15 juni 2009

Mänskliga värderingar 1

Sociologen Milton Rokeach uppfann den på 1970-talet. SOM-institutet vid Göteborgs universitet började använda den 1988. Serien med enkätfrågor om mänskliga värden. Frågan som ställs är "Hur viktigt är följande saker för Dig?". Svarsalternativen fem: "mycket viktigt", "ganska viktigt", "varken viktigt eller oviktigt", "inte särskilt viktigt" och "inte alls viktigt".

Det är tjugofem s k terminala värden som mäts (se nedan). Terminala värden har med slutmålen för vår existens att göra.

En ren värld : Teknisk utveckling : Ett behagligt liv : Ett spännande liv : Självförverkligande : En värld i fred : En vacker värld : Jämlikhet : Familjetrygghet : Frihet : Lycka : Inre harmoni : Kärlek : Landets säkerhet : Ett liv fullt av njutning : Frälsning : Självaktning : Socialt anseende : Sann vänskap : Visdom : Rättvisa : Makt : Hälsa : Rikedom : Ärlighet

Jag har haft det stora nöjet att analysera värderingsmätningarna vid ett flertal tillfällen. Tjugo års vart annat år-mätningar från SOM-institutet har visat att mänskliga värderingar är mycket stabila. Rangordningen av vad som är viktigt och mindre viktigt förändras mycket litet. Svenska folkets fem-i-topplista för 2008 ser ut så här (andel mycket viktigt): Hälsa (86 procent), Ärlighet (82 procent), En värld i fred (81 procent), Frihet (81 procent) och Familjetrygghet (80 procent). Friska, ärliga, trygga människor som lever i fred och frihet, det låter som ett riktigt höjdarsamhälle.

På fem-i-bottenlistan återfinns också alltid samma värderingar (andel mycket viktigt): Teknisk utveckling (23 procent), Socialt anseende (16 procent), Rikedom (8 procent), Frälsning (7 procent) och Makt (5 procent).

Om mätinstrument och operationaliseringar kan man som vanligt framföra mängder av kritik. Rokeach frågeserie är konstruerad för att spåra förändringar i vad som bör vara det mest stabila hos människor: grundläggande värderingar. Att använda serien kan liknas vid att bedriva ett slags underrättelsetjänst: De stabila resultaten visar en normalbild. Det skall mycket till innan några stora förändringar kan ske. Men OM det skulle äga rum några viktiga förändringar i värderingar eller värderingsmönster så kommer vi att kunna upptäcka dem.

Få av värderingarna uppvisar några nämnvärda förändringar över tid. Men det finns några undantag. Fyra av värdena har blivit något mer viktiga för svenska folket (linjär trend) under de tjugo år SOM-institutet genomfört undersökningarna: ett behagligt liv, jämlikhet, ett liv fullt av njutning och ett spännande liv. Det anmärkningsvärda med dessa värden är att de allihop uppfattades som viktigast år 2002. Därefter är värderingarnas viktighet fallande. Att jämlikhet faller tillbaka 2004-2008 kan sättas i samband med den åsiktsmässiga högervind som blåst i Sverige sedan Alliansens tillblivelse sommaren 2004. Men varför de esoteriska njutningsvärdena som hittills varit kännetecknande för ungdomsgenerationerna (Ett behagligt liv och Ett liv fullt av njutning) går tillbaka är desto mer gåtfullt.




Fyra värden har blivit mindre viktiga sedan 1988. Hit hör de Inglehartska materialistiska värderingarna En värld i fred och Landets säkerhet. De förskjutningarna kan förklaras i huvudsak av att äldre förkrigstida generationer (som värderade fred och säkerhet högt) sakta ersätts av yngre efterkrigstida generationer som till stor del har fått sina behov av fysisk säkerhet tillgodosett. Mer svårbegripligt är den starkt fallande trenden för värden som En ren värld och En vacker värld.



Om värderingsskillnader mellan generationer och spännande kohortanalyser av materialet återkommer jag i nästa inlägg på temat!

Källa: Rokeach, Milton (1973) The Nature of Human Values. New York: Free Press.

6 kommentarer:

Viktor sa...

Finns det någon forskning kring hur människor uppfattar dessa frågor?

Dvs, ifall det är själva formuleringen som tolkas olika vid olika tidpunkter eller om det är den underliggande åsikten som förändras?

En instinktiv känsla säger mig att exempelvis "jämlikhet" och "en ren värld" skulle uppfattas helt olika av mig och min farmor.

Anonym sa...

Känslan av fysisk säkerhet är ett induktionsbevis och som sådant ganska litet värt.

Historiskt och geografiskt är det något extremt som denna generation upplevt. Tyvärr talar mycket för att komemr att ändra sig och bli en generationsfråga...

Johan M sa...

"Mer svårbegripligt är den starkt fallande trenden för värden som En ren värld och En vacker värld."
ja, verkligen märkligt, jag förstår inget av detta. hm. kanske lite individnivåanalyser skulle kunna ge några ledtrådar, månne...
men jag tvivlar nästan på det tyvärr.

Håkan Eriksson sa...

I vilken utsträckning har man jämfört dessa data med socioekonomiska situationen bland grupperna man intervjuar?

En teori vore att exempelvis ungdommar med otrygga anställningar, svårt att få ekonomin att gå ihop och saknar personlig trygghet inte har direkt läge att lägga ner sin själv i stödet för "En ren och vacker värld".

Henrik Oscarsson sa...

Viktor. Med tanke på Rokeach-frågeseriens popularitet och användning i hela världen och i alla möjliga kulturer torde det finnas hur mycket forskning som helst även av mer fenomenografiskt slag kring hur enskilda begrepp uppfattas och vilka sätt att tänka som finns om olika begrepp.

Håkan: Självklart (se t ex min antologi "Spår i framtiden"). Vi fann den gången förvånansvärt få och små värderingsskillnader mellan ungdomar med olika familjebakgrund.

Johan: Tidigare har nedgången för "en ren värld" tolkats som en spegling av att miljöfrågorna fallit som en sten under 1990-talet i svenska folkets lista över viktiga frågor (toppen var 1988). Efter Al Gore-filmen hösten 2006 har dock miljön tagit rejäl plats igen i samhällsdebatten, men värdet "en ren värld" har ändå inte blivit viktigare. Så vi väntar fortfarande på en bra förklaring.

Andreas Bjurström sa...

Min spontana känsla är att folk svarar präktigt. De vill ha fred och rättvisa osv. just sådant som samhällets normstruktur förväntar att man ska tycka. Jag tror inte människor är tillräckligt självrannsakande och även brister i självinsikt, för att inse att de även vill ha makt och status osv.

Men det beror på hur frågorna ställts och slutsatserna dragits. Direkta frågor likt att rangordna fred, säkerhet, makt, osv tror jag altså inte på.