Partier håller sina vallöften

Sitter just nu på en konferens i ett sommarvarmt Göteborg som handlar om partiers vallöften. Femton forskare från hela världen finns i rummet, inbjudna av vårt göteborgska vallöftesprojekt finansierat av VR (Naurin/Håkansson/Oscarsson).

Undersökningar av i vad mån partier infriar sina vallöften är enormt tidskrävande. Det kräver till att börja med en omfattande kodning av partiers valmanifest och partiprogram. Att sedan avgöra huruvida vallöftena har infriats kräver stora insatser: samtalsintervjuer med experter och sakkunniga, genomgång av lagstiftning, officiell statistik och dokument.

Forskarna på konferensen har tillsammans undersökt uppfyllandet av uppemot 10 000 vallöften från de senaste trettio åren i länder som Spanien, Irland, Frankrike, Storbritannien, USA, Sverige, Norge, Nya Zeeland. Metodologiskt skiljer sig tillvägagångssätten åt även om de flesta har använt ungefär samma vallöftesdefinitioner (en av de stora diskussionspunkterna under konferensen). Det empiriska underlaget är helt enkelt överväldigande i såväl omfattning som kvalitet.

Uppsats efter uppsats berättar ungefär samma historia. Partier runt om i hela världen tenderar att uppfylla en klar majoritet av de vallöften som de presenterar i samband med valen. Det gäller även partier som befinner sig i opposition (!). Det gäller även i tider av ekonomisk nedgång. Det gäller i presidentiella system, i semipresidentiella system, i federala system, i centraliserade system. Det gäller för koalitionsregeringar och för minoritetsregeringar.

Intressanta variationer finns förstås när det gäller uppfyllandegrad. Men summan av kardemumman: det finns i detta underlag ingen mandatperiod redovisad där andelen uppfyllda vallöften understiger 50 procent.

Snittet ligger klart högre än så. I USA varierar uppfyllandegraden mellan 58-68 procent under fem undersökta mandatperioder. I Storbritannien är andelen mellan 76-89 procent under perioden 1974-1992. Frankrike: 61-68 procent under perioden 1997-2007. Trots grymma förutsättningar nådde koalitionsregeringen i Tyskland 2002-2005 också en hög uppfyllandegrad (SPD 65 procent; De gröna 67 procent). Den bäst undersökta svenska mandatperioden når 86 procent uppfyllda vallöften, vilket tycks vara ett världsrekord.

Med andra ord: I samband med valrörelserna bör väljare och medier ta partiers vallöften på fullaste allvar. Eftersom de tenderar att vara utmärkta underlag för att förutse vilka politiska förändringar som kommer att äga rum under de kommande fyra åren.

Jag blir alltmer övertygad om att partiernas valmanifest bör skickas ut som underlag till alla röstberättigade inför 2010 års riksdagsval. Uppskattad kostnad är 30 miljoner. Jag får ringa Benny.

Kommentarer

Mr Profit sa…
Att skicka ut allas valmanifest låter som en bra idé - allt som kan sätta lite press på partierna att prestera.

Men, använder vallöftesundersökningarna oviktade vallöften? I min värld känns det iaf barockt att jämställa införandet av FRA-lagen och att justera en punktskatt med en halv procentenhet. Såklart är det väldigt svårt att vikta korrekt, men om man ändå gör en omfattande undersökning så kan man ju fråga väljare hur viktiga olika frågor är.
Hej!
Precis vad vi diskuterar just nu, faktiskt. Skall man vikta vallöften efter vad de kostar, hur viktiga de är för partierna, hur viktiga de är för väljarna, hur uppmärksammade de är i medierna... och så vidare.

FRA-lagen utlovades nog inte i något valmanifest, vad jag minns.

Självklart frågar vi väljarna hur viktiga olika frågor är. Men här är det betydligt svårare att uppnå jämförbara mått i länderjämförande studier.
Mr Profit sa…
Tack för svar!

Det intressanta med FRA-lagen var ju att den infördes UTAN att lyftas fram som ett vallöfte. Alltså, ett sorts omvänt vallöfte. Borde man som väljare inte rimligen kunna kräva att partier INTE ska rösta för långtgående justeringar i demokratin om de inte på förhand aviserat dessa förändrar som ett vallöfte? Om man bara ger vallöften om alla "positiva" beslut man avser att genomföra, så har man ju bara gett halva valmanifest. Fast det är ju omöjligt att fråga partierna om detta, för det innebär ju en oändlig mängd hypotetiska frågor.
Vissa saker kommer förstås aldrig att förekomma som vallöften i partimanifest. Däremot kommer det även i framtiden behöva fattas många obekväma politiska beslut. Vitsen med återkommande demokratiska val är att vi var och en kan välja att antingen acceptera våra förtroendevaldas förklaringar till oannonserade, obekväma, impopulära beslut, ELLER välja att dra undan vårt stöd i nästa val.

Jag är väl skyldiga er vår arbetsdefinition av vallöften: "a commitment to carry out some action or produce some outcome, where an objective estimation can be made as to whether or not the action was indeed taken or the outcome produced".

Kortvarianten är också slagkraftig: Ett vallöfte känns igen som ett uttalande som förmedlar "an unequivocal support for a specific action or outcome that is testable".
Håkan Eriksson sa…
Men lutar inte FRA-debatten åt slutsatsen att valmanifest inte är hela sanning, och att man istället för att studera sådana skall göra en bedömning av ideologi och övergripande inriktningdokument? Oförutsedda händelser kommer att uppstå, vid dessa situationer bör vi ha valt in personer som utifrån deras övergripande ideolgi handlar på ett visst förutsägbart sätt.

Okey, man skulle ju kunna göra bägge sakerna för att skapa sig en enhetlig bild...
Mr Profit sa…
Jag kan hålla med Håkan om att ideologikonsekvens är viktigare än vallöfteskonsekvens, men samtidigt känns det som att huvudproblemet egentligen är att väljarna är för dåliga på att utkräva ansvar. Nu har jag inga konkreta fakta som stöd, utan jag spekulerar här. Min känsla är dock att vallöften är något som alla fattar, medans ideologi inte är det. Samtidigt är inte väljarna tillräckligt långsinta, utan kan bli förbannade precis i samband med ett visst beslut (om det syns i media), men glömmer det lagom till nästa val och blir då övertygade/lurade igen. Här tror jag nätet kan göra mycket, exempelvis genom att samla politiska beslut på ett enkelt sökbart vis och sedan försöka mäta någon form av konsekvens enligt ideologiska linjer. De retoriska ledarsidorna har alldeles för mycket makt i mina ögon.