SD och KD: Över eller under spärren?

Huruvida ett parti bedöms vara under eller över den magiska fyraprocentspärren har en enorm betydelse för mediernas bevakning av partiet. Det påverkar också starkt humöret i partiernas egna led om de hamnar någon tiondel över eller under riksdagsspärren.

Opinionsinstituten och opinionsjournalisterna låter alltid meddela om förändringarna sedan den förra mätningen är statistiskt säkerställda, det vill säga om upp/ned-gångarna för partierna är så stora att de klarar gängse statistiska signifikanstest.

Statistiska signifikanstest kan givetvis användas också för att testa om ett partis röststöd är signifikant lägre eller signifikant högre än fyra procent. Beräkningarna är mycket enkla och kan snabbt klaras av med en miniräknare. Men av någon outgrundlig anledning görs aldrig detta.

Två partier som har brottats med fyraprocentspärren under vintern är Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Låter man signifikanstesta de båda partiernas skattningar mot den magiska fyraprocentspärren finner man att en stor del av medierapporteringen är oseriös och vilseledande. I merparten av mätningarna ligger nämligen KD och SD så nära fyraprocentspärren (4,0) att en regelrätt statistisk hypotestest skulle ge beskedet att partiet inte kan sägas vara över/under spärren.

I tabellen nedan har jag markerat huruvida KDs och SDs uppskattade procentuella röststöd kan sägas ha varit signifikant högre än fyra procent (ÖVER) eller signifikant lägre än fyra procent (UNDER). Jag har använt markeringen ES (EJ SIGNIFIKANT) för de mätningar då partiet inte avviker signifikant från fyra procent. Vid hypotesprövningen har jag använt enkelsidiga test och 95 procents signifikansnivå.



Konsekvenserna av att inte fullt ut utnyttja möjligheterna med den statistiska inferensteorin är dramatiska. SD har till exempel inte varit signifikant större än fyra procent i någon mätning under hela perioden! Men alla som följt med i inrikespolitiken minns förstås mängder med nyhetsinslag med "SD över 4 procent"-vinkling.

Gårdagens Demoskopmätning presenterades på ett direkt felaktigt sätt i de flesta medier. Text-TV lyckades publicera tre felaktigheter på samma sida! (De var långt ifrån ensamma):

1) Socialdemokraternas förändring från förra mätningen (+3,3) kan verka stor men är faktiskt inte tillräckligt stor för att vara statistiskt säkerställd (även om det är nära). Ändå sattes rubrikerna att s gick starkt framåt och jublet visste förstås inga gränser i den s-märkta delen av bloggosfären.

2) Alliansens påstådda "övertag" är inte tillräckligt stort för att vara statistiskt säkerställt. I själva verket kan inte blocken skiljas åt. Likaläge är den enda tolkning som kan beläggas med vetenskapliga metoder.

3) Att KD skulle ligga under fyra procent kan heller inte bekräftas med hjälp av statistiska signifikanstest. Inte i den aktuella mätningen och heller inte i den tidigare Demoskop-mätningen från 4 april.

Vad ska man säga? Konsumenterna av opinionsundersökningar är definitivt värda bättre. Vart har källkritiken tagit vägen?

Kommentarer

Basse sa…
Desto viktigare att vetenskapen kan komma till tals, exempelvis genom bloggar som denna. Men visst är det problematiskt när tolkningar presenteras som fakta.
ville sa…
Kanonbra. Frågan är om journalisterna kan lära sig något

Ville
Lars sa…
Man förstår dock att journalisterna drar sig för att "fullt ut utnyttja möjligheterna med den statistiska inferensteorin". Artiklarna skulle väl i många fall bli rätt slätstrukna och intetsägande då, vilket torde vara en journalists mardröm. T ex följande artikel, som din kollega Sören Holmberg kommenterar, skulle väl med att "fullt ut utnyttja möjligheterna med den statistiska inferensteorin" ha fått en lite mindre iögonenfallande rubriksättning. Typ:
Sd har ej signifikant stöd för plats i riksdagen
Partiet harvar fortfarande kring fyraprocentspärren:

"Sd har stöd för plats i riksdagen
Partiet hamnar över fyraprocentspärren"

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1367241.svd
Per sa…
Varje enskild mätning ger inte signifikant stöd för huruvida ett parti ligger över eller under spärren. Men om flera mätningar (med samma frågeställning) läggs ihop så borde man kunna dra en betydligt säkrare slutsats. Är det möjligt att göra?
Lars: Vi accepterar knappast att journalister skulle slarva med faktakollen i andra sammanhang, eller hur? Analyser av opinionsmätningar skall bygga på fakta; annars blir kommenterandet till slut lika meningsfullt som att tolka senaste lottoraden.

