12 januari 2009

Om barns rösträtt

Mer än två miljoner svenska medborgare förvägras fortfarande den demokratiska rättigheten att delta i allmänna val. Medborgare under 18 år har inte rösträtt. Jag tror att frågan om barns rösträtt kommer att bli rösträttsstriden i vår livstid.

Diskussioner under Grundlagskonventet och ett antal studentuppsatser på senare år har övertygat mig om att nästan alla argument varför vi skall ha en åldersgräns för att rösta egentligen väger ganska lätt när allt kommer omkring. Varför bör valbarhetsålder och rösträttsålder gå hand i hand egentligen? Och är inte mognadsargumentet ogiltigt eftersom den demokratiska rösträtten är just en rättighet som inte förvärvas enligt meritokratiska principer (det finns väl gott om väljare äldre än 18 år som inte heller är mogna att rösta i så fall).

De praktiska problemen med att utvidga rösträtten till alla medborgare är överskattade. Vårdnadshavarna kan ombudsrösta. Finns fler vårdnadshavare än en kan de dela på röstvikten för de barn under 16 som de har vårdnaden av. Krångligare system har man sett.

De politiska konsekvenserna av att införa rösträtt från födseln är sannolikt relativt begränsade. Simuleringar vi har gjort inom Valforskningsprogrammet visar att valresultaten skulle förändras marginellt om föräldrar med omyndiga barn i hushållet gavs lika många röster som de hade barn. Barnfamiljer röstar och prioriterar nämligen ungefär likadant som väljarna som helhet (se Gunnel Gustafssons redaktörsbok Rösträtt för barn – en demokratisk framtidsfråga?). Farhågorna om att våra valrörelser skulle komma att bli helt fokuserade på gruppen barnfamiljer är också överdrivna: barnfamiljerna utgör redan idag närmare 35 procent av valmanskåren och valrörelserna är redan starkt fokuserade på att vinna marginalväljare i just denna grupp.

En medborgare - en röst!

/Henrik Oscarsson

18 kommentarer:

ville sa...

I den här frågan är vi inte överens. Undersökningar visar att majoriteten av ungdomar i åldern 15-16 år inte vill ha sänkt rösträttsålder. Motiveringen är att de inte känner sig tillräckligt kunniga.Men de vet förstås inte om att andra åldersgrupper är minst lika kunniga.
Det måste väl vara en demokratisk princip att lyssna till dem som berörs?

Henrik Oscarsson sa...

Min huvudpoäng är att rösträtten är en rättighet som tillfaller alla medborgare. Alla slags kompetenskriterier kan därför ifrågasättas. Vi skulle ju aldrig komma på tanken att införa ett kunskapstest för att erhålla rösträtt, eller hur? Med ombudsröstning behöver nuvarande rösträttsålder inte röras. Vårdnadshavaren röstar för den minderårige/omyndige.

Anonym sa...

Jag håller helt med Henrik Oscarsson. De unga har förstått demokratifrågorna, såsom integritet, rättssäkerhet, journalistiskt källskydd; och enligt undersökningar röstar många därför på Piratpartiet.

Det vore bra om fler unga kunde rösta, så demokratifrågorna kunde komma upp på agendan i riksdagen och i EU igen.

Johanna Sjödin sa...

Ville: Demokratin ska utgå från folket och inte enbart de pålästa och kunniga.

Att ungdomsförbunden ökar i antalet medlemmar borde vara ett tecken på att det finns ett ökat engagemang hos den yngre befolkningen.

Att vara okunnig (vem avgör vem som är okunnig?) och rösta är inte sämre än att rösta på ett visst parti av tradition utan facit i hand.

Anonym sa...

Att barn skall ha rösträtt från födseln verkar absurt. En person med många barn skall alltså kunna ha betydligt större inflytande än en ensamstående? Blir det övergång till ett barnklassamhälle?

Jonathan sa...

Jag håller inte riktigt med. En sänk rösträttsålder till 15 kanske kan fungera, men en tioåring har små chanser att se valfläsk för vad det är eller vad det han röstar på faktiskt kan innebära. Tänk om ett parti helt plötsligt skulle börja utlova gratis godis?

Mikael Nilsson sa...

Poängen är väl att ge EN RÖST till alla, inte att ge RÄTTEN ATT RÖSTA till alla.

Omyndiga har fortfarande en röst, men den får förvaltas av föräldrar.

Jag stödjer förslaget till fullo. På så vis kan barnen ges större plats i samhället, om än via sina föräldrar.

Björn sa...

Henrik: Jag är helt med och gillar tanken om avskaffad ålder, men jag förstår inte varför vårdnadshavarna ska få kunna agera ombud på det sätt som jag tycker mig kunna läsa i texten. Som jag läser resterande inlägg verkar det som att du menar att vårdnadshavaren inte ska behöva ha barnets uttryckliga godkännande vad vårdnadshavaren ska lägga barnets röst på och det tycker jag är utomordentligt dåligt.

Läser jag din text fel eller hur menar du?

I övrigt mycket trevligt och klarsynt blogginlägg! :-)

ville sa...

Svar till Johanna.
Vi är helt överens om att demokratin skall utgå från folket men detta behöver ju inte innebära en sänkt rösträttsålder mot de berördas önskan

Ville

Stefan Dahlberg sa...

