Inlägg

Visar inlägg från mars, 2009

SR rekryterar åt SD?

Jag har läst hundratals fritextsvar från väljare som någon gång övervägde att rösta på Sverigedemokraterna i 2006 års val. Ett återkommande resonemang bland dessa potentiella SD-väljare handlar om hur illa SD behandlas av den etablerade eliten inom politik, kultur och media. Även bland de som uppfattar SD som "lite väl extrema för att verkligen rösta på" eller "ett tydligt protestalternativ även om jag inte vill se partiet i Riksdagen" uttrycks ändå en upprördhet över att partiet bemöts på ett "odemokratiskt sätt" av de etablerade partierna.

Från min horisont lever SD gott på att behandlas som "något katten släpat in". Man odlar själva gärna bilden av att vara ett utstött anti-etablissemangsparti i kylan. Kampen mot det som uppfattas vara den politiskt korrekta eliten är lika mycket bränsle för rekrytering som protesten mot det mångkulturella samhället. Att vara utspärrade och särbehandlade tycks uppenbarligen väcka sympatier bland potentiella S…

Vår demokrati

Bild
Jag har med stor behållning läst Olof Peterssons nya bok Vår demokrati. Boken kan betraktas som ett slags Peterssonsk hitparad från 1980-talets Maktutredning och framåt. Petersson har inspirerats av det bästa från SNSDemokratirådsrapporter och egna böcker som Nordisk politik, Rättsstaten och Samhällskonsten.

Boken är en utmärkt introduktion till demokratins rötter, framväxt, principer och inneboende motsättningar. För grundstudenter i statsvetenskap eller samhällskunskap är boken en utmärkt väg in i den empiriskt inriktade demokratiforskningen. Själv skulle jag gärna ha använt boken som kurslitteratur under Statsvetenskapliga institutionens grundlagskonvent 2004-2008 om den funnits tillgänglig. Det mesta av allt spännande och intressant finns samlat här.

I förstone upplever man texten torr, korthuggen gränsande till naiv när det gäller sättet att problematisera demokratin som idé och begrepp. Men snart inser man att den avskalade texten i själva verket är ett resultat av kirurgiskt prec…

Nära hälften agerar annorlunda

Bild
Andelen väljare som bytte parti mellan 2002 och 2006 var rekordhöga 37,1 procent. Men den skattningen av rörligheten gäller för partiväljare, inte för alla röstberättigade svenskar. Vill man få en uppfattning om hur stor andel av svenska medborgare som förändrar sitt politiska beteende måste man även ta hänsyn till trafiken mellan soffan och valurnan.

Räknar man om Valforskningsprogrammetshistoriska tidsserier för den totala rörligheten i valmanskåren blir resultatet så här (streckad linje):


Resultaten visar att den totala rörligheten vad beträffar politiskt beteende (valdeltagande + partival) ökat från omkring 25 procent under 1970-talet till närmare fyrtiofem procent 2006. Närmare hälften av de röstberättigade medborgarna i Sverige förändrar alltså sitt politiska beteende mellan två val. Rörligheten mellan partier – som är den vanligaste mått­stocken för en rörlig valmanskår – representerar endast två tredje­delar av den totala rörligheten.

Det finns alltså en mycket stor inneboende po…

Earth hour

Bild
Klarar man sig helt utan el under en timme en lördagkväll? Utmaningen Earth hourär härmed antagen. Nedsläckningen skall egentligen äga rum 20:30. Men vissa justeringar behöver göras. Min egen earth hour förläggs någon gång efter Frölundas sjätte semifinal mot HV71 (slutar omkring 19:00 om det inte blir förlängning...) och före Sveriges VM-kvalmatch mot Portugal (börjar kl 21:00)!

The Right Stuff?

Här är den oundgängliga länksamlingen för alla som tänker sig delta i det svenska Europaparlamentsvalet den 7 juni. I listan ingår alla kandidater som står på valbar plats enligt den senaste opinionsmätningen (någon begränsningsregel var jag tvungen att ha...). I första hand gäller listan kandidaternas hemsidor. En del av dem har också egna bloggar.

Det finns förstås fler kandidater. Partiernas valsedlar hittar du här. Du kan också gå in på europabloggen och läsa på.

