgår med segern. Väljarna skall på valdagen vara upplysta och ha tagit del a…

Om politisk vadslagning 2

Bild
Det som är bra med att ha en egen forskarblogg är att man har möjlighet att i efterhand komplettera nyhetsinslag och intervjuer med ytterligare information som inte fick plats eller kom fram. Måndagens intervju i TV8fick med mycket men förstås inte allt!
Politisk vadslagning är en form av politainment - politik som underhållning - som sannolikt kommer att bli populärt i grupper som är politiskt intresserade och som normalt exponerar sig mycket för politik i alla dess former, även genom de nya sociala medierna.
Vad människor vill ägna sig åt som underhållning är det förstås svårt att ha några som helst synpunkter på. Men skulle mediernas valrörelsebevakning komma att helt domineras av spekulationer kring vadslagningsbyråernas politiska odds är det förstås en annan sak. Spelorienterad valrörelsebevakning tränger undan den sakorienterade valrörelsebevakningen. Valrörelser skall inte bara underhålla, intressera, engagera och mobilisera väljarna, utan även upplysa dem om de politiska alter…

Uteblivna effekter av gymnasiereformen 1994

Jag har skrivit om studien tidigare på bloggen. Det tog tjugo månader från idé till verklighet. Nu är Mikael Perssons och min artikel alltså äntligen publicerad i Scandinavian Political Studies (on-line). Du kan läsa hela artikeln här!


ABSTRACT
In the mid-1990s an extensive reform of the Swedish educational system was initiated in order to create a 'school for everyone' intended to function like a 'social equaliser'. The new unified gymnasium initiated longer educational programmes with an extended curriculum of social science courses. This article examines whether the well documented gap in levels of democratic citizenship indicators between students in theoretical and vocational gymnasium study programmes persisted after this massive reform. Given the vast amount of empirical research that has shown that education promotes democratic citizenship, the reform could be expected to result in a decreased civic gap. However, contrary to the conventional wisdom in research on…

Promising Democracy

Bild
Today, Elin Naurin defends her thesis Promising Democracy. Parties, Citizens, and Election Promises.

Text taken from the book cover: "Everyone knows a promise is a promise. The saying is used all over the world and indicates that broken promises stir up feelings in most situation. This book sheds light on a controversial kind of promise, namely those that are given from political representatives to citizens before elections, so called election promises. The focus is what seems to be a puzzling controversy between scholars and citizens whether or not politicians actually keep their election promises. While scholars in political science claim that parties tend to act on most of their election promises citizens are presumed to hold the opposite view: that parties usually break their promises. This "Pledge Puzzle" guides Elin Naurin in her analyses of the often referred to, but not empirically investigated, "conventional wisdom" about election promises. What is mea…

Svenskarna mer tveksamma till tvångsmedel 2

Bild
Här kommer mer detaljer från min och Ulf Bjereldsanalys av svenskarnas inställning till olika tvångsmedel som presenterades i gårdagens DN. Siffrorna i de gula (2002) och blå (2008) kolumnerna visar andelen svenskar som anser att respektive tvångsmedel "aldrig bör kunna användas". I de gröna kolumnerna har jag beräknat en differens mellan 2002 och 2008. Positiva siffror visar här att en viss grupp blivit mer restriktiv (högre andel "aldrig") mellan 2002 och 2008, medan negativa siffror visar att gruppen blivit mindre restriktiv till tvångsmedelsanvändning.

Genomsnittet för ett sammanfattande additivt index för de sex jämförbara indikatorerna presenteras också. Indexet går mellan -6 (negativa attityder till tvångsmedel) och +6 (positiva attityder till tvångsmedel). Minussiffror i den gröna index-kolumnen skvallrar alltså om att attityderna blivit mer negativa till statlig användning av olika tvångsmedel när den nationella säkerheten är hotad (kanske inte det mest ped…

Svenskarna mer tveksamma till tvångsmedel

Bild
DN-debatt idag presenterar jag och Ulf Bjereld pinfärska analyser av opinionsläget när det gäller svenska folkets inställning till tvångsmedel. Frågeställningarna knyter an till grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter och till samhällskontraktet mellan stat och medborgare. Med vilka medel bör staten kunna (tillfälligt) begränsa sina medborgares fri- och rättigheter när den demokratiska rättsstaten är hotad? Frågeserien utvecklades från början inom ramen för forskningsprogrammet Övervakningssverige och användes första gången 2002.
Rådande hotbilder styr i stor utsträckning hur mycket tvångsmedelsanvändning som medborgarna anser är berättigat. Sedan vi första gången mätte tvångsmedelsopinionen 2002 har hotbilderna mot den nationella säkerheten blivit mindre svarta. Det är huvudförklaringen till den opinionsförskjutning i mer restriktiv riktning som ägt rum. Hösten 2008 var svenska folket betydligt mer tveksamma till tvångsmedelsanvändning.

