01 augusti 2009

Vågar PP släppa varumärket?

Fenomenet Piratpartiet väcker stor internationell uppmärksamhet och nyfikenhet. Efter succén i det svenska EUP-valet i juni har det droppat in förfrågningar från kollegor och journalister. För partiforskare är PP lite av en skänk från ovan. Partiet betraktas som en rar blomma på många sätt.

PP representerar inte bara en potentiell ny stark konfliktlinje i ett framväxande kunskaps- och informationssamhälle. Piratpartiets ovilja att deklarera en beredskap att axla regeringsansvar och partiets uttalade strategi att inte ta ställning i andra frågor än integritetsfrågor gör partiet unikt. Hur länge fungerar det egentligen att bryta mot konventionella bilden av ett ansvarstagande parti? Har inte alla demokratiska partier som söker representation i ett parlament ett moraliskt ansvar att leda folket i alla frågor som rör gemensamma angelägenheter?

Alla vill förstås veta om Piratpartiet blir ett isolerat svenskt fenomen och en parentes i historien eller om partiet kan (och vill?) utvecklas till en beständig politisk rörelse. Från nu är PP sårbart just på grund av samma nischande som givit partiet initiala framgångar. Partiforskningen har tydliga förväntningar på vad som borde vara förestående: en successiv breddning av partiets politiska ideologi. Dessa förväntningar kommer Piratpartiet att behöva hantera oavsett de vill eller inte.

Partiers kärnverksamhet har historiskt varit att utveckla idéer och ideologier. Framgångsrika partier har kunnat gå till val på väl sammanhållna breda politiska program för att förändra samhället. Utan ett brett ideologiskt program med konkret sakpolitiskt innehåll bedömer jag dagsländerisken stor.

Möjligheterna för Piratpartiet att lyckas bredda sitt politiska program beror inte enbart på mängden talang, intuition och know how bland gräsrötter och sympatisörer. Det är också en kamp mot klockan. Tretton månader är i sammanhanget inte särskilt lång tid för att angripa problemet. Processen måste accelereras. Att behärska informationsteknologi kan här innebära strategiska fördelar.

Vill och vågar Piratpartiet släppa varumärket fritt? Och då menar jag på riktigt, inte som en PR-floskel. Skall gräsrötter och sympatisörer få reella möjlighet att bidra till att utveckla piratpartipolitik även på andra områden än de hittills har gjort (vård, skola, omsorg, ekonomi, sysselsättning & regeringsduglighet för att nämna de områden som kommer dominera 2010 års riksdagsvalrörelse)? Piratpartiets öppna forum skulle möjligen kunna bli en sådan arena. Det torde inte vara omöjligt att utveckla ny politik på fler områden som lätt kan härledas ur partiets befintliga ideologi (frihet, öppenhet, insyn, integritet).

En förklaring till PPs framgångar är att man haft ett informationsövertag och ett tidsmässigt försprång i sina sakfrågor. Det har man haft eftersom man kunnat knyta till sig och mobilisera ett slags teknokratisk expertis som saknat kopplingar till etablerad politisk elit. Frågan är om samma reptrick kan fungera för andra domäner än informationsteknologi?

49 kommentarer:

Jörgen L sa...

Jag är mycket tveksam till grundantagandet, att PP måste bredda sig. PP's "historiska uppgift" är att sätta frågorna på dagordningen och att skrämma de etablerade partierna till att hantera frågeställningarna PP driver på ett seriöst sätt. Jag kan inte se att PP skulle ha något att tjäna på att bredda sitt program, om man kan anta att det finns en möjlighet att antingen komma in i riksdagen på det nuvarande, eller att i vart fall vara så nära att göra det att det skrämmer de gamla partierna.

De opinionssiffror PP har idag är baserade på att vara just ett fokusparti. Som sådant har det redan börjat påverka de gamla partierna, och det fungerar uppenbart som en katalysator för liknande rörelser där, tex Centeruppropet och Sossar mot storebror.

Den uppenbara risken med en breddning är ju att varje nytillfogad fråga skrämmer bort fler väljare än det lockar.

PP är alldeles för åsiktsheterogent på resten av arenan för att kunna bredda sig utan att samtidigt göra sig av med stora delar av de aktiva. Där finns ett grundläggande frihetligt drag som är gemensamt, men i övrigt så är de aktiva hemmahörande längs hela höger-vänsterskalan, så det är oerhört svårt att bygga om partiet från fokusparti till fullservicealternativ, och jag tror det vore ett avgörande misstag att försöka.

Men väljarna då? kan man kanske fråga sig, kan de verkligen tänka sig att rösta på ett parti med så smalt program som säger att det i det stora hela inte spelar så stor roll om moderaterna eller socialdemokraterna sitter i regeringsställning?

I opinionsundersökningarna tycks det ju se ut så just nu i alla fall...

Hur det ser ut längre fram går ju inte att veta, men om "gammelpartierna" fortsätter att stoppa stekta sparvar i munnen på PP i form av integritetskränkande lagstiftning och Piratebayrättegången kommer upp i hovrätten i lagom tid till valet så ser jag det inte som någon omöjlighet att väljarna tycker att det kan vara nog nu, och röstar in PP, även utan någon ytterligare breddning av programmet.

Jesper sa...