1 Marita Ulvskog (s)
2 Gunnar Hökmark (m)
3 Olle Ludvigsson (s)
4 Anna Ibrisagic (m)
5 Åsa Westlund (s)
6 Christofer Fjellner (m)
7 Marit Paulsen (fp)
8 Göran Färm (s)
9 Susanna Haby (m)
10 Carl Schlyter (mp)
11 Anna Hedh (s)
12 Eva-Britt Svensson (v)
13 Hans Wallmark (m)
14 Jens Nilsson (s)
15 Lena Ek (c)
16 Olle Schmidt (fp)
17 Christoffer Järkeborn (m)
18 Hillevi Larsson (s)
------------------------------------------------------------
19 Inger René (m) får mandat om Lissabon ratificeras
20 Ardalan Shekerabi (s) får mandat om Lissabon ratifi…

EUP-hemsida saknar valresultat

Bild
På Europaparlamentets hemsida finns enorma mängder information inför det stundande valet i juni. I pressmappen återfinns sammanställningar land för land av valdeltagandet i de EUP-val som hållits sedan 1979, utvecklingen av andelen kvinnor i parlamentet, information om nya löner för parlamentarikerna (redan i andra stycket!), redogörelse av vallagar i olika länder och så vidare.

Men. Jag har hittat ett möjligt förbättringsområde när det gäller informationen till journalister och allmänhet: kanske borde det finnas information om valresultatet i de närmast föregående Europaparlamentsvalen! Existerande partigrupper listas, liksom alla ledamöter men partiernas inbördes styrkeförhållanden omnämns inte med ett ord!

Efter en rätt omfattande surfsession konstaterar jag att på Europaparlamentets hemsida finns inga sammanställningar av hur Europaparlamentsvalen har slutat (endast hänvisningar till Valmyndigheten och nationella valresultat). Smått fantastiskt, egentligen! Inte heller på den intern…

Kriser skiljer agnarna

Bild
Apropå bonusdiskussionen kan man fundera på om inte bonussystem bör vara utformade med omvänd logik jämfört med idag. Från min horisont förefaller det vara avsevärt mer krävande att leda organisationer och enheter i tider då resurser är knappa och krymper och då osäkerheten om framtida utveckling är stor än i tider då det råder tillväxt och expansion.

När allt går sin gilla gång och bara rullar på är det lätt att vara en bra ledare. Problem tenderar att vara lyxproblem. Få tuffa beslut behöver tas. Ledaren kan ständigt leverera nya goda nyheter till medarbetare och omvärld. Det råder expansion. Utdelningar. Tillväxt. Reallöneökningar. Ryggdunk. Feel good-stämning. Ledaren känner uppskattning och sover gott om natten. Det finns gott om utrymme för felbeslut. I goda tider har även en riktigt dåligt ledarskap tillräcklig felmarginal för att inte "upptäckas". I goda tider ställs aldrig frågan om det kanske hade gått ännu bättre om företaget/kommunen haft ett skickligare ledarskap…

Om svenska partiers proffsighet

Bild
En av de viktigaste förändringarna av vårt partiväsende är partiernas långsamma transformering från medlemspartier till kampanjpartier. Partierna professionaliseras, brukar det heta. Partifolk vägrar fortfarande konsekvent att släppa folkrörelseidealen om att det är den kaffebryggande, kuvertklistrande och flygbladsutdelande vanlige medlemmen som är partiets själ. Samtidigt tappar partierna medlemmar. Det finns fler förtroendeuppdrag än partimedlemmar som är villiga att ta dem. Ekonomiskt spelar det inte längre någon roll för partierna. Men medlemstappet har direkta konsekvenser för möjligheterna att bedriva effektiv opinionsbildning och valkampanjer.

Hur professionaliserade är egentligen de svenska partierna? I senaste numret av tidskriften Political Studies presenterar Jesper Strömbäck en artikel om graden av professionalisering av politiska partiers kampanjverksamhet. Strömbäck lämnar bland annat ett välkommet bidrag till diskussionerna kring hur professionaliserade kampanjer bör st…

Den som sjunker sprattlar mest

Bild
I det senaste numret av tidskriften Electoral Studiesdeltar Stefan Dahlbergmed artikeln "Political parties and perceptual agreement: The influence of party relatedfactors on voters’ perceptions in proportional electoral systems". Beväpnad med klassiska statsvetenskapliga teorier, data från fyra länder, 26 partier och 35 val söker han förklara variation i väljares klarsyn när det gäller att korrekt uppfatta partiers ideologiska positioner, vilket är ett centralt utvärderingskriterium för den populära Responsible Party Model. Hur kommer det sig att väljare i vissa politiska system utvecklar samstämmiga uppfattningar om partiers vänster-högerpositioner?

