Ansikten inget stöd för hågkomst

I e-panelen 2006 genomförde vi ett kul försök med så kallade enkätinbäddade experiment. Webbenkäterna programmerades så att respondenterna randomiserades (slumpades ut) i tre grupper. Grupperna fick besvara en klassisk kunskapsfråga där det gällde att para ihop fyra partiföreträdare med rätt parti. Men vi varierade den information som gavs. Första gruppen fick veta endast namnet på partiföreträdaren (det är den variant som används i de stora nationella valundersökningarna sedan 1982). Andra gruppen fick istället se porträttbilder. Tredje gruppen fick mest information: både namn och porträttbilder.

Rent tekniskt fungerade det bra. Men det blev också ett intressant resultat. Det visade sig att paneldeltagare som endast fick se personernas ansikten hade svårare att placera personerna i rätt parti än paneldeltagare som informerades om deras namn. Den visuella informationen underlättade alltså inte hågkomsterna om vilket parti de olika personerna företräder.


Prova själv. Spikar du namn och partitillhörighet på de fyra välkända ansiktena?

Den här gången handlade det om erövra praktiska kunskaper i hur webbenkäter kan användas för att genomföra experimentella studier: det handlar om helt nödvändig grundforskning inom området opinionsbildning. Experiment som det här enkla exemplet måste som bekant replikeras många många gånger innan det växer fram ett rejält underlag som kan lägga till något till vår kunskap om hur människor exponeras för, värderar och minns politisk information. Just nu pågår ansträngningar att försöka finansiera en infrastruktur för internationellt slagkraftig opinionsforskning vid Göteborgs universitet. Det är en angelägen satsning för att kunna utveckla nya frågeinstrument och datainsamlingsmetoder.

/Henrik Oscarsson