SOM, PP och viktiga samhällsproblem

Igår gick den årligt återkommande SOM-dagen av stapeln i Göteborgs Universitet Vasaparken. De första rykande färska resultaten från den senaste SOM-undersökningen presenterades. Du hittar alla bilderna (193 st!) från de åtta forskarpresentationerna på SOM-institutets hemsida. Julafton alltså för alla som vill ta pulsen på svensk folkopinion. Så gott som varje bild skulle kunna ligga till grund för intressanta blogginlägg. Och det här är förstås bara början av redovisningen av SOM-undersökningen. Längre fram mot sommaren kan jag själv utlova fler analyser om FRA-opinionen och om piratpartiets sympatisörer.

Sören Holmberg presenterade rangordningen av svenska folkets viktiga samhällsproblem. Enkätfrågan som ställs är helt öppen. Svaren (upp till tre svar) kategoriseras i efterhand. Sysselsättning, sjukvård, utbildning och miljö ligger klart i topp hösten 2008, intressant nog med exakt samma skattningar av viktighet som 2007. Efter vinterns finanskatastrof lär Sveriges ekonomi ha sällat sig till de flitigast nämnda samhällsproblemen.


De flesta partier brukar kunna associeras med olika samhällsfrågor. I själva verket är svensk partipolitik mycket en agendakamp om att äga de sakfrågor som många väljare tycker är viktiga. Det är en av nycklarna till elektorala framgångar.

Det slog mig då att piratpartiets hjärtefrågor som i vid mening rör integritet, öppenhet och insyn inte dyker upp på radarskärmen i SOMs undersökningar (i kategorin "kommunikationer" handlar svaren framför allt om vägar och järnvägar). I en liknande undersökning från Sifo som specifikt handlade om EUP-valet gav nyligen två procent av respondenterna (5 procent av 15-29-åringar) spontant ett svar som gällde integritetsfrågor. Även om PP kan sägas äga frågorna är det alltså en mycket liten andel av svenska folket som spontant nämner frågan som ett viktigt samhällsproblem. Frågan för dagen är alltså: Är det tillräckligt många som tycker frågorna är tillräckligt viktiga för att lägga sin röst på PP?

Kommentarer

Johan sa…
Det slår mig att det som listas ju inte egentligen tycks vara frågor eller problem, utan kategorier. Vad vill, till exempel, den vars viktiga samhällsproblem kodats som "sjukvård"? Ha mer sjukvård, personligen? Bättre läkarutbildning? Behovspröva den skattefinansierade sjukvård? Sänka patientavgifter? Korta vårdköer? Högre vårdlöner? Privatisera sjukhus? Förbjuda alternativmedicin?

Och vad gör i så fall att alla vi bör förstå alla dessa disparata åsikter som exempel på just kategorin sjukvård?
Jesper sa…
Hur ställs frågan? Är det en enkät/telefonintervju? Om enkät, finns integritet som svarsfält? Finns frisvarsalternativ?
Johan: Det är samhällsproblem och inte lösningar som vi ber folk lista; det är mycket lättkodade svar. Respondenterna brukar svara de tre första sakerna de kommer på, dvs det som ligger "top of head". Det är också själva vitsen med frågan.

Jesper: Som framgår av inlägget (!) handlar det om helt öppna frågor (frågeformuleringen syns på bilden). MIP-frågor som vi kallar dom (Most Important Problem) går inte att ställa annat än öppet. Med fasta svarsalternativ styr man svaren och dessutom spelar det oerhört stor roll i vilken ordning kategorierna presenteras. SOM är enkäter och då kodas det som folk skriver ned. Sifo använder förstås telefon. I båda fallen kodas respondenternas svar enligt ett kodschema (SOM har en tresiffrig kod) och slås sedan ihop i större kategorier. Kodschemats utformning och kategoriseringen är föremål för konstant stötande och blötande.
Vad ryms i "Lag och ordning"?
Hej Mikael. Relevant fråga. Kodboken för 2007 finns tillgänglig för nedladdning på SOMs hemsida. Kolla in sidan 56 så får du se hela kodschemat för viktiga samhällsproblem.

http://www.som.gu.se/formular_kodbocker/kodbok_riks_2007.pdf
mikael sa…
Henrik,
Jag tror att både du och Sören begår ett feltänk då du hakar upp dig på politiska sakfrågor. Det som Piratpartiet profilierar sig runt är inte sakfrågor utan handlar om stora värdringsfrågor, som folk inte skulle rada upp vid denna typ av intervjuer om inte frågorna ställs på rätt sätt.

