Inlägg

Visar inlägg från januari, 2009

400 timmar

Som bäst sitter landets medieredaktioner och planerar bevakningen av Europaparlamentsvalet 2009. Beslut om vilka resurser som skall läggas på mediebevakningen är en första indikator för hur spännande och intressant valet uppfattas. Från min horisont verkar satsningen bli något större än sist. Men det säger inte så mycket. Sedan premiären 1995 har mediebevakningen av Eup-valet minskat för varje gång.

Den magra mediebevakningen har konsekvenser för kunskapsbildningen bland väljarna. En kraftig majoritet av junilistans väljare 2004 uppfattade exempelvis att junilistan slogs för ett svenskt utträde ur EU. Väljarna var märkligt nog kunnigare om EU-frågor i samband med 2002 års riksdagsval än i samband med EUP-valet 2004.

Balansen mellan nyhetsvärde och demokratiskt ansvarstagande är delikat för landets medieredaktioner. SVT sände 400 timmar extra valbevakning inför riksdagsvalet 2006. Hur många blir det den här gången? Mellan skål och vägg lade SVT 50 miljoner på bevakningen av riksdagsvalet…

Piratpartiet 1766

Bild
Nya partier brukar vara noggranna med att inte positionera sig längs vänster-högerdimensionen. Man tror att en icke-position längs vh-dimensionen är fördelaktig för partiet. Jag har alltid undrat varför.

Vänster-högerdimensionen är svenska väljares flitigast använda ideologiska kompass. Du kan väcka upp vem som helst mitt i natten och efterfråga en redogörelse om partiernas inbördes placering längs denna ideologiska dimensione. Mellan 25 och 33 procent av svenska väljare har just "mitten" som huvudsaklig ideologisk identifikation, beroende på vilken indikator man väljer att använda. Så varför söka definiera sig vid sidan om? Varför i hela världen väljer inte nya partier att definiera sig som ett mittenparti?

Underliga namn väljer man också. Som inte ger någon ledning om huvudinriktning. Som kanske håller för att dra igång och mobilisera vissa grupper men där man faktiskt gör det svårt att vinna bredare uppslutning. Bättre i fall att använda de kraftfulla tvåhundraåriga rumslig…

Opinionsläget januari 09

Bild
Spretande rubriker efter helgens opinionsundersökningar från Novus och Sifo föranleder mig att återigen argumentera för behovet av att alltid ta hänsyn till MÅNGA mätningar när man analyserar opinionsförändringar. När skall inrikesreportrar, opinionsjournalister och ledarredaktioner börja ta sitt ansvar och börja servera sina läsare vettigare analyser av opinionsläget? Vilken medieredaktion blir först i Sverige?

Dagens figur visar opinionsgapet i procentenheter mellan v-s-mp och c-fp-kd-m för sju olika institut sedan september 2006. Med reservation för att hustrun anser mig färgblind har jag använt följande färger för instituten: blå=scb/psu; gul=sifo; lila=novus; röd=synovate; rosa=skop; ljusblå=demoskop; grå=sentio. Alla mätningar väger lika i analysen. Den svarta linjen är en lokalt viktad trendlinje som tar hänsyn till i tiden närliggande mätningar. Denna trend är det enda som är intressant när det gäller att följa kampen mellan blocken i svensk politik just nu.

Slutsatsen är att Al…

Tolgfors vs Björklund

Tajming betyder som bekant allt när det handlar om opinionsbildning. Årets Folk och försvarsvecka (eller "Ryssen kommer"-konventet) matchades med Fredrik Reinfeldts hemliga resa till de svenska trupperna i Afghanistan. Min första tanke var att dessa båda events blev ett bra tillfälle för Reinfeldt att demonstrera statsmannaskap och för Alliansen att rycka åt sig ett initiativ i den sedan länge avsomnade försvarsfrågan (högerpartiet och moderaterna hade ett historiskt sakägarskap i försvarsfrågorna, men detta ägarskap ligger numera långt tillbaks i tiden. Försvarsfrågorna har sedan 1990 legat mycket mycket lågt på valrörelseagendan).

Men JanBjörklunds mycket uppmärksammade Sälental om att återrusta Gotland och bygga ett starkt invasionsförsvar, följt av (den riktige) försvarsminister Sten Tolgfors underhållande fp-uppläxning på sin nystartade blogg har styrt medier och opinion åt helt andra håll.

Visst pratar svenska folket nu försvarspolitik vid köksbord och under arbetslunche…

Sd och den politiska korrektheten

I blogginlägg, mejl, samtal och i fritextsvar från enkätundersökningar refererar sd-sympatisörer ständigt till "det politiskt korrekta". Det tycks finnas ett märkligt samförstånd kring vad som egentligen menas.

