15 februari 2009

EU-parlamentsvalet just nu

Moderaterna har nu som sista parti meddelat sin lista med kandidater till Europaparlamentet. Så nu har jag kunnat provköra min SAS-setup för mandatberäkning i Europaparlamentsvalet som jag tänker använda under valvakan för att se vilka kandidater som vinner mandat. Den genererar följande lista av kandidater som tar plats i Europaparlamentet. Beräkningarna bygger på Sifos januarimätning av partiernas procentuella opinionsstöd inför EUP-valet; den så vitt jag vet hittills enda mätningen.


Mandat 1 Marita Ulvskog (s)
Mandat 2 Gunnar Hökmark (m)
Mandat 3 Olle Ludvigsson (s)
Mandat 4 Anna Ibrisagic (m)
Mandat 5 Åsa Westlund (s)
Mandat 6 Carl Schlyter (mp)
Mandat 7 Marit Paulsen (fp)
Mandat 8 Christofer Fjellner (m)
Mandat 9 Göran Färm (s)
Mandat 10 Eva-Britt Svensson (v)
Mandat 11 Anna Hedh (s)
Mandat 12 Susanna Haby (m)
Mandat 13 Lena Ek (c)
Mandat 14 Jens Nilsson (s)
Mandat 15 Isabella Lövin (mp)
Mandat 16 Hans Wallmark (m)
Mandat 17 Olle Schmidt (fp)
Mandat 18 Hillevi Larsson (s)
--------------------------------------------------
Mandat 19 Christoffer Järkeborn (m)
Mandat 20 Ardalan Shekerabi (s)


Aktuell ställning just nu: Kristdemokraterna, piratpartiet och sverigedemokraterna blir utan mandat eftersom de inte klarar fyraprocentspärren. Järkeborn och Shekerabi på platserna 19 och 20 får hoppas på att Lissabonfördraget ratificeras. Listan gäller under antagande att väljarna inte möblerar om alls på partiernas listor med sina personröster. Det är dock högst sannolikt att så sker. I senaste Eup-valet personkryssade nästan sex av tio väljare (mest ett resultat som beror på det låga valdeltagandet). Då (2004) lyckades fyra kandidater ta sig förbi högre placerade partikamrater.


/Henrik Oscarsson

9 kommentarer:

Tänk själv / Läsa i livet sa...

Jag gillar ditt engagemang för EU-parlamentsvalet. Tänk om media (och partierna) hade hälften av ditt intresse. I Europapolitiken smäller det högt med gamla ministrar, partisekreterare och partiordförande. Men din prognos slipper vi Kds spel med demokratin; Alf Svensson inkryssad, han avstår och någon annan får hans plats. (Kd har prövat dem numret förrut, men i nationella val men olika listor)
/mvh PA

Henrik Oscarsson sa...

Ja, visst är det skruttigt. Forskningsmässigt är det väldigt intressant att studera kontrasterna mellan de nationella valen, då hela det politiska Sverige är mobiliserat, och Europaparlamentsvalen, då samma aktörer underpresterar och inte tar sitt demokratiska ansvar.

Har förberett Europaparlamentsvalundersökningen 2009 sedan i somras. Sist var det betydligt större andel (78 procent) som var med i vår valundersökning än som röstade i valet (37,9%).

Den här gången blir det fem stora komparativa studier med 27 länder (!). Analyser av partimanifest, innehållsanalyser av medier, insamling av makrodata, kandidatstudier och väljarstudier. Vi kommer drunkna i data. Det är intresserade forskare som vi har brist på...

/Henrik Oscarsson

Jörgen L sa...

1. Frågar mätningen specifikt om EU-valet?
2. Vilka partier var det som drabbades av bortfallet jämfört er undersökning och valet?

Henrik Oscarsson sa...

Hej Jörgen!
Sifo ställde mycket riktigt en särskild fråga í januarimätningen specifikt om röstning i eup-valet. Andelen som inte vill uppge partival är högt, förstås, 30,5 procent, nära dubbelt så hög jämfört med "riksdagsval idag"-mätningen som gjordes samtidigt.