Figur 1 : Andel svenskar som anser at…

Om PPs framgångar bland unga män

Bild
Analyserna av 2009 års Europaparlamentsval kan snart påbörjas på allvar. Jag har hittills fått rådata från SVTs vallokalundersökning och svenska data från European Election Study (EES). Vi har också tillgång till E-panelen, en fyrstegs kampanjpanelundersökning som samlades in med hjälp av webenkäter i samband med EUP-valet i juni. Och längre fram i höst kan vi se fram emot den svenska Europaparlamentsvalundersökningen, den sedvanliga besöksintervjustudie som Valforskningsprogrammet alltid genomför tillsammans med Statistiska centralbyrån.

Det stora internationella intresset för Piratpartiets framgångar kommer förstås innebära att vi lägger särskilt fokus på denna nykomling i våra analyser av väljarbeteende. Som tidigare redovisat har Piratpartiet en av de mest extrema åldersprofilerna när det gäller sammansättningen av partiets väljare. Det finns också ett särpräglat könsgap i röstning på Piratpartiet. I figuren nedan visas sannolikheten för röstning på Piratpartiet 2009 bland män (mör…

Om dynamisk processpårning

Väljarnas informationsprocessande under en valrörelse kan beskrivas som kaotisk. Enorma mängder politisk information finns tillgänglig. Men för de allra flesta väljare är det endast en mindre del av all denna information som kommer till användning i röstningsbeslutet.

För att modellera detta intensiva och kaotiska informationsflöde under en valkampanj är statsvetarna David Redlawsk och Richard Lau i färd med att ta fram en särskild mjukvara för så kallad dynamisk processpårning (Dynamic Process Tracing). Idén är att valrörelsetypisk information om partier och kandidater presenteras för undersökningspersoner på en informationstavla där rubriker i snabb takt fladdrar förbi i synfältet. Det hela är ett allvarligt försök att simulera det kontinuerliga och nyckfulla informationsflödet under en valrörelse. I likhet med en verklig valrörelse randomiseras vilken information som är tillgänglig i vilken ordning och hur länge den är tillgänglig. Mjukvaran (Dynamic Process Tracing Environment)håll…

EB-konferens i Göteborg

I morgon måndag börjar den tredje Eurobarometerkonferensen. Göteborgs universitet står som värd för två spännande och lärorika dagar. Konferensen är väl värd att bevaka. Medierna kommer kunna frottera sig i spännande nyheter.

Opinionsläget september

Bild
Septembermätningarna från opinionsinstituten har varit mycket samstämmiga. Snittledningen för oppositionspartierna (VSMP) över Alliansen (MCFPKD) har passerat fyra procentenheter i min poll of polls. Opinionshösten 2009 har alltså börjat bra för oppositionspartierna.



Kommentar: För detaljer om hur opinionsmätningarna vägs samman, se tidigare inlägg + kommentarer under rubriken "opinionsmätningar".

Att bära ledartröjan är psykologiskt viktigt eftersom det höjer humöret hos oppositionen (inga aktörer följer opinionsmätningar så noga som partierna själva). Men regeringsfrågan kommer att väga allt tyngre in i väljarnas bedömningar allteftersom valet närmar sig. Förtroendet för regeringsbildaren in spe,Mona Sahlin, är fortfarande lågt även bland socialdemokraternas egna sympatisörer. Jag misstänker starkt att väljarnas förtroende för Mona Sahlin är intimt knutet till uppfattningar om hur samarbetet med V och MP fungerar. Än så länge finns inte så mycket information om vad samarbete…

(S)torstäderna

Bild
Socialdemokraterna har uppehållit sig mycket kring problematiken att partiet förlorade så stort i storstäderna i samband med 2006 års val. Riksdagsvalet 2010 utmålas därför redan som ett slag om storstädernas tjänstemannaväljare. Våra analyser av väljarbeteende visar att det också var dessa relativt välbärgade väljargrupper i städerna som S tappade över blockgränsen 2006. Nu skall de vinnas tillbaka, tänker man sig. Annars blir det inget nytt regeringsskifte.

Problembeskrivningen är delvis rätt. De socialdemokratiska valvindarna blåste snålt i hela landet men framför allt i storstäderna. På kartan nedan visas förändringarna av socialdemokraternas röststöd i riksdagsvalet mellan 2002 och 2006. Ju blåare färg desto större S-väljarförluster. Ju rödare färg desto större väljarvinster (jo, socialdemokraterna gick framåt i en del kommuner i norr och i delar av Jämtland fast där bor inte så många väljare).


Men. Det är alltid viktigt att ha med sig historien i analyser av väljarbeteende. I hist…