Jag är oklar över hur denna breddning till tex vård skulle gå till. Visst, öppenhet, transparens och dylikt går säkert att enas om. Men det finns ju både libertarianer och socialister inom pp. Hur skulle man enas kring en bred vårdpolitik menar du? Varför är det önskvärt? För att man ska "axla ett regeringsansvar"? Bara formuleringen låter ju gammelsvensk och socialdemokratisk.

Anonym sa...

Om man vill analysera Piratpartiets framgång måste man förstå att vi befinner oss mitt i en samhällsomvandling som är minst lika stor som övergången till industrisamhället. Rättssociologen Håkan Hydén beskriver fenomenet som ett paradigmskifte medan datalogen Clay Shirky talar om en revolution. Båda är mycket läsvärda.

Informationsspridning och kommunikation mellan människor förändras just nu på ett fundamentalt sätt och utvecklingen drivs av den nya tekniken. I det perspektivet tycks det mig uppenbart att Piratpartiets hjärtefrågor kommer att bli allt viktigare. Hur det går för partiet självt är förstås mycket svårare att bedöma.

Biggles

Mollemand sa...

I agree with both Jörgen L and Jesper, but would like to add:

Part of PP's ideology is to dissolve when it is no more needed. I imagine that it will happen in suggestion. More and more old-parties prove mature enough to actually present themselves as a trustworthy alternative.

Lets not forget that you vote Pirate because the alternative is just too horrible. It was started by people who saw no other alternative.

Anders Troberg sa...

Jag anser att PP's inriktning är deras styrka, inte deras svaghet.

Man vet vad man får om man röstar på dem, vilka frågor som inte kompromissas bort och vilka frågor som bara är förhandlingsbränsle. Man vet var man har dem.

Med andra partier så lovas allt, men i praktiken är inget heligt och allt kan förhandlas bort. Vad röstar man då på?

På sin höjd skulle jag kunna tänka mig att man utökar med en handfull frågor där man i princip säger "här har vi en åsikt som vi kommer att driva, men inte på bekostnad av kärnfrågorna". Detta ska dock vara frågor som är relaterade till kärnfrågorna på något sätt.

Henrik Oscarsson sa...

Mollemand: finns det något exempel på en partiorganisation som upplöst sig själv efter att ha lyckats med sina uppsåt? Nej. Och det beror förstås på att man aldrig kan vinna alla strider i en demokrati.

Jesper: Intressant att du tycker ansvarstagande är något föråldrat. Problemet är att Piratpartiet har fått makt genom att många röstar på partiet. Makt är intimt förbundet med ansvar. Att utöva makt utan att ta ansvar är djupt omoraliskt. Söker man riksdagsrepresentation

Anders: Vallöftesstudier runt om i hela världen visar att partier faktiskt håller den absoluta huvuddelen av sina vallöften. Så man vet faktiskt rätt väl vad man får om man röstar på ett parti.

Jesper: Om Piratpartiets framgångar beror på att man lyckats exploatera en helt ny ideologisk skiljelinje i ett framväxande informationssamhälle så skall det väl inte spela så stor roll att det finns både liberaler och socialister i partiet? Det är ett spännande tankeexperiment att låta medborgarrätt, konstitutionalism, integritet, öppenhet, insyn också genomsyra nya idéer om hur välfärden skall organiseras, om företagande och regional utveckling, om forskning och utbildning.

Henrik Oscarsson sa...

(forts...) Jesper: ...Söker man riksdagsrepresentation så kan det ju råka hända att man också vinner representation. Och då behöver man ha en beredskap för att ta ansvar (kanske till och med regeringsansvar) för de beslut som krävs för de gemensamma angelägenheter till vilket vi har ett demokratiskt system.

Kom igen: Så himla stor fantasi krävs väl inte för att börja fundera lite kring vilka frågor en nyinvald Piratpartist skulle driva i trafikutskottet, i socialförsäkringsutskottet, i näringsutskottet, i utrikesutskottet eller i skatteutskottet? Min bedömning är att det skule bli mycket mindre av tumrullning och "tomma stolar" än vad PP tycks tro.

Nandi sa...

Jag vet inte om jag riktigt vill kalla det en utvidgning av partiprogrammet eller politiken. Snarare ett utforskande av det, ett försök att applicera det tankesätt som redan finns på nya frågeställningar, utan för stora utsvvävningar. Några riktigt stora förändringar, som du verkar vara inne på, tror jag skulle leda till ett kraftigt försvagat piratparti. Ju fler frågor vi ger oss in på, desto mindre inflytande kommer vi få. Så länge vi håller hjärtefrågorna i fokus tvingas övriga partier konfronteras med obekvämligheterna. För du måste medge att PP inte kan komma någonstans utan stöd från andra partier. Kritiken måste vara samlad och tydlig för att vi ska få med oss fler, tror jag.

Lars sa...

För det första så är det fel att piratpartiet inte tar ställning i andra frågor än integritetsfrågor. Partiets tre områden är upphovsrättsreform, avskaffande av patent och skydd av privatlivet.

För det andra så tycker jag att det är fel att påstå att det skulle vara oansvarigt att inte utforma ett heltäckande partiprogram. Det är nästan som att omyndigförklara alla som vill rösta på ett fokusparti för att påverka några specifika frågor. Varför måste alla väljare ta ansvar för att försöka påverka i precis alla frågor? Det gör de ju knappast idag med de "konventionella" partierna, en stor del väljare väljer parti efter deras åsikt i en eller ett par frågor.

