17 april 2009

Valdeltagande i EUP-valen 1979-2004

På förekommen anledning redovisar jag här hur valdeltagandet i Europaparlamentsvalen har utvecklats sedan starten 1979. Snittdeltagandet har minskat från 63 procent i premiären 1979 till 46 procent 2004. Sverige intar en föga smickrande tjugondeplats. Valforskaren Mark Franklin har konstaterat att det finns ett slags nyhetens behag-effekt i så motto att många nya EU-länder har haft sitt högsta valdeltagande vid sitt första EUP-val.



Tabellen visar också att det finns undantag. I länder som Holland, Storbritannien, Finland och Irland ökade valdeltagandet mellan 1999 och 2004. Vid 2004 års Europaparlamentsval var det de nya medlemsländerna som tyngde ned EU-snittet. De nya medlemsländerna 2004 hade ett deltagandesnitt på 40 procent.

4 kommentarer:

Björn Felten sa...

Skall vi slå vad, Henrik?

Jag påstår att vi i piratpartiet kommer att lyckas mobilisera tillräckligt många förstagångsväljare, och även andra som planerat att röstskolka, för att få det svenska valdeltagandet att bli högre än 40%. Särskilt nu efter den fullständigt skandalösa TPB-domen...

Deal? Skall vi slå vad om en pilsner på valfri pub här i vårt Göteborg? :)

Philip sa...

Hej! En fråga som jag har funderat på inför EP-valet. Låt säga att alla sju riksdagspartier når minst 4-5 % i valet, Junilistan, Sverigedemokraterna och Piratpartiet likaså. 10 partier över 4 % alltså. Vad händer? Vad blir spärren? Och hur påverkas de större partiernas mandatmängd, t ex S och M, av att många mindre partier når en ansenlig mängd röster?

Tack!

Henrik Oscarsson sa...

Hej Björn. Jag är ingen vidare på vadslagning. Jag jobbar hellre "after the facts" och kommer med hjälp av vår stora EUP-valundersökning kunna berätta hur stor mobiliseringskraft som piratpartiet stod för i valet. Det blir spännande.

/H

Henrik Oscarsson sa...

Hej Philip!
Vad som händer är att den effektiva spärren höjs. Ett parti kan, under vissa omständigheter, bli utan mandat trots att partiet klarat 4%-spärren. Det beror på att det blir relativt få mandat att dela ut (18/20) i ett EUP-val.

Jag har faktiskt presenterat en analys av simulerade valresultat tidigare här på bloggen. Exemplet gäller åtta partier som klarar fyraprocentspärren.

http://www.henrikoscarsson.com/2008/11/mandatls-trots-klarad-sprr.html

När det gäller mandatfördelningen är det den jämkade uddatalsmetoden som gäller. Den ger i huvudsak en proportionell fördelning.