04 augusti 2009

Mänskliga värderingar 2

Här kommer blogginlägg nr 2 om resultat från de senaste värderingsmätningarna från SOM-institutet. För fler detaljer hänvisas till det första blogginlägget från juni.

De nya analyserna fokuserar på värderingsförändringar över tid i olika generationer. Genom att följa olika kohorter under de senaste tjugo åren kan man blottlägga intressanta värderingsförskjutningar bland svenskarna som inte syns i de aggregerade analyser.

I figurerna nedan har jag delat in svenskarna i fyra generationer efter födelseår (1910-1939; 1940-1959; 1960-1979; 1980-1993). Indelningen kan förstås göras på många andra sätt. Materialet håller för betydligt finare indelningar om man så vill. Alla tjugofem figurerna kan inte publiceras här, så jag tar några exempel!

Kohortanalysen av värderingarna av landets säkerhet visar förkrigsgenerationen värderar materialism och fysisk säkerhet högre än yngre generationer. Uppsvinget för landets säkerhet bland yngre generationer i 2002 års undersökning har tidigare satts i samband med upplevelser av ökade hot efter terroristattackerna mot World Trade Center och Pentagon 11 september 2001. 1960- och 1970-talisterna (grönt) värderar landets säkerhet som mindre viktigt idag än vad de gjorde för femton år sedan.





Ungdomsgenerationen har tidigare blivit karaktäriserade som individualistiska livsnjutare som söker lyckan för egen del. Kohortanalyserna visar emellertid att de "esoteriska njutningsvärdena" faktiskt har varit på tillbakagång sedan 2002 bland såväl 1980-talister och bland 1960- och 1970-talister. Istället är det de äldre generationerna som lite grann i smyg har värderat upp livsnjutandet. Trenden är svag men ändå intressant. I praktiken betyder utvecklingen att vi här (och när det gäller ett gäng andra undersökta värden) faktiskt går mot ökad värdegemenskap mellan generationerna: håller värderingsskillnader mellan olika generationer sakta på att utplånas?




Självförverkligande har alltid varit viktigare för ungdomen (grön linje långt ovanför den röda efterkrigsgenerationen och den blå förkrigsgenerationen). Självförverkligande brukar samvariera starkt med långa studier och hög utbildning. Men vikten av att förverkliga sig själv faller dramatiskt under 2000-talet bland generationen födda 1960-1979. Beror det på att generationen lyckats förverkliga sig själva i stor utsträckning eller har man tonat ned denna målsättning med livet?


5 kommentarer:

Jörgen L sa...

Finns det motsvarande analyser som visar utvecklingen i olika åldersgrupper? Alltså hur värderingarna hos de som var i ett visst åldersintervall vid mättillfället svarade?

(De siffror du redovisar påvisar ju hur en viss generations värderingar utvecklats, men det är svårt att veta om det har att göra med att man gått från en punkt i livscykeln till en annan, eller om det är en förändring av "tidsandan".)

Henrik Oscarsson sa...

Visst. Det är så materialet brukar analyseras (se till exempel de kapitel om värderingar jag skrivit i tidigare SOM-rapporter (www.som.gu.se). Värderingsskillnader mellan grupper i olika ålder tenderar att vara mycket stabilt över tid, precis som du misstänker (?). Fördelen med kohortanalys är att man just följer en och samma generation i takt med att de åldras.

Det kan finnas tre typer av effekter: 1) livscykeleffekter (värderingar ändras allteftersom man blir äldre), 2)generationseffekter (generationer födda vid olika tidpunkter skiljer sig systematiskt från varandra och skillnaderna är stabila över tid) samt 3) periodeffekter (effekter av temporära händelser eller "tidsanda" om man så vill, t ex "vänstervågen 1968").

Det är ett trixigt metodologiskt problem (och datatillgängligshetsproblem) att framgångsrikt skilja de tre effekterna från varandra. SOM-institutets tidsserier är långa, men räcker inte på långa vägar för en sådan manöver.

Henrik Oscarsson sa...

Figurerna visar dock tydligt att alla tre typer av effekter utövar ett inflytande på människors värderingar. Generationerna skiljer sig från varandra, förändringarna över tid inom de olika generationerna (framför allt de yngre) skvallrar om livscykeleffekter och den temporära "11 September"-effekten är ett bra exempel på en periodeffekt.

Anonym sa...

Hur gammal är man i den yngsta gruppen när man börjar ingå i samplet?

T. ex när börjar de som är födda 1990 intervjuas?

Henrik Oscarsson sa...

SOM-undersökningarna genomförs för åldergruppen 15 år och uppåt. En person född 1990 borde alltså ha varit med i 2005 års SOM-undersökning.

Läs mer på www.som.gu.se om hur undersökningarna går till. Där kan du också se alla enkäter.