Demokratin mår bra av ideologiskt stabila partier
Det mest intressanta resultatet mot bakgrund av svensk inrikespolitik är det starka sambandet mellan partiernas ideologiska stabilitet och väljarnas uppfattningar av partiernas positioner. Låter som en självklarhet förstås. Det intressanta är att sambandet överlever så starkt även …

Tidningsdöd, sedan korruption 3

Bild
I särskild ordning vill jag tipsa om Mothuggs underhållande omskrivningav mitt Paul Starr-referat om att den amerikanska tidningsdöden riskerar att leda till ökad korruption. Mothugg för fram argumentet att vad vi genomlever just nu endast handlar om ytterligare ett teknikskifte liknande det som inträffade när tryckkonsten slog igenom. Mellan raderna kan man utläsa kritiken att det framför allt är gammelmediekramare som har motiv att föra fram alla farhågor med den rådande teknikutvecklingen.

Jag vill också vidareförmedla en Mothugg-länk till en insiktsfull text i ämnet författad av Clay Shirky. Kort och gott tycker Shirky inte alls synd om tidningarna som företag eller tidningsägarna, nej inte ens nyhetsredaktionerna i sin nuvarande skepnad. Som organisationer och produkter har de spelat ut sin roll. Medieföretag som inte kan hantera förändringarna kommer att förpassas till historien. Men de som anammar ny teknik och bejakar informationssamhället kommer lära sig tjäna pengar även i en…

Melodifestival vs EUP-val

Bild
Riksdagsvalen i Sverige tronar fortfarande som det i särklass största kollektiva evenemanget. Sist deltog fem och en halv miljon svenskar i riksdagsvalet. På andra plats hamnar melodifestivalen. Tittarsiffrorna för melodifestivalens final minskade i år men överstiger alltjämt antalet röstande i svenska Europaparlamentsval. Jag förväntar mig inte några omkastningar av ordningen i juni. Men kanske ett minskat gap?



Tänk om fler medborgarna var villiga investera ett par timmars engagemang även åt ett val som faktiskt fördelar mer makt och har större konsekvenser för människors liv än vad (tro det eller ej) Eurovisionsschlagern gör?

Tidningsdöd, sedan korruption 2

Paul Starr har fått intressanta mothugg när det gäller oron för en flodvåg av korruption på grund av att gamla papperstidningar får packa ihop. Mike Masnick menar att Starr kraftigt överskattar hur mycket grävande journalistik som tidningar egentligen ägnat sig åt. Han menar att grävande journalistik är en tämligen ny företeelse som dessutom aldrig har varit något huvudfokus för nyhetstidningen. Han argumenterar för att väldigt lite resurser har använts för detta ändamål historiskt.

Masnick menar att Starr bortser från att den kraftigt ökande tillgängligheten på information i själva verket innebär att antalet personer som har möjlighet att bidra till övervakningen nu är större än någonsin. Man måste inte vara heltidsanställd reporter för att hålla ögonen på tjänstemän och politiker. (Invändningen är förstås att det är högst osannolikt att information om korrupt beteende regelmässigt skulle läggas ut på Internet). I informationssamhället skulle nätverk av många grävande medborgare kunna…

Statsvälska

Bild
Det finns ett antal statsvetenskapliga "sanningar" som valsar runt och vinner spridning men som helt enkelt inte alls stämmer med internationell forskning. Ett sådant påstående som är aktuellt just nu är att sympatistödet för en sittande regering regelmässigt ökar när det ekonomiska läget förvärras.

Det är alltid intressant när många aktörer plötsligt enas om en plausibel förklaring till ett nutidsfenomen och nöjer sig med det. Nu är det bara det att påståendet om att kristider tenderar att leda till ökat stöd för sittande regering inte är sant. Tvärtom finns ett överväldigande empiriskt stöd för den ekonomiska standardmodellen runt om i världen: generellt sett bestraffar opinionen regeringspartier för dåliga ekonomiska tider. Härvidlag är den svenska opinionsutvecklingen ett intressant och spännande undantag.

DN 20081220 "Regeringen kan dra nytta av det välkända fenomenet att väljarnas stöd för sittande regering ökar i kristider."

Ekot 20090315 "Stödet för Allia…

Tidningsdöd, sedan korruption

Bild
Farväl till papperstidningen. Har vi hört det förut? Visst. Men den här gången är det kanske på riktigt. I en nyskriven artikel i The New Republicförmedlar professorn i masskommunikation Paul Starrförfärande insikter om hur hårt finanskrisen slår mot amerikanska tidningar. I gamla etablerade tidningar som Los Angeles Times, The Miami Herald & The Star Ledger skärs antalet journalister ned med mellan 25 och 50 procent. I flera storstäder kan den enda kvarvarande tidningen komma att slås ut. Läsarna sviker, liksom annonsintäkterna.