Jag har funderat en del på vad man egentligen avser med denna rätt utslitna etikett. Alltsomoftast används termen för att porträttera dem eller det som man önskar resa protest emot, Motståndaren. "Det politiskt korrekta" brukas som ett slags samlingsbeteckning för en uppsättning åsikter och värderingar (oklart vilka) som är majoritetsnormen, inte kanske i första hand bland befolkningen i stort utan kanske framför allt hos etablerade eliter i samhällets centrum; på nyhetsredaktioner och bland kulturelit, forskare och förtroendevalda.

Det är varje statsvetares uppgift att söka förklara framväxten av nya partier; vilka sociala skiljelinjer och ideologiska dimensioner som är nya partiers raison d'être. Det "politiskt korrekta" tycks vara en central b…

Tillgänglighet och mångfald ökade deltagandet

Bild
Jag vill pusha för en ny bok från Svenska Valforskningsprogrammet! Tillsammans med Stefan Dahlberg och Richard Öhrvall har jag skrivit en bok som handlar om effekterna av de förändringar av systemet för förtida röstning som genomfördes inför 2006 års val.

Inför 2006 års allmänna val flyttades ansvaret för den förtida röstningen från Posten AB till Sveriges kommuner. Reformen förbättrade många väljares möjligheter att rösta i förtid. I Förtida röstning i Sverige undersöks om en ökad tillgänglighet och mångfald av röstmottagningsställen hade några effekter på enskilda väljares röstbenägenhet: Bidrog förtidsröstningsreformen till ett ökat valdeltagande i Sverige?

Analyserna bygger på de svenska valundersökningarna som genomförs i samband med varje folkomröstning, riksdagsval och Europaparlamentsval i samarbete mellan Statistiska centralbyrån och forskare vid Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Du kan beställa ett eget exemplar av boken här!

/Henrik Oscarsson

Sänkt rösträttsålder

Mitt inlägg om rösträtt för alla medborgare, inklusive alla personer yngre än 18 år, fick ett stort genomslag. Det är ingen ny fråga men ändå ständigt aktuell. De flesta reagerar negativt på förslaget. Att ge barnföräldrar extra röster att lägga för sina underåriga barn (ombudsröstning) uppfattas som minst lika orättvist som att neka rösträtt åt medborgare yngre än 18 år. Bättre alltså med status quo?

Sänkt rösträttsålder till 16 år har länge varit det heta politiska reformförslaget i Sverige. För demokratiutredningens och grundlagsutredningens räkning har jag med hjälp av SOM-institutet undersökt opinionen till sänkt rösträttsålder vid flera tillfällen. Förslaget har ett mycket svagt stöd i befolkningen. Även bland de närmast berörda 16-17-åringarna är det bara en fjärdedel som tycker att förslaget är bra. Den stora majoriteten av 16-17-åringar gör själva bedömningen att de inte är mogna att fatta ett självständigt röstningsbeslut. De vill vänta tills de är 18 år. Så länge inte opinio…

Partiledardebatten

Gårdagens partiledardebatt var den första sedan v-s-mp beslutat formera ett gemensamt regeringsalternativ till Allians för Sverige. Som föräldraledig hade jag möjlighet att låta radion stå på hela förmiddagen. Mitt slutintryck är att det inte var roligt eller spännande att lyssna. Regering och opposition talade förbi varandra som aldrig förr - en deliberativ katastrof. Det blev aldrig något samtal eller diskussion. Enbart fotisättningar som är väl kända sedan tidigare. Direkta frågor möttes av motfrågor i andra ämnen.

Vi statsvetare brukar efterfråga debatter om vilket ansvar regeringar egentligen har för rådande samhällsutveckling. Väljarnas möjligheter att kunna göra självständiga bedömningar av ansvar och effekter av förd politik höjer vi ofta till skyarna. Gårdagens partiledardebatt handlade mycket om ansvar. Men någon djupare analys av relationerna mellan internationell konjunktur och Alliansregeringens göranden och låtanden blev det inte. Vi väljare blev inte mycket klokare.

Om de…

1809

1809 års grundlag firar 200 år. Årtalet representerar den största krisen i Sveriges historia. Det är till och med fullt möjligt att Sverige inte hade funnits om inte detta dokument materialiserats ur kaotiska förhållanden. Vem sa att grundlagen inte spelar någon roll?