Om man tittat på värderingar som otvivelaktigt styr väljarbeteende skulle utfallet bli annorlunda. Jag är övertygad om demokrati, rätten till ett privatliv, ett fritt och öppet samhälle, mänskliga rättigheter och rättsäkerhet skulle viktas högre än både jobb och skatter vid en djupare konversation.

Skillnaden bland väljare ligger inte i så mycket i hur man viktar desa utan snarare i hur hotatde man anser dessa värden vara. Ibland piratpartister och många liberaler finns det en stark känsla av att vi befinner oss vid ett vägval och politikerna har öppnat fel dörr och detta tog sitt först uttryck under FRA debatten. Notera att Piratpartiet samlar väljare ifrån alla läger, ifrån vänster till höger, detta i sig självt visar att de sakfrågor Sören redogör för är underordnande.
Nicklas Källebring sa…
Jag tycker definitivt att Henrik (och Sören) både tänker och mäter detta på rätt sätt. Vill man mäta väljarnas dagordning så bör man (precis som SOM gör) använda en öppen fråga och koda svaren i efterhand. I bland kompletterar vi (Synovate) denna typ av fråga med att också mäta olika frågors viktighet på en skala (detta sätt att mäta ger svar på frågornas vikt i förhållande till varandra, här är precis som Henrik skriver frågeordningen betydelsefull för utfallet men över tiden kan man se vissa förskjutningar, från år till år är dock förändringarna mycket små). I mars genomförde jag en mätning där jag kompletterade en öppen fråga men fråga där vi mäter sex frågors vikt på en skala, en av dessa frågor var "Frågor som rör den personliga integriteten" svaren kunde anges på en skala mellan 1 (mycket oviktigt) och 5 (mycket viktig). Om man utifrån det rangordnar de frågor vi mätte så hamnar "vård och omsorg på förstaplats (93 % svarade viktig, d v s 4-5 på skalan) arbetslösheten och sveriges ekonomi på delad andraplats (90 % svarade viktig på båda frågorna) följt av "Integrationen av invandrare och flyktingar in i det svenska samhället" (60 % svarade viktig), "Frågor som rör den personliga integriteten" (58 % svarade viktig)och på sista plats "Globaliseringen" (45 % svarade viktig). När det gäller "Frågor som rör den personliga integriteten" finns det ett (svagt) negativt ålderssamband, d v s ju yngre man är desto mindre viktig tycker man att frågan är.
mikael sa…
Niklas,

Jag ifrågasätter inte sättet att mäta, däremot bör man kanske reflektera över vilka slutsatser man bör dra av detta. Dessutom anser jag att Henrik baserar sin text om att ”piratpartiets hjärtefrågor som i vid mening rör integritet, öppenhet och insyn inte dyker upp på radarskärmen”, på två outtalade, men felaktiga slutsatser; 1) att politik handlar om sakfrågor, och 2) att valet står mellan jämbördiga partier.

För det första måste man skilja på sakfråga och värdegrund. Personlig integritet som sakfråga handlar om fartkameror, om pinsamma bilder på facebook, om ICA kundkort o.s.v. Detta är personlig integritet i den snäva form som eventuellt skulle hamna på Sörens lista. Men för det flesta människor, med undantag av några nyliberaler är detta inte särskilt engagerande frågor, inte ens för Piratpartister tror jag detta upprör på djupet.

Vad som däremot engagerar i de breda folklagren är personlig integritet i en bredare mening, d.v.s. den grundläggande respekten för individen. Här handlar det om synen på människan och staten, förutsättningarna för demokratin och rättsstaten, alla dessa frågor aktualiseras i debatten runt elektronisk kommunikation, upphovsrätt och Internet censur. Detta handlar om grundläggande samhällssyn och det är detta Piratpartiets frågor handlar om, att slå vakt om kunskapssamhället, demokratins fundamentala spelregler och rättssäkerheten.

Om Sören på fullt allvar hävdar att Jordbruksfrågor väger tyngre än demokratifrågor, att väljare anser att familjepolitik bör prioriteras framför att säkerställa en intakt rättsstat, då känns det, låt oss säga, lite udda.

