Politiska konsekvenser av högre valdeltagande

"Gå och rösta!" Demokratins huvudaktörer anstränger sig för att öka valdeltagandet den 7 juni. Men få funderar kring de politiska konsekvenserna av ett högre valdeltagande.


Partierna har givit sig själva extra pengar för att kampanja för ökat valdeltagande i EUP-valet. Ett av huvudbudskapen i kristdemokraternas reklaminslag har varit en uppmaning att gå och rösta. Även de andra Allianspartierna kommer enligt uppgift att använda sina 30 sekunder till att försöka mobilisera väljare. Aftonbladet inledde idag en kampanj för högre valdeltagande genom att skicka ut reportrar runt i landet för att betala medborgare för att gå och rösta! (Harmlösa summor och med glimten i ögat visserligen, men är det verkligen lagligt att erbjuda pekunjär ersättning i utbyte mot ett visst slags politiskt beteende? Mina juristkontakter jobbar på ett svar).


Högre valdeltagande är positivt eftersom vi genom lång erfarenhet lärt oss att högt deltagande underlättar uppfyllelsen av demokratins båda grundvärden: politisk jämlikhet och folkviljans förverkligande. Ju lägre valdeltagande desto större tenderar skillnaderna mellan röstare och icke-röstare att vara, socialt och politiskt. Den där valdeltagandesiffran är i sig självt inte viktig, men vi vet tillräckligt mycket om konsekvenserna av lågt/högt valdeltagande för att använda den som en indikator för hur representativt ett valresultat är.



Men samtidigt: Få tycks tänka på att ett högre valdeltagande i EUP-valen sannolikt kommer att få politiska konsekvenser; om fler hade röstat i de tre tidigare Europaparlamentsval hade valutgången nämligen blivit ganska annorlunda (se tabell).


I Valforskningsprogrammets analyser av tidigare Europaparlamentsval har vi undersökt effekterna av det låga valdeltagandet på partiernas röststöd. Liksom i liknande internationella studier har vi använt frågor om icke-röstares allmänna partisympatier och om vilka partier de skulle ha röstat på om de lyckats ta sig till vallokalerna. Därigenom kan man studera avvikelser mellan de officiella valresultatet och hur ett tänkt valresultat skulle ha sett ut om alla väljare hade röstat i valet.





Det mest uppseendeväckande är att socialdemokraternas valresultat skulle ha blivit klart starkare om alla röstat, +5 procentenheter 1995, +6 procentenheter 1999 och hela +9 procentenheter i 2004 års Europaparlamentsval. Vid EUP-valet 2004 hade junilistan och kristdemokraterna gjort ett sämre valresultat om alla hade röstat. (Så här stora effekter av valdeltagande på partiers samlade röststöd ser vi för övrigt inte längre i svenska riksdagsval).


Lite ironiskt kan Allianspartiernas kampanj för att höja valtemperaturen och valdeltagandet i praktiken innebära förlorade parlamentsmandat till socialdemokraterna(!). Även Aftonbladets gå och rösta-kampanj blir lite problematisk i ljuset av resultatet att ett högre valdeltagande i EUP-valen sannolikt kommer gynna socialdemokratin.

Kommentarer

Det skall bli verkligt intressant att följa er statsvetares analyser efter valet. Jag vet inte om du minns att jag för några månader sedan försökte få dig att gå med på vadet högre eller lägre valdeltagande än 40% (vill jag minnas -- eller påstod jag kanske rent av 45%?). Tur för dig att du fegade ur. :)

Hittills inkomna uppgifter från förtidsröstningen pekar på ett valdeltagande på otroliga 50%. Nu ligger förmodligen en stor del av detta i det faktum att förtidsröstningen har ökat, och att siffrorna därmed inte är fullt jämförbara, men upp emot 45% tror jag nog att vi kommer att hamna.

Hur mycket av detta som går att hänföra till en "piratpartieffekt" skall bli verkligt intressant att få reda på (om det görs någon sådan undersökning). Redan 2006, när PP för första gången ställde upp i ett val, så vändes ju en nedåtgående trend, och vi hamnade återigen gott och väl över 80%. Tillfällighet?
Uppdatering:

Jag ser att det faktiskt bara var en dryg månad sedan, men jag mindes i alla fall rätt beträffande 40%.

Synd att du inte antog vadet, men vi kanske kan ta en bägare tillsammans någon gång ändå? :)