Om piratpartiet skulle börja utvidga sitt program utanför de nuvarande tre områdena för att t.ex. framstå som "regeringsdugliga" eller ställa upp i kommunval så skulle i alla fall jag sluta rösta på dem, och jag misstänker att andra skulle göra samma sak. Jag vill ha ett fokusparti för de frågor som jag tycker är viktiga, inte ytterligare ett miljöparti som tycker lite om allting.

PS. Det går inte att kommentera på den här bloggen utan att tillåta sidhämtningar från Googles servrar, popupmenyn "Välj profil" blir då tom. Jag var tvungen att stänga av min proxy för att det skulle fungera.

Anders Troberg sa...

"finns det något exempel på en partiorganisation som upplöst sig själv efter att ha lyckats med sina uppsåt? Nej."

Det beror på att det bara finns en enda politisk inriktning förutom PP som haft som mål att avveckla sig själv, och kommunismen lyckades inte nå det stadiet. De andra har inte haft som mål att göra sig själv onödiga.

"Vallöftesstudier runt om i hela världen visar att partier faktiskt håller den absoluta huvuddelen av sina vallöften. Så man vet faktiskt rätt väl vad man får om man röstar på ett parti."

Nej, för du vet inte vilka av vallöftena som de planerar att hålla, och vilka som bara är tomma löften avsedda som förhandlingsbränsle.

"Söker man riksdagsrepresentation så kan det ju råka hända att man också vinner representation. Och då behöver man ha en beredskap för att ta ansvar (kanske till och med regeringsansvar) för de beslut som krävs för de gemensamma angelägenheter till vilket vi har ett demokratiskt system."

Nej. Så länge som man förblir neutral i andra frågor så kommer dessa att hanteras av andra partier, enligt de röstandelar som de fått. Det finns ingen anledning att lämna kärnfrågorna.

Den enda utökning jag skulle vilja se, och som jag anser egentligen inte är en utökning utan snarare ett förtydligande, är efterlevnad av mänskliga rättigheter så som de definieras av FN. De andra partierna har ingen respekt för mänskliga rättigheter, och mänskliga rättigheter är den direkt logisk slutsats av PP's kärnfrågor. Därför hade det varit bra att förtydliga att man ser respekt för mänskliga rättigheter som ett kompromisslöst krav.

Lars sa...

@Anders:

Meningen "Så länge som man förblir neutral i andra frågor så kommer dessa att hanteras av andra partier, enligt de röstandelar som de fått" är ju lite missvisande eftersom piratpartiets uttalade strategi är att ta en vågmästarställning för att kunna påverka voteringar åt ena eller andra hållet i _alla_ frågor, och sedan förhandla bort den påverkningsmöjligeten i alla frågor som ligger utanför deras program.

Piratpartiet kommer alltså i högsta grad att påverka i andra frågor om de kommer in, och måste ta ansvar för hur de röstar. Det betyder dock _inte_ att det skulle vara oansvarigt att inte säga i förväg åt vilket håll man kommer rösta i varje fråga så länge man tydligt deklarerar att man kommer att förhandla bort övriga frågor och inte t.ex. försöker insinuera för vänstermänniskor att man kommer att rösta med vänsterblocket eller för högermänniskor att man kommer att rösta med högerblocket.

Jörgen L sa...

Henrik: "Söker man riksdagsrepresentation så kan det ju råka hända att man också vinner representation. Och då behöver man ha en beredskap för att ta ansvar (kanske till och med regeringsansvar) för de beslut som krävs för de gemensamma angelägenheter till vilket vi har ett demokratiskt system."

Men kärnpunkten är ju att PP TAR ansvar för vad de kommer att göra i den situationen, de säger "Vi kommer att stödja det av blocken som ger oss bästa dealen i våra frågor."

Om väljarna tycker att PP's tre frågor är viktigare än skillnaden mellan blocken, så vad är problemet? Vari ligger det "omoraliska" i en sådan hållning?

OK, om PP hade haft 55% av rösterna, eller om det varit väsentliga skillnader mellan blocken, och inte som nu, två olika nyanser av socialliberalism, då hade jag konnat förstå invändningen. Men i en sådan situation röstar inte folk på ett parti som inte tar ställning i förväg, så problemet är självreglerande.

Så länge väljarna delar den analysen av situationen så kan jag för mitt liv inte se det omoraliska i att låta vågmästarförhandlingarna avgöra vilken praktisk politik man kommer att stödja så länge det är den klart deklarerade intentionen.

Anonym sa...

Strategin är solklar, men väljarna har ju ingen aning om vilka ställningstaganden PP kommer att göra för att få sin vilja igenom i de egna sakfrågorna. Tit for tat, visst, men om väljarna inte vet vad kohandeln kommer att handla om i förväg blir det problem? Vad kan PP gå med på för att få bästa dealen? Vårdnadsbidrag? Kärnkraftsavveckling? Sänkt bensinskatt? Euro-införande? NATO-medlemskap? Svaret är att PPs partiprogram inte ger någon som helst vägledning om vad som går in i eftervalsförhandlingarna. Eller?

/Henrik

Jörgen L sa...

Ytterligare en liten kommentar: "Om Piratpartiets framgångar beror på att man lyckats exploatera en helt ny ideologisk skiljelinje i ett framväxande informationssamhälle så skall det väl inte spela så stor roll att det finns både liberaler och socialister i partiet?"

