Inlägg

Visar inlägg från september, 2009

Svenskarna mer tveksamma till tvångsmedel

Bild
DN-debatt idag presenterar jag och Ulf Bjereld pinfärska analyser av opinionsläget när det gäller svenska folkets inställning till tvångsmedel. Frågeställningarna knyter an till grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter och till samhällskontraktet mellan stat och medborgare. Med vilka medel bör staten kunna (tillfälligt) begränsa sina medborgares fri- och rättigheter när den demokratiska rättsstaten är hotad? Frågeserien utvecklades från början inom ramen för forskningsprogrammet Övervakningssverige och användes första gången 2002.
Rådande hotbilder styr i stor utsträckning hur mycket tvångsmedelsanvändning som medborgarna anser är berättigat. Sedan vi första gången mätte tvångsmedelsopinionen 2002 har hotbilderna mot den nationella säkerheten blivit mindre svarta. Det är huvudförklaringen till den opinionsförskjutning i mer restriktiv riktning som ägt rum. Hösten 2008 var svenska folket betydligt mer tveksamma till tvångsmedelsanvändning.

Figur 1 : Andel svenskar som anser at…

Om PPs framgångar bland unga män

Bild
Analyserna av 2009 års Europaparlamentsval kan snart påbörjas på allvar. Jag har hittills fått rådata från SVTs vallokalundersökning och svenska data från European Election Study (EES). Vi har också tillgång till E-panelen, en fyrstegs kampanjpanelundersökning som samlades in med hjälp av webenkäter i samband med EUP-valet i juni. Och längre fram i höst kan vi se fram emot den svenska Europaparlamentsvalundersökningen, den sedvanliga besöksintervjustudie som Valforskningsprogrammet alltid genomför tillsammans med Statistiska centralbyrån.

Det stora internationella intresset för Piratpartiets framgångar kommer förstås innebära att vi lägger särskilt fokus på denna nykomling i våra analyser av väljarbeteende. Som tidigare redovisat har Piratpartiet en av de mest extrema åldersprofilerna när det gäller sammansättningen av partiets väljare. Det finns också ett särpräglat könsgap i röstning på Piratpartiet. I figuren nedan visas sannolikheten för röstning på Piratpartiet 2009 bland män (mör…

Om dynamisk processpårning

Väljarnas informationsprocessande under en valrörelse kan beskrivas som kaotisk. Enorma mängder politisk information finns tillgänglig. Men för de allra flesta väljare är det endast en mindre del av all denna information som kommer till användning i röstningsbeslutet.

För att modellera detta intensiva och kaotiska informationsflöde under en valkampanj är statsvetarna David Redlawsk och Richard Lau i färd med att ta fram en särskild mjukvara för så kallad dynamisk processpårning (Dynamic Process Tracing). Idén är att valrörelsetypisk information om partier och kandidater presenteras för undersökningspersoner på en informationstavla där rubriker i snabb takt fladdrar förbi i synfältet. Det hela är ett allvarligt försök att simulera det kontinuerliga och nyckfulla informationsflödet under en valrörelse. I likhet med en verklig valrörelse randomiseras vilken information som är tillgänglig i vilken ordning och hur länge den är tillgänglig. Mjukvaran (Dynamic Process Tracing Environment)håll…

EB-konferens i Göteborg

I morgon måndag börjar den tredje Eurobarometerkonferensen. Göteborgs universitet står som värd för två spännande och lärorika dagar. Konferensen är väl värd att bevaka. Medierna kommer kunna frottera sig i spännande nyheter.

Opinionsläget september

Bild
Septembermätningarna från opinionsinstituten har varit mycket samstämmiga. Snittledningen för oppositionspartierna (VSMP) över Alliansen (MCFPKD) har passerat fyra procentenheter i min poll of polls. Opinionshösten 2009 har alltså börjat bra för oppositionspartierna.



Kommentar: För detaljer om hur opinionsmätningarna vägs samman, se tidigare inlägg + kommentarer under rubriken "opinionsmätningar".

Att bära ledartröjan är psykologiskt viktigt eftersom det höjer humöret hos oppositionen (inga aktörer följer opinionsmätningar så noga som partierna själva). Men regeringsfrågan kommer att väga allt tyngre in i väljarnas bedömningar allteftersom valet närmar sig. Förtroendet för regeringsbildaren in spe,Mona Sahlin, är fortfarande lågt även bland socialdemokraternas egna sympatisörer. Jag misstänker starkt att väljarnas förtroende för Mona Sahlin är intimt knutet till uppfattningar om hur samarbetet med V och MP fungerar. Än så länge finns inte så mycket information om vad samarbete…

(S)torstäderna

Bild
Socialdemokraterna har uppehållit sig mycket kring problematiken att partiet förlorade så stort i storstäderna i samband med 2006 års val. Riksdagsvalet 2010 utmålas därför redan som ett slag om storstädernas tjänstemannaväljare. Våra analyser av väljarbeteende visar att det också var dessa relativt välbärgade väljargrupper i städerna som S tappade över blockgränsen 2006. Nu skall de vinnas tillbaka, tänker man sig. Annars blir det inget nytt regeringsskifte.