Rent teoretiskt håller jag med, dvs. en medborgare = en röst. Jag har dock, precis som Björn, lite svårt att se hur det praktiskt skall gå till. Om ett genomförande av förslaget innebär att föräldrar agerar som ombud för sina barn är risken överhängande att den grundläggande och initiala principen ändå uteblir. Det finns ju inga garantier för att föräldrarna verkligen röstar enligt den omyndiges egentliga preferenser. Motargumentet är då att unga i stor utsträckning ändå tenderar att rösta som föräldrarna. Anledningen till det är väl i sin tur någon form av socialiseringsprocess alternativt, att man som ung känner sig osäker och inte vet hur man skall rösta. Men lösningen på det problemet ligger väl knappast i att låta någon annan rösta för dig. Resultatet blir därmed att vissa förblir orepresenterade medan andra blir överrepresenterade.

Henrik Oscarsson sa...

Hej alla, och tack för bra inlägg. Visst är det kul att försöka tänka om kring invanda föreställningar?

Rösträtt för barn är, om jag förstått saken rätt, inte i första hand tänkt att sänka rösträttsåldern, det vill säga den ålder då man själv har möjlighet att rösta (ingen godisutdelning vid vallokalerna alltså)

Tanken är just att vårdnadshavare förvaltar rösträtten åt barnet, precis som föräldrar förvaltar sitt juridiska ansvar över barnet i alla andra delar. (Björn och Stefan kanske blir förvånade att höra att vårdnadshavare faktiskt bestämmer över sina barn tills de blir myndiga :).

Barnens rösträtt är alltså i den modell som här diskuteras egentligen delegerad till vårdnadshavaren. Föräldrar med barn skulle alltså i praktiken ha en större röstvikt än personer som saknar barn. Denna "orättvisa" skulle då försvaras av att vårdnadshavaren har ett moraliskt och juridiskt ansvar för en omyndig person.

Frågan är vad som händer om den politiskt intresserade och engagerade tioåringen hamnar i konflikt med någon av vårdnadshavarna om vilket parti den delegerade rösten skall läggas på. Det första svaret är att barnet helt enkelt får "hacka i sig" detta precis som andra delar av barnuppfostran (som att man inte får sitta uppe och spela WOW hela natten)

Motargumentet är i så fall att om barnet inte får som det vill är det ett brott mot en annan grundläggande princip i demokratin som handlar om fri åsiktsbildning. Men då måste man föra iland resonemanget att en tioåring förväntas kunna bilda självständiga politiska åsikter och ståndpunkter (vilket ju för övrigt är skälet till varför den nuvarande rösträttsåldern existerar).

calandrella sa...

Detta är en mycket, mycket svår fråga. Jag anser faktiskt att det är minst lika odemokratiskt att inte låta mig och andra icke-18-åringar att rösta som det är att ge barnföräldrar en extra röst. Samtidigt anser jag verkligen att många under 18 år borde få rösta - jag, till exempel :-). Åh, denna fråga är så svår...

Sara sa...

Jag gillar tanken på att alla har varsin röst, oavsett ålder, kön, hudfärg och allt det där.

Men innan kvinnor fick rösträtt tyckte man att "männen ju kunde rösta åt dem", vilket för oss idag låter helt orimligt.
Dilemmat här blir ju precis detsamma, särskilt när man pratar om att "kunnighet" inte ska ha någon relevans eftersom det är omöjligt att avgöra utifrån ålder osv.

Khadidja sa...

Jag tänker mig att rösträtten skulle vara något som varje människa får från födseln. Medborgaren får därmed själv avgöra när han/hon vill rösta, om det så blir vid fem, fjorton eller 58 års ålder.

Det är annars rätt skrämmande att se hur debatten om rösträtt för barn handlar kring huruvida de har kompetensen och kunskapen att kunna rösta. Ställer dessa debattörer samma krav på vuxna individer? Knappast.

Är det någon seriös debattör som någonsin har fått för sig att ifrågasätta att alla vuxna ska få ha rösträtt? Det finns ett stort antal vuxna människor som är trångsynta och generellt ganska okunniga om politiska frågor och dåliga på att sätta frågorna i sitt sammanhang. Och, för att vara än mer politiskt inkorrekt, är det någon som ställer krav på vuxna medborgares "psykiska hälsa" för att få rösta?

Ålder är idag i stort sett den enda faktorn som utesluter en stor grupp medborgare från att få rösta. Oacceptabelt!

http://khadidja.se/?p=236 och http://khadidja.se/?p=26

lina sa...

HUR ska föräldrar kunna dela på röstvikten? Ska det kunna bli halva röster eller hur menar du? Jag är innerligt intresserad av den här frågan och skulle vilja veta hur du tänker.

Henrik Oscarsson sa...

Hej Lina!
Varje individ under 18 år har en, två eller ibland flera vårdnadshavare. Detta finns på register och informationen om vårdnadshavare kan läggas till på röstlängderna.

Vårdnadshavarna delar lika på den underåriges röst. I en "kärnfamilj" med en mamma, en pappa och ett barn skulle mamman och pappan få var sin extra röst som väger 1/2.

Björn sa...

Jag tycker Saras kommentar var den mest talande här...

Bo Assarsson sa...

Hej Henrik!

Äntligen hittar jag någon som tycker som jag i en fråga jag tänkt på i många år. Vilken orättvisa att "pensionärspartiet" får driva sina intressen i varje valrörelse medan barn och ungdomar inte har någon röst. Det är verkligen dax för införande av allmän rösträtt i Sverige. Naturligvis kan föräldrarna företräda sina barn i ett val liksom de gör det i alla andra frågor.

Denna fråga borde verkligen drivas hårt!