Jo, det spelar stor roll, eftersom realiteten är att de gamla konfliktlinjerna fortfarande är de som avgör den absoluta majoriteten av människors ställningstaganden. Den "nya linjen" som några statsvetare tycker sig ha upptäckt och finner spännande, är väldigt späd och diffus i nuläget, och att utarbeta en ideologi runt den som kan flyga på egna vingar är ett projekt som kommer att ta något decennium.

Se på miljöpartiet, hur lång tid har inte de hållit på att försöka definiera sin gröna ideologi? Har de lyckats speciellt väl med att hitta sin gemensamma metaberättelse? Nej, det kan man väl knappast säga, och de har ändå hållit på ganska länge.

Jag tycker det är ärligare att göra som PP, att inte förneka att de gamla konfliktlinjerna fortfarande existerar, men säga att vi väljer att undvika dem för att kunna stå enade i det vi är överrens om. Går vi utanför den ramen så spricker vi, och våra kärnfrågor är för viktiga för att vi ska tillåta oss att göra det.

På lång sikt kommer det kanske att skapas konsensus om utvidgningar, men det är absolut inget som kommer att kunna hända till de närmaste riksdagsvalen om partiet vill fortsätta att existera.

Jörgen L sa...

"Vad kan PP gå med på för att få bästa dealen? Vårdnadsbidrag? Kärnkraftsavveckling? Sänkt bensinskatt? Euro-införande? NATO-medlemskap? Svaret är att PPs partiprogram inte ger någon som helst vägledning om vad som går in i eftervalsförhandlingarna. Eller?"

Svaret på de frågorna får man söka i blockens valplattformar. Till nästa val har vi blivit utlovade att både alliansen och de rödgröna ska presentera gemensamma valplattformar.

Om man som väljare gör bedömningen att det är något i dessa som är viktigare än att Piratpartiet får försöka förhandla in sina frågor så ska man naturligtvis inte rösta på PP.

Om man å andra sidan tycker att PP's frågor är viktigare än det man kan bedöma blir skillnaden mellan blockens presenterade politik, då röstar man på PP.

Vari ligger problemet?

Lars sa...

@Henrik:

"Vad kan PP gå med på för att få bästa dealen? Vårdnadsbidrag? Kärnkraftsavveckling? Sänkt bensinskatt? Euro-införande? NATO-medlemskap?"

Svaret på de frågorna är ju helt enkelt "Ja, allt ovanstående." Det står uttryckligen i programmet att allt som inte hör till partiets områden (som är rätt väldefinierade, även om medlemmar och supportrar ibland verkar tolka dem lite väl generöst) kommer att säljas till den regering som ger mest tillbaka i piratpolitiken.

Anders Troberg sa...

"Meningen "Så länge som man förblir neutral i andra frågor så kommer dessa att hanteras av andra partier, enligt de röstandelar som de fått" är ju lite missvisande eftersom piratpartiets uttalade strategi är att ta en vågmästarställning för att kunna påverka voteringar åt ena eller andra hållet i _alla_ frågor, och sedan förhandla bort den påverkningsmöjligeten i alla frågor som ligger utanför deras program."

Nej, eftersom man, om man får egen majoritet, inte behöver utnyttja vågmästarrollen och därför kan låta de andra partierna spela sitt vänster/höger-spel ostört.

"Strategin är solklar, men väljarna har ju ingen aning om vilka ställningstaganden PP kommer att göra för att få sin vilja igenom i de egna sakfrågorna."

Inget parti kan garantera det. PP är dock ärliga med det, och väljer ut ett par frågor där man kommer att ge allt.

"Jo, det spelar stor roll, eftersom realiteten är att de gamla konfliktlinjerna fortfarande är de som avgör den absoluta majoriteten av människors ställningstaganden. Den "nya linjen" som några statsvetare tycker sig ha upptäckt och finner spännande, är väldigt späd och diffus i nuläget, och att utarbeta en ideologi runt den som kan flyga på egna vingar är ett projekt som kommer att ta något decennium."

Så har det alltid varit. När demokratin dök upp så betraktades den som ett pöbelvälde som ignorerade den viktiga frågan om det var kungen eller kyrkan som skulle ha makten. Nya tankar måste alltid bryta ny mark, det är oundvikligt.

Lars sa...

Även om statsvetare tycks vilja se PP utvecklas till ett konventionellt parti så är ju rörelsen själv mycket tydlig med att man inte vill det och att man bildats just för att inte bli det (det skulle antagligen splittra rörelsen på nolltid). Det handlar om en parlamentarisk lobbygrupp som avser att upplösas efter att de genom utpressning i vågmästarställning fått sin vilja igenom i de frågor de driver. Så är det tänkt. Kommer det svenska folket att rösta in något sådant i riksdagen? Högst tveksamt. Att skrälla i EUP-valet är ju en sak och att bli inröstad i riksdagen en helt annan, det visade inte minst Junilistan. Samma problem tycks PP stå inför om man ska tro VALU. En klar minoritet av partiets väljare i EUP-valet uppgav att de tänker rösta på partiet i riksdagsvalet. Och då ska vi notera att PP inte ens fick halva det stöd Junilistan fick 2004. Ändå får partiet uppmärksamhet som om det typ blivit tre gånger så stort som Junilistan 2004.

Anders Troberg sa...

Lars: Det finns flera undersökningar som ger över 4% i riksdagsvalet. Jämför med Miljöpartiet istället för Junilistan, det är mer representativt om man jämför valresultat och partisympatiutveckling.