Bakgrunden var att Gustav IV lyckats med konststycket att samtidigt göra sig till fiende med Napoleons Frankrike, Ryssland och Danmark/Norge. Finland, Åland och Pommern hade ockuperats av fientlig trupp och ansågs förlorat. Ryssarna ryckte ned från norr till Umeåtrakten. Inbördeskrig hotar. Våra egna västra trupper som bevakade gränsen till Norge vänder och tågar mot Stockholm. Men innan de hinner fram ingriper en grupp officerare och ämbetsmän. De går upp till Stockholms slott, tar ifrån kungen hans värja och fängslar honom. 1809-års revolution var ett faktum.

Nu brinner det i knutarna - bokstavligt talat: Brandröken från Stockholms skärgård känns hela vägen in till strömmen. Det gällde att så snart som möjligt kunna slut…

Gymnasiereformen 1994 misslyckades

I mitten av 1990-talet genomfördes en stor reform av det svenska gymnasiesystemet som syftade till social utjämning under parollen "en skola för alla". I den nya enhetliga gymnasieskolan förlängdes praktiska utbildningar från två till tre år. En direkt konsekvens blev att även studenter på praktiska utbildningar fick en betydligt mer omfattande (100 timmar) träning i samhällskunskap, en typ av utbildning som tidigare endast förekommit i mycket blygsam omfattning. En central målsättningen med reformen var att försöka minska den stora klyftan i politiskt förtroende, deltagande och kunskaper som konstaterats mellan studenter på praktiska och teoretiska gymnasielinjer. Även konventionell visdom från pedagoger och skolforskare säger att en så omfattande ökning av så kallad civic education bör leda till mätbara effekter, framför allt genom ett ordentligt lyft i kunskap och deltagande bland studenter på yrkesinriktade utbildningar. Men etablerade föreställningar skall som bekant ut…

Om barns rösträtt

Mer än två miljoner svenska medborgare förvägras fortfarande den demokratiska rättigheten att delta i allmänna val. Medborgare under 18 år har inte rösträtt. Jag tror att frågan om barns rösträtt kommer att bli rösträttsstriden i vår livstid.

Diskussioner under Grundlagskonventet och ett antal studentuppsatser på senare år har övertygat mig om att nästan alla argument varför vi skall ha en åldersgräns för att rösta egentligen väger ganska lätt när allt kommer omkring. Varför bör valbarhetsålder och rösträttsålder gå hand i hand egentligen? Och är inte mognadsargumentet ogiltigt eftersom den demokratiska rösträtten är just en rättighet som inte förvärvas enligt meritokratiska principer (det finns väl gott om väljare äldre än 18 år som inte heller är mogna att rösta i så fall).

De praktiska problemen med att utvidga rösträtten till alla medborgare är överskattade. Vårdnadshavarna kan ombudsrösta. Finns fler vårdnadshavare än en kan de dela på röstvikten för de barn under 16 som de har vår…

Gammal vet bäst?

Bild
Ja, så är det. Åtminstone när det gäller politisk kunskap. Och män är kunnigare än kvinnor (i hela världen faktiskt). Gruppen män 60+ vet mest om politik. De har snittpoäng i närheten av 10 på valundersökningarnas kunskapsindex med 17 kunskapsfrågor. Unga förstagångsväljare börjar mycket svagt. I genomsnitt klarar 18-22 åringar av att svara rätt på i bästa fall fem av sjutton frågor. Kunskapstillväxten pågår sedan hela livet och följer alltså samma livscykel som exempelvis politiskt intresse, exponering för nyheter och valdeltagande.

Kunskapsindexet
Vilka frågor som ställs? Hälften av frågorna har med personkännedom att göra. Uppgiften är att placera personer som t ex Bosse Ringholm, Jan Eliasson, Carin Jämtin och Karin Pilsäter i rätt parti. Resterande frågor handlar om sakkunskaper; att tala om huruvida påståenden är korrekta eller felaktiga. Påståenden som användes 2006 är t ex "Den öppna arbetslösheten i Sverige är idag mindre än 5 procent", "Sjukersättningen från för…

Lund +1 : Göteborg -1

Under (alltför) lång tid har man inom Göteborgs universitet stött och blött frågan om huruvida GU skall inrätta ett Göteborg Institute for Advanced Studies. Idén har väckt stor entusiasm bland GUs forskare. GIAS var tänkt att attrahera de bästa toppkrafterna inom internationell forskning i form av kortare eller längre besök i den göteborgska forskningsmiljön. Unga göteborgsforskare skulle få en personlig direktkontakt med forskningsfronten på sin egen hemmaplan och därmed ges strålande möjligheter att utveckla sina idéer, nätverk och färdigheter. GU skulle dramatiskt höja sin ambitionsnivå och öka sin synlighet och närvaro internationellt. GIAS skulle i ett slag ha kunnat innebära ett rejält kvalitetslyft och en helt nödvändig internationalisering för forskningen vid Hum-Sam-Utbildningsvetenskap-Handelshögskolan. Bra forskning ger bra utbildning. Bra utbildning ger studenter i världsklass. Studenter i världsklass skänker innovationskraft till staden Göteborg.Men. Målmedvetenhet, ambit…