Den första slutsatsen man bör dra är att listan handlar om sakfrågor och inte bör användas i allt för hög grad i prognostiserande över kommande val beteende. I kommande val kommer det att i hög grad handla om synen på den svenska demokratin och rättsstatens välbefinnande, här gör Piratpartiet en annan bedömning än de mer etablerade partierna och onekligen vinner de terräng bland allt fler väljare.

Den andra slutsatsen som jag anser inte belyses tillräckligt ifrån Sprängkullsgatan är partiers förmåga att absorbera denna typ av grundläggande demokratisk oro. Detta kommer att vara en avgörande faktor 2010, vem tar egentligen demokratifrågan på allvar? Som det ser ut knappast Alliansen, och S historiska gärning bådar ju inte heller särskilt gott. Det handlar alltså inte om jämbördiga partier i dagsläget, utan det finns bara ett parti som företräder denna olust som sprider sig. Som centerpartist beklagar jag detta.

Valet 2010 kommer inte att handla om sakfrågor i lika hög grad som vi är vana vid, det kommer att handla i historiskt hög grad om tillit till rättsstaten, samhällssyn och det nya digitala samhället, alltså grundläggande värden och detta fångar man inte i några snabba intervjuer. Det är kanske dags att plocka ned boken i djupintervjuer ifrån bokhyllan.
Lars sa…
"...här gör Piratpartiet en annan bedömning än de mer etablerade partierna och onekligen vinner de terräng bland allt fler väljare."

På vad baserar du det? Partiet är ju i princip osynligt i opinionsmätningarna och får som högst ett resultat något över valresultatet 2006.

"Valet 2010 kommer inte att handla om sakfrågor i lika hög grad som vi är vana vid, det kommer att handla i historiskt hög grad om tillit till rättsstaten, samhällssyn och det nya digitala samhället..."

Är du något sorts orakel? Det finns ju ingenting som tyder på att dessa frågor ses som viktiga i några breda väljargrupper. Och även om det skulle vara så, så finns det ingenting som garanterar att de kommer upp som valfrågor. Se bara hur de etablerade partierna kommit överens om att hålla den kanske viktigaste frågan för vårt lands framtid, den om invandring- och integration, borta från dagordningen (dock bröt väl fp lite mot detta i valrörelsen 2002, då man mumlade lite om krav på invandrare och steg som en raket i opinionen, från att ha hotats av att ramla ur riksdagen).
Tack för många synpunkter, Mikael.
Vi kan knappast ta åt oss äran för etablerade teorier om åsiktsröstning (issue voting) eller begrepp som sakfrågeägarskap (issue ownership). Ej heller en av de vanligaste sätten att mäta vilka samhällsproblem väljarna uppfattar.

Huvudresultatet i valforskningsprogrammets analyser av svenskt väljarbeteende är att svenska väljare är ideologiskt röstande väljare, mer så än i många andra länder.

"detta fångar man inte i några snabba intervjuer". Hm. Svenska valundersökningar som vi framför allt jobbar med handlar om drygt tretusen timslånga besöksintervjuer. Vi ställer hundratals frågor till väljare varav många handlar just om grundläggande värderingar. Din kritik känns därför lite orättvis.

"1) att politik handlar om sakfrågor, och 2) att valet står mellan jämbördiga partier." Ja, exakt! Ståndpunkter i dagsaktuella sakfrågor är, liksom vallöften, effektiva och nödvändiga konkretiseringar av partiideologier. Och ja, i en liberal demokrati är det meningen att spelplanen skall vara jämn.

Partipolitisk kamp handlar ju om att övertyga människor om vilka samhällsproblem som är viktiga. De listade frågorna är inte Sörens lista. Det är svenska folkets lista. Så ser terrängen ut just nu. Piratpartiet måste, liksom andra partier, slåss för att förändra verklighetsuppfattningar och prioriteringar. Enstaka dagar eller veckor briserar integritetsfrågorna i folkopinionen. Men sett över längre tidsperioder tycks de falla tillbaka i medvetandet. Nyckeln ligger, som vanligt i opinionsbildning, i att knyta samman integritetsfrågorna med mer etablerade samhällsproblem för att få människor att tänka på nya sätt kring gamla problem.