Innan EU-valet så spådde en massa förståsigpåare att PP inte hade en chans, och de dubblade nästan vad de hade behövt för att komma med. Nu försöker samma förståsigpåare rädda sin prestige med "fast det går nog inte i riksdagsvalet", och de kommer att ha lika fel igen.

Glöm inte heller att det är en hel packe PP-relaterade frågor på gång det närmaste året. Titta på medlemsantalet i PP, varje sådan fråga ger en tillströmning av medlemmar, och därmed också väljare.

En annan viktig faktor är att det gått ett år. Det innebär att cirka 7000 medlemmar och 35-50000 sympatisörer fått rösträtt. Det är en uppgång som kommer nästan gratis. Dessutom, i längden är det bara förstagångsväljarna som räknas, eftersom väljare sällan byter parti. Vem regerar bland förstagångsväljarna?

Lars sa...

Det verkar finnas flera Lars här. Bara så att ingen missförstår; jag är den första, andra och tredje, men inte den fjärde.

en pirat sa...

Hej Henrik

“Piratpartiets ovilja att deklarera en beredskap att axla regeringsansvar och partiets uttalade strategi att inte ta ställning i andra frågor än integritetsfrågor gör partiet unikt.”

Ja men det är en unik situation, där tekniken gör att den sammanlagda informationen som överheten kan få om människors politiska åsikter och relationer är enorm.

“Har inte alla demokratiska partier som söker representation i ett parlament ett moraliskt ansvar att leda folket i alla frågor som rör gemensamma angelägenheter?”

Du förstår nog inte hur oroliga några är över övervakningssamhället, jag tycker att de andra partierna inte tar sitt moraliska ansvar, när de inför övervakningssystem, och när de ska jaga en ungdomsgeneration. Det är inte piratpartiet som är oansvariga, det är dom andra partierna som är.


“Partiers kärnverksamhet har historiskt varit att utveckla idéer och ideologier.” Nja, arbetarrörelsen förde en kamp där partiverksamheten var en del av den kamp som redan fanns på arbetsplatserna.
IT-Tekniken har utvecklats och finns här nu, och inte tidigare, det är alltså inte så att som ex Hegel säger att historien drivs framåt av idéer. (för att ta ett exempel, utan att gå för djupt). Först finns konflikten; att vissa använder den nya tekniken för att övervaka människor och jaga tonåringar, och att patent stoppar creativitet och utveckling. Piratpartiets idéer utvecklas som en reaktion på detta. IT kunniga försvarar sig med hjälp av teknik, kryptering osv. Kampen förs även på nätet med IT-teknik.

Händelserna i Iran är också en del av detta, kampen för att hålla uppe ett forum som en regim vill stänga ner, http://iran.whyweprotest.net/. Censur och filtrering av hemsidor osv. Det blir till en global kamp om internet. När ska vi behöva kämpa för att hålla uppe ett forum i det här landet? Förhoppningsvis aldrig!

Jag vet inte hur representatitiv jag är för piratpartiet, men det känns som om du och andra statsvetare försöker passa in piratpartister i mallar som ni kan förstå och forska med. Inget nytt under solen kanske, och allt är en fotnot till Platon, men utan att ha läst lika mycket som du har så tror jag att det är mycket som ni missar.

Jag gick till ett torgmöte som vi hade i min lilla stad, jag hade inte träffat de andra piratpartisterna innan, bara skickat mail till kommunansvarig. Jag träffade pirater från olika politiska riktningar, vi visste dock vad vi var emot. Vi visste att om vi skulle tala om andra politiska saker så skulle det rasa direkt. Vi var så pass oroliga för det som håller på att hända. Vi förstod varandra direkt.

Jag delade ut broschyrer, sprang i trappupgångar, inte för att få sitta i kommunfullmäktige eller för att få en betald politisk plats utan för att jag kände att det var rätt sak att göra, då.

Om jag engagerar mig i nästa val beror på vilka lagar överheten stiftar innan nästa val, om de jagar barnfamiljer med bötesbelopp i hundratusenkronors klassen, eller mer övervakningslagar.

Den här konflikten har legat under ytan och pyrt länge. Tonåringar har samlats i LAN och spelat spel och kopierat. Antipiratbyrån bildades och de talade om pirater som ett skällsord, sedan bildades piratbyrån som ett diskussionsställe, som en sorts motpart. Nu orkar jag inte skriva mer, måste göra annat. Ha det bra.

ps Har du läst Georg Orwells 1984? ds

Henrik Oscarsson sa...

Tack för alla bra inlägg.

@en pirat: Jag vill bara säga att min vilja att begripa mig på Piratpartiet är fullständigt genuin. Att pressa in nya fenomen i gamla mallar är verkligen inte min huvudinriktning. Samtidigt är det intressant att få svar (och det får jag ju) på frågeställningar som är relevanta i diskussionen om Piratpartiet.

Apropå oron om ett framväxande övervakningssamhälle kan jag bara rekommendera min och Ann-Marie Ekengrens bok "Det röda hotet" som handlar om svenska statens övervakning av sina egna medborgare under kalla krigets inledning. Lärdomarna från den studien gör dagens oro för övertramp högst begriplig. Då hade man kabeltunnlar och dimafonapparater för att avlyssna kommunister.

Henrik Oscarsson sa...