Per: Yes! Det är precis det jag har ägnat mig en hel del åt på den här bloggen. En "poll of polls" skulle vara mycket välkommen i en svensk kontext. Se här: http://www.henrikoscarsson.com/2009/01/opinionslget-januari-09.html eller här: http://www.henrikoscarsson.com/2008/11/opinionsjournalistiken-har-lngt-kvar_11.html
4procentspärr, javisst, men i realiteten måste ju "spärren" bli över 4%, 19 mandat blir ju inte 4 procent. Historiskt, hur många procent kostade det billigaste mandatet?
Lars sa…
Jag håller givetvis med dig, men det är som sagt inte så konstigt att journalisterna gör som de gör.
Lars sa…
Henrik:

Är denna "poll of polls" vad gäller SD någorlunda tillförlitlig? Där ser vi mycket riktigt att SD ännu inte varit över fyraprocentspärren (man tangerade den dock i aug. -08 och nu ligger medelvärdet på 3,9 %):

http://www.status.st/
En professionell "poll of polls" kräver lite mer tid och tankearbete (och resurser) för att få till. Mina egna försök är dock ett stort steg i rätt riktning. Om man uppriktigt vill veta hur opinionsläget ser ut är det nödvändigt att ta hänsyn till många mätningar.

Hur man skall vikta, vilka institut som bör vara med, och exakt vilken modell som skall användas för beräkningarna kan diskuteras. Har experimenterat lite men inte sett några stora skillnader mellan olika tillvägagångssätt.

Apropå SD har varit signifikant över fyra procent i EN ENDA mätning som jag känner till, i augusti 2008 (Sentio, 1000 intervjuade oklar). På Synovates hemsida kan du hitta alla mätningar från alla institut sedan valet 2006. http://www.temo.se/Templates/Page____375.aspx

Ladda hem och experimentera själv!
Anonym sa…
Detta med "statistiskt säkerställda" siffror kräver en lite mer nyanserad diskussion, tycker jag. Vid ett signifikanstest väljer ju man själv vilken signifikansnivå man "nöjer sig med", vilket oftast är 95% för opinionsinstituten.

Samtidigt är det ju så att väljer man en något lägre signifikansnivå, ex. 90% kan även en mindre minskning/ökning betraktas som "statistiskt säkerställd".

Mad andra ord är inte en "statistiskt säkerställd" ökning/minskning automatisk sann, och en "icke statistiskt säkerställd" ökning/minskning är lika lite automatisk falsk, vilket många hobbyproffs ger skenet av. Och då har man ju bara gått in på slumpfelet i opinionsundersöknnigar.

I opinonsundersökningar finns en rad andra, möjligen viktigare felkällor än slumpfelet, kanske främst bortfall, i synnerhet om bortfallet innebär en systematisk bias. Dessa felkällor lyser dock alltsom oftast med sin frånvaro.

Mitt budskap med denna nattliga uppsats är att se mindre svart/vitt på signifikansnivåer. En ökning/minskning i partisympati automatiskt inte ska avfärdas för att den inte är "statistiskt säkerställd", liksom en "statistiskt säkerställd" förändring ska godtas som sanning.

Ovanstående resonemang är det tyngsta argumentet för poll of polls - att utjämna mätfel som inte beror på slumpfel.
Hejsan! Nu skulle jag givetvis kunna göra en egen liknande bild men jag undrar om vi kan kopiera din fina bild på "4%" precis som du givetvis kan kopiera vad du vill från oss. ;oD Svara i vår blogg!
https://valsamverkanspartiet.wordpress.com/
Javisst går det bra, har gjort den helt själv :)