Gammelmediernas (Main Stream Media) ekonomiska bekymmer tycks närmast vara till glädje för många som tror på den nya kommunikationsteknikens välsignelser och möjligheter. Men har de verkligen konsekvenserna klart för sig? Problemet är, menar Paul Starr, att tidningsdöd också innebär tidningsjournalistikens död. Noggrann med att inte romantisera vad nyhetstidningarna uträttat historiskt som vakthund och fjärde statsmakt argumenterar han för att vi just nu b…

Blockbytare ville ej ha Alliansen

Bild
Blockbytarna avgjorde 2006 års val. I valundersökningen frågade vi som vanligt om önskeregering (analyserat i boken Regeringsskifte). Det visar sig överraskande att väljare som bytte från s-blocket till b-blocket mellan 2002 och 2006 års val faktiskt inte hade fyrpartikonstellationen Allians för Sverigesom önskeregering. Endast 24 procent av blockbytarna önskade sig en c-fp-kd-m-regering. En lika stor andel (24 procent) önskade sig visserligen en borgerlig regering, men av annat snitt: en högerregering med färre än fyra partier.





Den vanligaste önskeregeringen bland blockbytarna var emellertid någon form av blocköverskridande regering med partier från både (v-s-mp) och (c-fp-kd-m). Hela 44 procent av blockbytarna hade alltså en önskeregering som de i praktiken inte kunde få.

Efterfrågan på blocköverskridande regeringar är stark. Totalt ville en fjärdedel av väljarna helst se en blocköverskridande regering inför valet 2006. Något att tänka på i tider av cementerad blockpolitik.

/Henrik Os…

Högervind i 40 år?

Bild
Svenska väljares ideologiska självidentifikation är en av de tyngsta förklaringarna till partival. Individers ideologiska vänster-högeridentifikation har i stor utsträckning kommit att ersätta den historiskt starka partiidentifikationen, det vill säga känslan av anhängarskap till ett specifikt parti. Istället för att utveckla starka emotionella band till ett parti i unga år tycks samma sak ske när det gäller ideologisk grundposition. Att bekänna sig som "något till vänster om mitten" eller "långt till höger" betyder något. Panelanalyser visar att den ideologiska identifikationen är mycket stark. Vänster-högeridentifikation står för något mycket stabilt, även bland mycket unga väljare.

I ett samhälleligt helikopterperspektiv rör det dock på sig. Sedan vänstervågen i slutet av 1960-talet har det blåst högervind i den svenska väljarkåren; det är den långa trenden. Åtminstone om man följer utvecklingen av andelen som placerar sig till vänster respektive till höger om mi…

Globaliserade väljare

Bild
Varför straffas inte den sittande regeringen för de dåliga tiderna? Varför ökar sympatierna för Alliansregeringen trots de grymma utsikterna för svensk ekonomi? Ett möjligt svar är att 2000-talets väljare är tillräckligt globaliserade för att inse att det inte är regeringen som bär ansvaret för att världsekonomin rasat ihop. (Andra ad hoc-förklaringar som att "regeringar tenderar att få ökat opinionsstöd i orostider" finns såvitt känt inga ordentliga belägg för).

Alliansregeringen får inte sin dom nu utan i september 2010. Det är i samband med valen det blir verkligt intressant att studera sambandet mellan ekonomiska bedömningar och regeringars faktiska fram- och motgångar i riktiga val. Och det är från de riktiga valen vi också har undersökningsresultaten!

Faktum är att den så kallade bestraffnings-belöningsteorin får mycket stryk om man låter den gå närkamp med empiriska observationer från Sverige (se boken Regeringsskifte s 176ff). I endast en minoritet av undersökta svensk…

Opinionsläget februari

Bild
Sex nya mätningar av väljaropinionen har genomförts sedan sist. Så nu är jag väl skyldig er en uppdatering. I januari såg det ut som om Alliansens upphämtning hade avstannat, men den tycks ha tagit fart igen. Sedan akutfasen av finanskrisen inleddes i början av september 2008 har avståndet mellan blocken krympt ihop till knappt tre procentenheter (jag dividerar alltid blockskillnaden med två).


Varför krymper avståndet? Det ärliga svaret är att vi faktiskt inte vet. Åtminstone inte just i det här fallet. Det finns ännu inte resurser att genomföra noga uttänkta vetenskapliga studier som skulle kunna ge oss svaren på vilka faktorer som är betydelsefulla för denna opinionsförskjutning.

