Ingen eurofolkomröstning i sikte

Statistiska centralbyrån har idag presenterat de senaste mätningarna av euroopinionen i Sverige. SCB bekräftar att finanskrisen givit euroanhängarna vind i seglen under vintern och våren. Det är nu dött lopp mellan anhängare och motståndare till att "ersätta kronan som valuta" som frågeformuleringen lyder.

Mätningen aktualiserar frågan om en ny svensk folkomröstning om euron. Men nej, det dröjer länge än innan riksdagsmajoriteten vågar utlysa en ny folkomröstning. Erfarenheterna från förra gången förskräcker. Så fort datumet för eurofolkomröstningen var bestämt i december 2008 vände den då övervägande positiva euroopinionen om inte över en natt så över en jul. Nej-sidan skaffade sig tidigt under 2003 en ledning på omkring 10 procentenheter som den sedan behöll ända till omröstningen i september. Inte nog med det: 800 miljoner kronor spenderades på en ja-kampanj som inte rörde folkopinionen en millimeter i mer positiv riktning. Om detta kan du läsa mer i boken "Ett klart nej till euron" (Oscarsson & Holmberg red 2006).

Fem av sex folkomröstningar slutar med nej (status quo-alternativet vinner). I svensk folkomröstningshistoria finns i själva verket bara en enda klar ja-seger, och det var ja-vinsten i 1994 års medlemskapsomröstning. Min gissning är att det kommer krävas en mycket långvarig (vi talar om flera år) stabil folkmajoritet för att införa euron innan det blir skarpt läge i folkomröstningsfrågan.

Kan eurofrågan bli en valvinnare i 2010 års riksdagsval? Även här är svaret nej. Min bedömning är att det i så fall skall till en allvarlig valutakris under nästa sommar, och det är väl ingen som hoppas på. Frågor om EU och euron har varit hopplöst långt ned på väljarnas agenda över viktiga frågor för partivalet (se tabellen nedan). Kanske kommer eurofrågan ändå uppträda som en symbolfråga för folkpartiet som gärna inte vill abdikera från tronen att vara Sveriges mest eu-vänliga parti. Men för att eurofrågan skall bli en valvinnare måste många väljare tycka att frågan är tillräckligt viktig. Och det är inte sannolikt att eurofrågan plötsligt skulle segla upp i samma division som ekonomi, välfärd, sysselsättning och regeringsfrågan.


Kommentar: Resultaten bygger på kategoriseringar av en öppen fråga: "Om Du tänker på valet i år. Är det någon eller några frågor som är/var viktiga för Dig när det gäller/gällde vilket parti Du tänker rösta/röstade på vid riksdagsvalet den 17 september?" I analysen ingår endast röstande. Endast kategorier som vid något riksdagsval samlat mer än 3 procent av svaren har tagits med i denna tabell.

Kommentarer

Anonym sa…
Fråga:

VARFÖR gör SCB den här typen av opinionsundersökningar om euron?

Den konspiratoriskt lagde skulle kunna svara att det hjälper till att aktualisera frågan för det euroälskande etablissemanget, och förser dom med underrättelser om när nästa stöt skall sättas in och en omröstning kommer. För en sån kommer, det vet vi ALLA.

Säfflemannen
Mätningen av euroopinionen görs inom ramen för de regelbundna SCB/PSU-mätningarna. Det vore synd att inte använda denna omfattande studie till att också mäta opinioner i viktiga sakfrågor, särskilt i frågor där partiernas väljare är mycket splittrade, som går på tvärs emot huvudkonfliktlinjerna i partisystemet.

Nu finns det ju inte obegränsat med utrymme. Måste man välja en sakfråga som varit central i den politiska debatten sedan slutet 1980-tal så är det inte så underligt att man väljer att spåra opinionen i EU/EMU/euro-frågan. Vilka andra enskilda sakfrågor har vi haft två folkomröstningar om? Jag misstänker att man av metodskäl vill hålla tidsserierna någotsånär intakta över tid, därför har man fortsatt fråga om euron även efter september 2003.

Men visst. Valet av frågeinstrument/frågeformuleringar i opinionsundersökningar är aldrig värdeneutrala och är en form av maktutövning+påverkan på samhällsdebatten, inte minst genom språkets makt över tanken.