Så här blev det: s 36,0 v 6,2 mp 9,8 m 26,5 c 5,0 fp 8,5 kd 3,8 sd 1,9 jl 2,0 och pp 0,3. Det var relativt små skillnader i röststöd när man jämför med "riksdagsval idag"-siffrorna. Mp gick bättre i eup-valmätningen (+3,2), liksom fp (+1,8) medan framför alls s (-1,7),kd (-0,6) och sd (-2,4) går klart sämre i eup-sammanhang så långt.

Jag kommer förstås uppdatera min lista med kandidatresultat utifrån mätningar som rullar in under våren.

Jörgen L sa...

Min andra fråga var lite otydlig, uppenbarligen :-)

Jag menade: I förra valet, när ni hade större svarsfrekvens i undersökningen än vad valdeltagandet blev. Vilka partier var det som tjänade/förlorade på det lägre valdeltagandet jämfört med er undersökning?

Henrik Oscarsson sa...

Hej Jörgen!
Förlåt, jag läste lite fort. När det gäller själva analysvariabeln "partival" så stämmer den förstås väldigt väl överens med hur det gick i valet. Vi röstlängdskontrollerar om respondenterna har röstat eller inte. Men vi ställer förstås också frågor om allmän partisympati och om hur respondenterna skulle ha röstat om de röstat. Informationen kan användas för att svara på din fråga (se ett tidigare blogginlägg om effekterna av soffliggande på partiernas röststöd).

Så här skriver vi i boken Europaval: "Hur skulle utgången av valet 2004 sett ut om icke-röstarna
mobiliserats till att rösta? /.../ Det är framförallt socialdemokraterna som förlorar på det låga valdeltagandet i Europaparlamentsvalen. Om icke-röstarna röstat i det senaste valet hade socialdemokraterna ökat sin andel av rösterna med 9 procentenheter. Det är en högre siffra jämfört med de två
tidigare Europaparlamentsvalen. Vid 1995 års val skulle socialdemokraterna ökat sin andel av rösterna med 5 procentenheter
och vid 1999 års val med 6 procentenheter om även icke-röstarna hade gått till valurnorna." (s. 33-34).

Avvikelserna mellan röstare och icke-röstare är avsevärt större i Europaparlamentsval än i riksdagsval.

/Henrik Oscarsson

Johan sa...

Hej Henrik,

Tack för bra EP-valsrapportering. En fråga: Sifon bygger på telefonundersökningar, men utesluter inte det sådana som jag som saknar fast telefoni? Vi torde ju vara en växande grupp, fler ju längre ned i åldrarna man kommer, som i så fall borde ställa till det för opinionsmätarna.

Henrik Oscarsson sa...

Ja, Johan. Du har rätt. Så här skriver Sifo själv om det här i Petersson & Holmbergs SNS-rapport (2008):

SIFO: "Under senare år har mobiltelefonins utbredning lett till att vissa delgrupper i befolkningen enbart använder mobiltelefon. Sålunda konstaterade Post- och Telestyrelsen hösten 2006 att sex procent av Sveriges befolkning saknar fast telefoni i hemmet (se Post- och Telestyrelsen, 2006). Med fallande kostnader för mobiltelefoni kan vi förvänta oss en fortsatt försämrad täckning av fasta abonnemang bland hushållen i enlighet med utvecklingen i övriga Europa. Problemet studeras därför
kontinuerligt av SIFO med speciell uppmärksamhet på ungdomsgrupperna. Isander och Jaktlund (2007) jämför ett Telefonbussurval med ett urval individer med enbart mobilabonnemang och konstaterar att det systematiska felet i ett antal Telefonbussskattningar
till följd av undertäckning i urvalsramen är begränsat till ett par procentenheter på totalnivå även om populationsvärdena skiljer sig avsevärt. Detta beror på
att ”enbart mobil-populationen” än så länge är så liten som omkring sex procent (räknat på individer). För personer yngre än 30 år räknar författarna med att ”enbart
mobil-populationen” är 16 procent och det systematiska felet blir därför större i motsvarande grad – upp till drygt fyra procentenheter."

Johan sa...

Okej, intressant. På tre år har förstås trenden förstärkts ytterligare (men hur mycket?), och lär göra så än mer när nu de stora 90-talskullarna flyttar hemifrån (jag gissar att en fast telefon inte står högst på deras önskelista). I kombination med det här gör det ju ungdomsväljarna till EP-valets dark horse.