10 april 2009

Påskval

Glad påsk alla bloggläsare! Visste ni att påskhögtiden kunde ha blivit startpunkten för svenska riksdagsvalrörelser. Hur då? Jo, om 1999 års författningsutredning beslutat om att flytta valen till våren!

Tidpunkten för allmänna val i Sverige är av tradition den tredje söndagen i september. Ursprungsargumentet för valdagens förläggning är en nyttig påminnelse om förutsättningarna vid vår demokratis födelse: tredje söndagen i september är hela landet snöfritt och skörden bärgad. Mer moderna argument riktar snarare in sig på att demokratin är utvilad efter sommaren och att det är få andra konkurrerande aktiviteter i början av september.

Men det kunde alltså ha varit annorlunda. 1999 års författningsutredning utredde förutsättningar för och konsekvenser av att flytta de allmänna valen till våren. Att anordna vårval är praktiskt med hänsyn till den statliga budgetprocessen. Vid septemberval har en nytillträdd regering, menade man, mycket kort om tid på sig att göra förändringar i budgeten för nästa kalenderår. En ny regering skall slippa behöva lägga en tidigare regerings budget. (Alliansregeringen visade hösten 2006 att det visserligen är tajt, men ändå fullt möjligt att få snabbt och stort genomslag på budgeten).

Frågan om vid vilken tidpunkt vårval bäst anordnas var ett särskilt kapitel. Ursprungsförslaget var att förlägga vårvalen efter riksdagsårets slut, vilket i praktiken innebär ett sommarval och en väldigt kort tid för valrörelse. Visserligen är det ljust så partierna kan kampanja hela nätterna. Men det är också jobbstress, skolavslutningar, midsommar och, så som de svenska valen för närvarande ligger, uppladdning inför fotbolls-VM! Kort sagt ingen bra tidpunkt att mobilisera svenska folket till val.

Vi som låg bakom forskarantalogin Skilda valdagar och vårval? förde fram att en viktig förutsättning för ett vårval är att det går att planera en lång obruten valrörelse ungefär som vi är vana vid på hösten.

Svårt, eftersom det är så många helger på vårkanten. Men det finns en öppning. Man måste börja vid påsk eftersom den är styrande för hur alla de andra helgerna faller ut. Påskdagen infaller vid olika datum varje år, nämligen den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen.
Ett val skulle kunna klämmas in under de fyrtio dagarna mellan påsk och kristi himmelsfärd. Den perioden är helgfri sånär som första maj (!). Vårt förslag blev till slut att lämpligast är att anordna riksdagsvårval den söndag som infaller fem veckor (35 dagar) efter påsk, den så kallade bönsöndagen (!). Då hinner man med en traditionell svensk valrörelse.

2004 års grundlagsutredning hade också frågan om vårval på sitt bord. Man kunde inte finna någon bred uppslutning kring en flytt av valen till våren den här gången heller. Däremot beslutade man av hänsyn till just budgetprocessen att flytta valen en (!) vecka. Förslaget som nu ligger är att vi i framtiden skall anordna val den andra söndagen i september. Och så blir det nog också. Septemberval fungerar utmärkt i Sverige. Vi bör hålla fast vid den ordningen.

1 kommentar:

Nicklas Håkansson sa...

Bra att de styrande lyssnar på kloka ord från forskare...
En lite reflexion: september gjordes till valmånad bland annat därför att jordbrukarna då hade avslutat skördearbetet och därmed skulle kunna hinna med en valrörelse. Ett slags ledighetsargument om man så vill. I dag är situationen snarast den motsatta. Vill man få många väljare bör man se till att val hålls när vi inte är lediga. Lediga människor hinner inte med någon politik, eller?