Lycka livet igenom

Bild
Hur nöjd är du med ditt liv? Lyckoforskningen är mycket omfattande och alltid intressant att följa. SOM-institutet har mätt livstillfredsställelse sedan 1996. Figuren nedan är en sammanställning av hur nöjda män och kvinnor är med sina liv. Den visar hur stor andel som svarat att de är "mycket nöjda" med sina liv för varje åldersgrupp mellan 15 och 85 år (n=24000 personer 1996-2003).

Det visar sig att vi inte är lika lyckliga hela livet. Och män och kvinnor har olika lyckoutveckling genom livet. Unga män i 15-18-årsåldern startar mycket lyckliga (mer än 40 procent nöjda med livet) men därefter följer två stora ras, först mellan 20-25 år (ned till 27 procent) och sedan, mellan 35-45 år, ned mot 22 procent. Efter 45 blir män allt lyckligare med ökad ålder. Män har sin längsta sammanhängande lyckoperiod mellan 65-70 år.

Kvinnor är lyckligare än män under hela livet med undantag av åldrarna 15-20 år. Lyckoraset kommer tidigare för kvinnor (30-35 årsåldern) och är inte lika stort s…

Hur finanskriser undviks

Hade finanskrisen gått att undvika? Med bättre kunskaper, bättre fungerande institutioner, bättre regelverk, bättre övervakning och bättre prognosmakeri? Ja. Jag är övertygad om det. Men vi står ännu inte tillräckligt rustade. Sällan har man känt behovet av forskning och innovation inom de ekonomiska vetenskaperna större än nu. Krisen känns onödig. Vi behöver intelligent konstruerade institutioner och regelverk för att hantera liknande händelser i framtiden. Och sådana innovationer dimper inte ned från himlen. Sådant måste uppfinnas, precis som botemedel mot cancer eller högeffektiva solceller.

Ekonomer och andra samhällsvetare borde ha haft resurserna för att producera just de uppfinningar och forskningsgenombrott (inom t ex internationell ekonomi, finanspsykologi och nationalekonomi) som hade hjälpt oss att helt undvika eller åtminstone dämpa effekterna av den globala finansmarknadens sammanbrott. För att nå dit behöver man rimligen göra forskningssatsningar i nivå med de som kommer …

Återinför kungaval

Bild
Monarki/republik-debatten tycker jag alltsomoftast är rätt trist, mest för att det inte längre dyker upp fler argument för respektive emot. En intressant idé som framfördes på statsvetenskapliga institutionens Grundlagskonvent är att helt enkelt låta svenska folket regelbundet välja kung/drottning. Då skulle monarken kunna åtnjuta ett slags demokratisk legitimitet, vilket bättre harmonierar med vårt demokratiska styrelseskick.

Låt oss säga att ett sådant kungaval skulle hållas vart tionde år eller närhelst succession blir aktuellt. Självklart skulle folket kunna ställa upp fler kandidater än den som är aktuell med dagens system. Utgången den här gången skulle förstås vara given: svenska folket skulle naturligtvis med stor majoritet välja Viktoria till drottning. Skenbar valdemokrati, säger någon? Nej, det är principen som är det intressanta, och det intellektuellt utmanande.

Traditionen att välja kung går sannolikt tillbaka till 800-900 talet, alltså långt innan något som kan kallas Sv…

Ökad rörlighet, men varför?

Bild
Under nästan femton år var det inte ens särskilt sant. Under 1990-talet ökade inte rörligheten i väljarkåren särskilt mycket utan hängde stabilt strax över 30 procent. Vi fick ändå höra att väljarna blev allt rörligare. Först i samband med valet 2006 ökade andelen partibytare till 37 procent.

Så nu är det faktiskt sant. Mellanvalsrörligheten har blivit större. Nu talas om den rörliga valmanskåren igen. Jag noterar att i så gott som samtliga kommentarer omtalas väljarna i förklenande ordalag. Väljarna är otrogna, ombytliga, förvirrade, tuvhoppande, nyckfulla. Medborgarna får ta hela "skulden" när partier och ledarredaktioner ojar sig över att medborgarna ena dagen sympatiserar med ett parti och andra dagen med ett annat. Oj oj.


Få ställer de intressanta frågorna om varför vi noterar en ökad rörlighet bland väljarna. Den makrosociologiska förklaringen är att Modernisering i betydelsen individualisering och kognitiv mobilisering har gjort medborgarna mer självständiga i förhålla…