...de möjligheter till lagring, övervakning och analys av internettrafiken som existerar idag hade nog fått statspolisens rotelchefer anno 1952 att baxna. Och de hade förstås inte tvekat ett ögonblick att utnyttja möjligheterna för att värna den demokratiska rättsstaten.

en pirat sa...

Hej Henrik
Tack för ditt snabba svar. Jag ska läsa din bok,(faktiskt, finns på nordic academic press,) jag har kanske lite fördomar om statsvetare, förlåt, som piratpartist känner man sig lätt lite missförstådd. jag har nu efteråt läst någon artikel av dig och du verkar vara en bra statsvetare. KG Bergström var inte så förstående på valnatten enligt min mening ;-)
Liknande frågor som har kommit upp nu har förts bland "datanördar" i åratal, där man har talat om teknikens förhållande till yttrandefrihet och demokrati. Då har det varit annan teknologi ex drm osv.
En annan fråga som man kanske inte ska ta upp, för att motståndarna kan plocka upp det är att jag personligen har funderat på att det finns en inbyggd fara i allt detta. Man kan börja se mönster som inte finns och bli konspiratorisk och då kan pirater bli sekteristiska. Många politiker ser övervakningsverktygen som möjligheter att lösa problem, de är nog välmenande, ganska många faktiskt.
Problemet är att tala om 1984 och inte bli för paranoid eller bara vara den som framstår som foliehatt.
En annan grej, jag kunde inte skriva detta i min linuxdator, så detta måste jag skriva i virtualiserat window xp i explorer, se hur tekniken påverkar min chans att yttra mig direkt!

Lars sa...

"Det finns flera undersökningar som ger över 4% i riksdagsvalet."

Absolut inte. Bara i en har partiet kommit i närheten av fyraprocentspärren; Aftonbladets nätbaserade undersökning, där man med fog kan misstänka att PP blir överskattat.

"Innan EU-valet så spådde en massa förståsigpåare att PP inte hade en chans..."

Tja, fram till några månader innan valet hade de ju rätt. Partiet var i princip osynligt i mätningarna. Det var ytterst gynnsamma omständigheter som sedan förde PP in i Europaparlamentet. Omständigheter som knappast kommer att uppstå igen.

Björn sa...

"Samma problem tycks PP stå inför om man ska tro VALU. En klar minoritet av partiets väljare i EUP-valet uppgav att de tänker rösta på partiet i riksdagsvalet."

Huh, då måste jag läsa sid. 13 och 14 i ValU pdf:en fel...?

Någon som vill klargöra? :)

Henrik Oscarsson sa...

Valu-matrisen finns även här: http://www.henrikoscarsson.com/2009/06/m-garna-fp-men-ej-i-riksdagsval.html

Av de väljare som uppgett att de röstat på PP i EUP-valet uppger 37 procent (en minoritet alltså) att de också skulle rösta på PP i ett tänkt riksdagsval. (Se diagonalen i tabellen för att jämföra med andra partier)

en pirat sa...

Piratpartiet har inget problem i sig. Att finnas kvar som parti är inte viktigt!!! Konflikten däremot är ett problem. Om mediebolagen kommer att skicka hotbrev till barnfamiljer för att någon tankat hem några låtar: "betala 50 000 kr, annars stämmer vi er på högre belopp och vi har massor av advokater",(detta händer nu i andra länder) då kommer piratpartiet att växa till direkt. Det enda sättet att förutspå vad som händer nästa val med piratpartiet är att fundera på vad mediaindustrin ska göra. Många känner starkt mot övervakning, men det ingriper inte så direkt i människors vardag, det är en smygande evil. Stämning av människor känns direkt.
Det är som om några i debatten, (jag anklagar inte dig Henrik för detta), verkar tro att om piratpartiet inte kommer in i riksdagen så kan de tänka att "ja ja vad var det jag sa, det var bara några tokiga människor som hittade på ett kalle anka parti", Om vi inte kommer in i riksdagen så beror det på att mediabolagen inte har jagat barnfamiljer, och att folk inte känner sig så övervakade,eller inte bryr sig.

igen sa...

Piratpartiets existens är sammankopplat med konflikten (eller flera konflikter egentligen). Det går inte bara att analysera partiet utifrån att om några politiker i toppen lyckas driva vissa frågor så kommer partiet att växa. Piratpartiet är en reaktion på en konflikt och om konflikten eskalerar så växer piratpartiet. Och USA kanske hotar med handelssanktioner om regeringen inte jagar piratkopierare, vad vet jag, konflikten kan bli nasty.

Lars sa...

"Piratpartiet är en reaktion på en konflikt och om konflikten eskalerar så växer piratpartiet."

Det handlar snarare om en lobbygrupp och särintresse som varit skicklig på att utnyttja unga grabbars missnöje med att deras nedladdning av upphovsrättsskyddat material börjat beivras. Det blev inte minst tydligt efter Pirate Bay-rättegången, då det rasslade in en massa gratismedlemmar till partiet från lite varstans. I ett land som under lång tid dominerats av ett socialistiskt parti är väl jordmånen för en sådan här skapelse utmärkt. De gamla vänsterradikalerna verkar också vara ganska mjuka inför PP... Själv hoppas jag att PP-äventyret stannar med en ensam pirat bland hundratals andra ledamöter i ett tandlöst och fjärran Europaparlament. Det vore ett underbetyg åt vår parlamentariska demokrati om en lobbygrupp som PP skulle börja besitta mandat i riksdag/landsting/kommuner. Sverige skulle bli utskrattat av omvärlden, särskilt om PP lyckas med sin utpressningstaktik mot något av blocken.

vänstra stranden sa...

