21 april 2009

Vad kan väljarna om EU?

Medborgares politiska kunskap och sofistikation fortsätter att vara en av de intressantaste faktorerna i studier av opinionsbildning och väljarbeteende. Effekter av politisk information (skandaler, utspel, valbudskap) på väljares politiska värderingar, preferenser, sakfrågeåsikter och beteende är oftast omöjligt att korrekt uppskatta om man inte känner till saker som individers predispositioner (stabila föreställningar, värderingar och ideologier) eller politisk sofistikation. Opinionsförändringar är nämligen oftast olika stora, olika snabba och till och med i olika riktning i olika väljargrupper.

I valundersökningarnas timslånga besöksintervjuer med väljare i samband med varje val brukar vi ställa kunskapsfrågor. De fungerar bra. Mycket sällan blir det negativa reaktioner. De flesta svarspersoner tycker det är kul och vill hemskt gärna veta svaren på frågorna i efterhand.

Valet av indikatorer kan förstås ifrågasättas i oändlighet: Vad behöver egentligen en väljare vara kunnig om för att fatta ett förnuftigt röstningsbeslut? Och är det verkligen politisk kunskap som mäts eller handlar det bara om ett slags lexikografisk kalenderbitarkunskap?

Målsättningen med kunskapsfrågorna är inte i första hand att analysera svaren en fråga i taget utan att bygga fungerande kunskapsindex som kan effektivt fånga in den stora variation som finns i medborgarnas politiska kunskaper. Erfarenheterna visar att kunskapsindexen håller mycket hög kvalitet. Internationellt är de unika. Få andra länder har så många och så varierade kunskapsindikatorer i sina undersökningar. I amerikanska undersökningar använder man ofta formell utbildning som proxy för kunskap i sina modellere. I Sverige fungerar inte det eftersom utbildning och politisk kunskap inte samvarierar särskilt starkt. Många lågt utbildade har goda politiska kunskaper. Och tvärtom: många högutbildade har mycket svaga politiska kunskaper.

Jag gjorde en sammanställning av de kunskapsfrågor vi använt som berör EU. Som framgår av tabellen varierar vi lätta och svåra frågor. Lättast för väljarna att svara rätt på är påståendefrågorna om att kommissionen har sitt högkvarter i Bryssel och att Spanien är medlem i EU (80-90 procent). Hälften av väljarna brukar klara av att tala om hur många länder som är medlemmar i EU. Systemkunskapsfrågorna om hur Europaparlamentet fungerar och hur många parlamentariker Sverige har är klart svårast. Knappt var femte svensk kände till att (22 korrigerat) 19 parlamentsledamöter skulle väljas i EUP-valet 2004 (se tabell).


Källa: Kompilerat från böckerna Europaval och Regeringsskifte. Väljarna och valet 2006. Vet ej-svar kategoriseras som felsvar.

Det är svårt att dra säkra slutsatser om huruvida svenskarna blivit kunnigare om EU. Det finns gott om indikationer åt båda håll. En intressant iakttagelse med utgångspunkt från just den här tabellen är att svenskarna var något mer kunniga om EU i samband med eurofolkomröstningen 2003 än i samband med EUP-valet 2004.


Du kan snabbläsa mer om de svenska väljarnas politiska kunskaper i rapporten Väljarkunskap som du laddar ner här. Analyser av väljarnas politiska kunskaper och effekterna av politisk kunskap finner du i Valforskningsprogrammets olika publikationer.

5 kommentarer:

Björn Felten sa...

Knappt var femte svensk kände till att 22 parlamentsledamöter skulle väljas i EUP-valet 2004.Den frågan hade jag också gått bet på, skam till sägandes (eftersom jag är en av 2009 års EUP-kandidater). Jag hade garanterat svarat att vi 2004 skulle välja 19 kandidater.

Björn Felten sa...

Skall jag månne tolka avsaknaden av kommentar till ovanstående som att det faktiskt var 22 ledamöter som skulle väljas 2004 och inte 19? I så fall skulle det vara intressant att få höra hur undersökarna har tänkt.

1999 var det alltså 22, eller hur? Eller finns det avvikande uppfattning även på den punkten?

Henrik Oscarsson sa...

Hej Björn!
Felskrivning av mig i inlägget. Det står rätt i tabellen :). 22 ledamöter var rätt svar 2004. 1999 var rätt svar 19.

Björn Felten sa...

BEEP!

Fel igen! :)

1999 -- 22
2004 -- 19

Du tror väl inte att du kan slå en EUP-kandidat på fingrarna med så lätta fakta?

Henrik Oscarsson sa...

Usch. Nu går det troll i det här... Tabellen och texten i inlägget är fortfarande rätt :) men jag har nog vaknat på fel sida idag. Glöm senaste kommentaren från mig (förväxlade 1999 och 2004).