Vi vet att det är ovanligt med stora opinionsförskjutningar under mellanvalsperioderna. Förklaringarna torde finnas i två större strukturella förändringar som vi står mitt uppe i: ekonomiska (finanskrisen) och politiska (omdaningar av det svenska partisystemet). Den utbildade gissningen är att det är finansk…

Vad är en statsvetare?

Bild
"Detta är en nödsituation. Är det någon här som är statsvetare?" Det gamla skämtet om vad man egentligen skall ha en statsvetare till aktualiseras ständigt i diskussioner om disciplinens vadan och varthän. Vad är en statsvetare egentligen? Vad förväntas en statsvetare ha kännedom om? Vilka kvaliteter, färdigheter och egenskaper kännetecknar en person som lyckats erövra en högskoleutbildning i ämnet statsvetenskap? Finns det någon hård kärna i detta brokiga ämne och hur ser den i så fall ut?

Så vitt känt existerar ingen nationell standardisering eller koordinering när det gäller statsvetenskaplig utbildning, snarare handlar det om att lärosäten nischar sig med mer eller mindre märkliga kombinationer. Det finns inga licenser, certifikat eller diplom att utfärda för att ge en tydligare innehållsförteckning på en statsvetare. Någon motsvarighet till advokatsamfundet med livliga diskussioner om uppförandekoder och praxis finns inte i statsvetarskrået.

Frågan är vad arbetsgivare och…

SOM-dagen 21 april

Vill göra bloggläsarna uppmärksamma på årets SOM-dag som infaller tisdagen den 21 april. Arrangör är SOM-institutetvid Göteborgs universitet. Temat är Det globaliserade Sverige. Under seminariet 12-17 presenteras de allra första resultaten från den senaste SOM-undersökningen. Program och anmälningstalong kan laddas ned här.

Själv skall jag presentera pinfärska resultat om utvecklingen av svenska folkets grundläggande värderingar som SOM-institutet genomför vart annat år. Jag bygger förstås vidare på de värderingsanalyser jag genomfört tidigare. Jag tänker också närgranska några intressanta samband mellan grundläggande värderingar och åsikter i aktuella politiska sakfrågor som har bäring på globalisering och informationssamhälle (däribland FRA-lagen).

/Henrik Oscarsson

Finanskrisen och mediernas skuld

Hur kunde 9 000 amerikanska finansjournalister missa att gräva fram het information om den förebådande finanskatastrofen som nu sätter sin prägel på hela världsekonomin? Förskalven inför den kanske värsta ekonomiska krisen sedan depressionen var ett sådant scoop som sannolikt inte återkommer under deras livstid. Och vad berättar hela den här historien om mediernas vakthundskapacitet?

Frågeställningen är inte min, utan den amerikanska journalisten Dean Starkmans. Han menar att ingen journalist kan säga att det saknades tillgänglig information om fartblindhet, oansvarig utlåning och direkt osund verksamhet hos riskkapitalbolag och finansbanker som Lehman Brothers och Fanny Mae. Medierna är duktiga på att i efterhand berätta och förklara hur det kunde gå så illa. Pulitzerpriser delas ut till efterkloka journalistiska produkter. Men vi kräver förstås mer av medier och journalister. Deras uppgift är att gräva fram information om nästa katastrof innan den inträffar. Eller som Starkman skrive…

Sveriges EUP-trupp just nu

Skulle gårdagens SKOP-mätning av svenskarnas partival i Europaparlamentsvalet gälla som valresultat hade vi skickat följande 18-manna trupp till Bryssel. Förutsättningarna är förstås att väljarna inte möblerar om bland kandidaterna på partiernas listor.

1 Marita Ulvskog (s)
2 Gunnar Hökmark (m)
3 Olle Ludvigsson (s)
4 Anna Ibrisagic (m)
5 Åsa Westlund (s)
6 Christofer Fjellner (m)
7 Marit Paulsen (fp)
8 Göran Färm (s)
9 Susanna Haby (m)
10 Carl Schlyter (mp)
11 Anna Hedh (s)
12 Eva-Britt Svensson (v)
13 Hans Wallmark (m)
14 Jens Nilsson (s)
15 Lena Ek (c)
16 Olle Schmidt (fp)
17 Christoffer Järkeborn (m)
18 Hillevi Larsson (s)
------------------------------------------------------------
19 Inger René (m) får mandat om Lissabon ratificeras
20 Ardalan Shekerabi (s) får mandat om Lissabon ratificeras

/Henrik Oscarsson