Intressant debatt. Men några av er i debatten har en tendens att uppfatta analyser av PP och dess tänkbara öden och äventyr som någon form av misstänkliggöranden. Jag märker ofta också att språket blir en barriär - statsvetarjargongen uppfattas som någon form av förminskande när den egentligen bara utgör analytiska verktyg.

Jag tillhör dem som bara väntat på att PP skulle uppstå (eftersom de sociala skiljelinjerna säger mig att de borde finnas) och det föder ju en genuin nyfikenhet på den politiska process som PP nu är inne i. Jag är säker på att samma sak gäller för Henrik. Som partiforskare är det roligt att leva i dessa tider!/VS

Stina sa...

Jag tycker att flera av inläggen speglar en mycket dyster syn på riskdagens arbete. Det framstår som att det bara finns två block med två färdiga uppsättningar åsikter som riksdagsmännen ska välja mellan. I så fall behöver vi knappast någon riksdag, utan kan ge makten direkt till regeringen. Även om det i viss mån är önsketänkande, skulle jag vilja ha en riskdag där enskilda riksdagsmän kan påverka i olika frågor genom argumenattion och diskussion. Allt kan inte vara givet vid valdagen.

PMyran sa...

@Lars (3/8 15:58): Det handlar snarare om en ekonomisk stark lobbygrupp och särintresse som varit skickligt på att utnyttja våra naiva beslutsfattare att införa integritetskränkande lagar för att gruppen ska kunna fortsätta tjäna pengar på en produkt som har en vikande efterfrågan bland kunderna...

Lars sa...

"Som partiforskare är det roligt att leva i dessa tider!"

Japp. Vänta bara till 2010 när det som Bjereld vägrar att befatta sig med inträffar. ;)

PMyran sa...

@vänstra stranden: Det är alltid svårt att tolka och uttrycka sig väl inom ett område där man är en lekman. Men det är ohyggligt intressant att följa processen precis som du skriver, speciellt när PP själva för en intensiv "intern" debatt kring orsakerna till/målet med sin egen existens. Väntar med spänning på att era (du och Ulf Bjerelds) tre böcker kring detta fenomen ska dimpa ned i min brevlåda...

PMyran sa...

@Stina: Visst är den dyster, men den grundar sig de facto på det sätt som FRA, IPRED kommit att behandlas i raketfart genom den "demokratiska debatten". Sedan har ju även de två senaste valen visat att klassiskt röda frågor drivs av de blåa och klassiskt blåa frågor drivs av de röda, så det känns lite som skalden diLeva sade: "Vem ska man tro på när allt ser ut så här". En död debatt är lika med en död demokrati...

Lars sa...

PMyran,

Ja, det är ju hemskt att t ex upphovsrättsinnehavare vill att brott mot upphovsrätten även beivras på nätet. Det var bara en tidsfråga innan verkligheten skulle hinna ifatt anarkin på nätet. PP om några är naiva bakåtsträvare som vill vrida klockan tillbaka. Det kommer aldrig att hända.

PMyran sa...

@Lars: Särskilt hemskt eftersom upphovsrättsinnehavarna har fått en ny mycket lukrativ marknad: http://scriptorium.se/josh/2009/08/01/gyllene-tider/
(förlåt Henrik för dessa OT kommentarer till din berömvärda postning)

vänstra stranden sa...

@PMyran: Den tredje jobbar vi på - den har inte kommit än. Men de två andra "I vattumannens tid" och "Kampen om kunskapen" beskriver framväxten av de nya skiljelinjerna som möjliggör PP. Hoppas du finner dem intressanta :-) /VS

Tor sa...

"Makt är intimt förbundet med ansvar. Att utöva makt utan att ta ansvar är djupt omoraliskt."

Själv skulle jag nog formulera det så här: den demokratiska makten bygger på att våra folkvalda representanter söker mandat för sin politik. Att utöva en politik på viktiga områden som man inte sökt mandat för är djupt omoraliskt och oansvarigt.

"Har inte alla demokratiska partier som söker representation i ett parlament ett moraliskt ansvar att leda folket i alla frågor som rör gemensamma angelägenheter?"

Varför skulle småpartier ha det? Jag skulle vilja vända på det: vore det inte rimligt att ha ett valsystem som låter väljarna lägga en viktad röst? Om jag vill ge (pp) 40% och (s) 60% av min röst, varför ska jag då inte kunna göra det? Så länge det går att förutse att fokuspartierna inte växer tillräckligt för att få egen majoritet skulle ju då vi väljare få möjlighet att ta ställning både till fokusfrågor (i den mån de större partierna inte redan gör det) och bredare frågor.

Det kanske är valsystemet och inte oss väljare det är fel på...

Tor sa...

@Lars

Det finns idag tre sätt att försöka komma åt upphovsrättsintrång på nätet:
a) integritetskränkande övervakning
b) kraftigt beskuren rättstrygghet
c) oproportionerligt hårda straff
När våra egna riksdagsledamöter säger saker som att den som anklagas får bevisa sin egen oskuld och att rättighetsinnehavare normalt sett inte kommer att veta vem som gjort sig skyldig till intrånget utan istället får gissa, bör inte detta tillsammans med ovanstående punkter stämma till åtanke?
En central punkt i PP:s analys är ju att beivrande av upphovsrättsintrång idag kräver aldrig tidigare skådade intrång i allas vår privata kommunikation eftersom filerna delas genom samma kanaler. Ser du något fel i det resonemanget?

