Arbetslinjen och språkets makt

Surveyforskare och opinionsforskare har mycket gemensamt med socialkonstruktivister och diskursanalytiker: insikterna om språkets makt över tanken. Med hjälp av metodexperiment kan man exempelvis belägga hur användandet av enstaka ord och ordvändningar i en surveyfråga eller olika bruk av svarsalternativ eller till och med den inbördes ordningen på enkätfrågor kan, om omständigheterna är rätt, skicka iväg en nivåskattning flera tiotals procentenheter i olika riktningar.

Alliansen knyckte sakägarskapet i sysselsättningsfrågan från socialdemokraterna i 2006 års val. Men hur då, egentligen? Alliansen presenterade inga nya politiska lösningar på gamla problem. Istället lyckades man övertyga väljarna om att Alliansens beskrivning av verkligheten på arbetsmarknaden var mer trovärdig än socialdemokraternas. Man ändrade svenska folkets sätt att tänka och definierade om problemet genom att introducera termer som "utanförskap" och argument som att "socialdemokraterna har övergivit arbetslinjen". Väljarna greppade snabbt. Lösningarna säljer sig själv när problemet väl är sålt.

Jag roade mig med att undersöka användandet av ordet "Arbetslinjen" i Riksdagstrycket och i medierna under de senaste tjugo åren. Ser man till riksdagstrycket har termen använts men träffarna är rätt få med tanke på det enorma textmaterialet. Användandet av "Arbetslinjen" minskade mycket långsamt från 1980-talet fram till mitten av 2000-talet. Efter Alliansens bildande 2004 fick termen en renässans. De tre sista åren (2006, 2007, 2008) noterar termen sina högsta noteringar någonsin.

Frågan är hur Alliansens budskap om att socialdemokraterna övergivit arbetslinjen egentligen togs emot bland väljarna? Som ideologiskt begrepp bland den politiska eliten må "Arbetslinjen" ha varit väl känt. Men för de många väljarna var det sannolikt en nyhet att socialdemokraternas sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitik kunde beskrivas som en "Arbetslinje". Kan det ha varit så att Alliansen anklagade socialdemokraterna för att ha övergivit något många väljare inte ens visste fanns?

I svenskt tryckt media och i samhällsdebatten förekom "Arbetslinjen" i stort sett inte alls förrän Alliansen återuppfann termen 2004. Med andra ord lyckades Alliansen samtidigt definiera de ideologiska grundvalarna för traditionell s-politik (Arbetslinjen) och kritisera motståndaren för att ha svikit sina egna ideal (för att ha övergivit Arbetslinjen).



Arbetslinjen tar nu ett allt större medialt utrymme. Under 2008 var antalet träffar i Retriever 1 906. En explosion! Ökningen beror förmodligen inte på att Alliansen använder termen flitigare än tidigare. Nej, det är socialdemokraterna och s-pressen som försöker ta tillbaka initiativet i sakfrågorna genom att också använda Alliansens begrepp. Nu finns det alltså flera olika arbetslinjer att hålla reda på (!). Man talar om att "Alliansens arbetslinje har havererat" och att socialdemokraterna har en mycket bättre arbetslinje än Alliansen (!).

Genom att använda samma term som Alliansen "uppfann" har socialdemokraterna valt att spela på bortaplan, på Alliansens planhalva. Copy cat-beteendet hos oppositionen fortsätter. Först kopierade man upplägget med ett långtgående partisamarbete. Och nu återbrukar man i stor omfattning just det språkbruk som ledde Alliansen till seger 2006. Hög tid att använda språkets makt och erbjuda nya slagkraftiga beskrivningar av samhällsproblemen som kan övertyga väljarna om att man har en rimligare beskrivning av verkligheten än Alliansregeringen?

Kommentarer

Hej Henrik,

jag följer din blogg med stort intresse! Tänk att statsvetenskap kan vara så spännande som du gör det här - hade jag ingen aning om ;-).

/Petra Krantz Lindgren
Johan sa…
Henrik, det har även skett en explosion i antalet källor som indexeras av Retriever. Hoppas en intressant tes inte trillar dit på något så banalt.
Johan sa…
Om jag söker på "arbetslinje*" i GP och AB, som indexeras tillbaka till 1994, får jag följande antal träffar:

94: 26
95: 29
96: 19
97: 27
98: 7
99: 15
00: 17
01: 7
02: 8
03: 19
04: 17
05: 32
06: 36
07: 56
08: 98

Men jag är inte helt säker på att man kan lita på det heller, eftersom det förmodligen är så att vissa delar inte indexerades alls i mitten av 1990-talet. Jag har t ex för mig att det före 2001 eller så saknas en hel del debattartiklar, eftersom rättighetsfrågorna för elektronisk arkivering inte hade lösts mellan rättighetsorganisationerna och TU.
Petra: Tack, det värmer!

Johan: Det här gick ju rätt snabbt, som du förstår. Jag gjorde några liknande kontroller själv. Explosion kanske är fel. Men ändå skönt att se att även i din tidsserie är 06-07-08 de år som ligger tre-i-topp. Och 2008 visar en tredubblad förekomst av "Arbetslinjen" jämfört med 2005!
Seriestrip sa…
Mycket intressant blogg! :-D
MJV sa…
Hej
Du kanske känner till denna redan, men ändå: http://info.uu.se/press.nsf/pm/idenom.idEE.html

Mvh
Malin