"...listan handlar om sakfrågor och inte bör användas i allt för hög grad i prognostiserande över kommande val beteende". Nähä, varför inte det? Åsiktsröstningsteorier av olika slag har under mer än ett halvsekel varit enormt framgångsrika när det gäller att predicera röstningsbeteende. Anthony Downs ekonomiska demokratiteori är den i särklass mest citerade inom statsvetenskap. Väljare är duktiga på att härleda ståndpunkter i dagsaktuella sakfrågor från djupare liggande ideologier. Att partivalet allt mer styrs av hur väljarna i beslutsögonblicket viktar olika samhällsfrågor och samhällsproblem är inte kontroversiellt på något sätt. Partierna bedöms vara olika duktiga på olika saker (issue competence). Beroende på hur valrörelseagendan ser ut och hur partierna lyckas övertyga om sin fähighet på olika områden kan utgången av en beslutsprocess sluta olika för en och samma väljare. För att lyckas måste piratpartiet argumentera framgångsrikt för att de frågor partiet driver är viktiga samhällsproblem. Sedan måste de övertyga väljarna om att partiet är bäst på att leverera politik på dessa områden. Tillräckligt många väljare måste tycka att piratpartiets samhällsanalys är tillräckligt viktig för att de skall väga in i röstningsbeslutet.
Jörgen L sa…
Jag tor att slutsatsen är korrekt, piratpartiets kärnfrågor är inte det som svenska väljare i första han tänker på när de ska lista viktiga politiska sakfrågor.

Det betyder dock inte nödvändigtvis att de inte tycker att det är viktiga frågor, bara att de inte i första hand betraktar den som den typen av frågor som man listar på ett sådant formulär.

Som i så många andra fall så handlar det om att det finns viktiga politikområden som inte låter sig sammanfattas av en kort och kärnfull oneliner, utan mera handlar om det grundläggande förhållandet mellan medborgare, stat och "etablissemanget" i form av storfåretag och media tex.

Jag själv som sedan länge aktiv piratpartist, skulle själv ha svårt att formulera detta på en sån enkätfråga på ett sätt som skulle kännas adekvat, och det förvånar mig inte om det bland den tillfrågade allmänheten är så i än större grad.

Men visst, det är Piratpartiet som själva har ansvaret för att formulera denna känsla i ord och föra ut den till folket så att de vet vad de ska sätta för namn på denna känsla i SOM-institutets enkäter...

Men dra inte automatiskt slutsatsen att den här känslan inte finns hos väljarna bara för att de inte lyckas sätta nåt namn på dem.
Med en svarsprocent på knappt 60% så kan man ju dessvärre inte uttala sig särskilt säkert om någonting i undersökningen.

Det finns ju till exempel en möjlighet att de som valt att inte svara är de som värderar piratpartiets hjärtefrågor högst ("rota inte i mitt privatliv").

Tråkigt med den låga svarsprocenten på en så ambitiöst upplagd undersökning. Som varje statistiker kan vidimera, så innebär det en väldigt hög statistisk felmarginal.
Björn!
Postenkäter till ett befolkningsurval kommer sällan över 65 procent nuförtiden. Ännu så länge nappar få på erbjudanden om att fylla i enkäterna via nätet.

Innan du helt avfärdar en hel undersökningsserie för att du inte gillar ett resultat (som dessutom kan bekräftas av många andra studier, t ex Valundersökningarna som ligger högre i svarsfrekvens): För att du skall kunna värdera representativiteten i SOM behöver Du en rejäl bortfallsanalys. Här hittar du en från 2007 (Metodrapporten från 2008 är inte färdig än)

http://www.som.gu.se/bocker/skilda_varldar/metod.pdf
Nja, Henrik, nu drar du allt en alltför snabb slutsats om varför jag reagerade på den usla svarsprocenten. Det har inget alls med resultatet att göra, och huruvida detta behagar mig eller inte.

Jag har pluggat en hel del statistik (bl.a. en 4p kurs på ped 20p och en 6p kurs på ma 60p), det var mer ur en matematikers perspektiv jag såg det.

Med så stort bortfall så kan det ju inte undvikas att det föreligger ett stort systematiskt fel, eftersom det inte kan uteslutas att det är vissa kategorier av människor som svarar och vissa som inte svarar; bortfallet är alltså inte slumpmässigt och därmed blir heller inte urvalet slumpmässigt.

Lite damage control går förvisso att åstadkomma genom att försöka analysera bortfallet, men det sänker ändå trovärdigheten betydligt, det är dessvärre ofrånkomligt.