Sedan finns det ju en viktig diskussion att ta rörande syftet med upphovsrätten. Är syftet att främja allmänhetens tillgång till kultur eller är det att ge enskilda rättighet att hindra vidarespridning av publicerade verk helt oaktat om det skulle vara till skada för kulturen och allmänintresset?

Jag brukar nämna dessa exempel: Selma Lagerlöf föddes i en tid när man började lägga järnväg i Sverige. Hennes verk är fortfarande inte tillåtna att sprida. Om en ung musiker skriver en låt idag så går skyddet ut runt år 2140 - sex generationer senare i en framtid som förmodligen skulle te sig som rena science fiction för oss. Om man anser att upphovsrätten ska främja allmänhetens tillgång (tillgång i ordets bredaste bemärkelse - även för vidarebearbetningar, tolkningar, etc) till kultur, är då dagens skyddstider ändamålsenliga? Vad tycker du?

Long John Silver sa...

@Lars. Du ägnar dig åt retorik och säger egentligen bara att du inte gillar piratpartiet, att vi skulle bli utskrattade om piratpartiet fick mandat. Du tycker inte om att man använder ordet konflikt, du väljer ord som är negativt värderande mot piratpartiet. Dessutom antyder du att det är ett nederlag för demokratin om folk inte röstar som du tycker ;-). Jag påstår att om mediaindustrin jagar tonåringa och barnfamiljer så kommer piratpartiet att växa, oavsett vad du tycker om detta. Det som varit olagligt förut är numera lagligt, sådant kan ändras.

Lars sa...

Long John Silver,

Kreativa tolkningar där. Och vad har du för belägg för ditt påstående? Hittills har "mediaindustrin" riktat in sig på de skuggfigurer (varav en är en ökänd högerextremist) som tillhandahållit tjänster för olovlig nedladdning av upphovsrättsskyddat material. Något som fick PP:s partiledare att börja svamla om att Sverige fått sina första "politiska fångar". Retoriken känns igen från sympatisörer till höger- och vänsterextremister som får skaka galler.

Lars sa...

Tor,

Nej, jag har inte köpt PP:s skrämselpropaganda angående den mycket måttfulla lagstiftning som införts. Allehanda extremister tycks onekligen ha gått i taket över denna, men bland vanligt folk är det en icke-fråga.

Tor sa...

Lars,

denna "mycket måttfulla lagstiftning" missbrukades redan i andra Ipred-fallet där syftet var att efterforska identiteten hos den som begått ett datorintrång. Redan där ser vi hur privata företag börjar agera polis istället för att låta polisen sköta brottsutredningen. Hur menar du att felaktigt anklagade människor ska kunna försvara sig samtidigt som det är möjligt att fälla dem som gjort sig skyldiga till upphovsrättsintrång? Den ekvationen går inte ihop.

Jag citerade för övrigt riksdagsledamöter som menar att det kan bli upp för den anklagade att bevisa sin egen oskuld (Johan Pehrson, fp) och att rättighetshavarna ofta endast kommer att kunna peka ut någon intrångsgörare på måfå (Anti Avsan, m) eftersom de inte vet vem den skyldige är. Om det var det som du menade med skrämselpropaganda så hoppas jag att du noterar att det är alliansen själv som står som avsändare.

Låt mig fråga dig: om vi nu ska ta domstolsresurser i anspråk för att ta ställning till den bevisning som rättighetsinnehavarna presenterar i samband med Ipred-fall, varför då inte låta det allmänna sköta hela prövningen på direkten? Vad är vinsten med att dela upp förfarandet i två delar där i första steget ytterst integritetskänsliga uppgifter lämnas ut till privata intressen utan att den som berörs har rätt till något försvar och i steg två samma bevisningen återigen måste prövas (därtill på ett mer rättsotryggt sätt)?

hoist the Jolly Roger sa...

@Lars. Du är underhållande med din billiga retorik, du säger "bland vanligt folk är det en icke-fråga.". Du påstår dig representera "vanligt folk". Alla som inte tänker som du är extremister. Man får försöka att inte sänka sig till din låga nivå.

Lars sa...

hoist the Jolly Roger,

Fler kreativa tolkningar, ser jag. Jag konstaterar bara fakta. Det ÄR allehanda extremister som reagerat starkast mot lagstiftningen. Det handlar om allt från nynazister och vänsterextremister till extremliberaler. Och bland vanligt folk är det här i stort sett en icke-fråga. Det svenska folket sätter helt andra saker på dagordningen när undersökningar görs.

Lars sa...

Tor,

Det känns inte så meningsfullt att börja föra någon långrandig diskussion om Ipred-lagens tillämpning här. Det har blivit nog OT som det har. Det kan finnas invändningar som det ligger något i, men jag betackar mig för PP:s "analyser" om "aldrig tidigare skådade intrång i allas vår privata kommunikation" etc. PP omöjliggör bara en saklig och seriös debatt genom sådana överdrifter.

yarrr sa...

piratpartiets medlemsantal har börjat öka igen, undrar vad det beror på? ;-)