Problembeskrivningen är delvis rätt. De socialdemokratiska valvindarna blåste snålt i hela landet men framför allt i storstäderna. På kartan nedan visas förändringarna av socialdemokraternas röststöd i riksdagsvalet mellan 2002 och 2006. Ju blåare färg desto större S-väljarförluster. Ju rödare färg desto större väljarvinster (jo, socialdemokraterna gick framåt i en del kommuner i norr och i delar av Jämtland fast där bor inte så många väljare).


Men. Det är alltid viktigt att ha med sig historien i analyser av väljarbeteende. I hist…

Mänskliga värderingar 3

Bild
För er som följt inläggen om mänskliga värderingar är jag skyldiga er en fullständig tabell över värderingsutvecklingen hos svenska folket under de senaste tjugo åren (klicka på tabellen för att se den i större format). Procenttalen i tabellen visar andelen svenskar som värderar värdet som "mycket viktigt".

Dörrknackning eller sociala medier?

Bild
Partierna förväntas göra 2010 års val till ett slags tävling i vem som är bäst på att använda de nya sociala medierna. Genom att förlägga opinionsbildande insatser till nya informationskanaler och interaktiva medier som bloggar, twitter, YouTube och Facebook hoppas man kunna skapa en framgångsvåg och en rörelse som liknar den vi fått rapporterat om från Barack Obamas presidentvalskampanj. Vi väntar fortfarande på de nyktrare redogörelserna av denna mirakulösa valkampanj.

Själv är jag förstås sedan länge vaccinerad mot hype kring nya kampanjtekniker. Många tycks fortfarande hysa den tekniknaiva föreställningen att det var de sociala medierna i sig självt som skapade Obamas framgångar. Men självklart var det budskapet som lade grunden. Obama gav genom sina valbudskap människor hopp. Möjligen underlättade de nya sociala medierna informationsspridning och påskyndade opinionsbildningsprocessen. De sociala medierna rekryterade snabbt tiotusentals autonoma frivilliga kampanjarbetare som inves…

SD och kyrkovalet på söndag

Inte oväntat spärrar medielogiken ut sakfrågorna och de stora värderingsfrågorna från kyrkovalet. Fokus hamnar istället på den stora utmanaren. Siktet är inställt på att värdera konsekvenserna av en eventuell SD-framgång för riksdagsvalet i september 2010.

Sverigedemokraternas satsning på kyrkovalet är lite paradoxal med tanke på att det inte finns någon annan grupp av partisympatisörer som är så lite religiösa och så sällan går i kyrkan. Kyrksamheten är till och med större bland yngre vänsterpartiväljare än bland Sverigedemokraternas väljare, enligt min och Sören Holmbergs stora kartläggning i boken Regeringsskifte. SD söker alltså sina kyrkmandat från en grupp sympatisörer som står allra längst från svenska kyrkans stödtrupper.

Och... apropå icke-kompensatoriska beslutsregler som nyligen avhandlats här på bloggen har vi nu fått ett aktuellt bra exempel: att Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson hyser ett uttalat förtroende för partikandidater som historiskt har umgåtts med demok…

Folkpartiet ljuger

Bild
Definitionen av negativt kampanjande (Negative campaigning) handlar om huruvida det förekommer kritik av motståndaren i partiers budskap i samband med valkampanjerna. Många tycks mena att det här skulle vara ett nytt inslag i moderna valrörelser eller något som uppfunnits i sentida amerikanska presidentvalskampanjer.

Alls inte. Att uppehålla sig vid motståndarnas brister istället för att prata om den egna politiken har varit flitigt förekommande i valrörelser genom hela historien.



Den svenska valrörelsehistorien är i själva verket full av goda exempel på negativt kampanjande. Det har varit ett klassiskt sätt att mobilisera egna sympatisörer och väljare till valurnorna under lång tid. Kanske var det till och med vanligare med hård kritik mot motståndaren på 1920- och 1930-talen än vad det är idag? Pågående forskning av kollegorna Nicklas Håkansson och Bengt Johansson kommer kunna lära oss mer om det.


En sak är dock säkert. Det var mer drag i partiernas valaffischer förr i tiden! Då skrevs…

Partiuppsättningsmodeller 4

Bild
Min panel om partiuppsättningsmodeller (consideration set models) på den europeiska statsvetarkonferensen i Potsdam blev lärorik. Det börjar nu växa fram en användbar verktygslåda av begrepp som jag tror kan göra analyserna av väljares partiuppsättningar ännu mer spännande och fruktbara. Huvudmålsättningen är förstås att kunna lära oss mycket mer om varför en väljare som i slutskedet av en valrörelse överväger partierna XYZ till slut väljer att rösta på parti X och inte på parti Y eller Z.
Exempel: En tilltalande och angelägen forskningsuppgift är att fastställa huruvida väljarna använder sig av kompensatoriska eller icke-kompensatoriska beslutsregler när de skiljer ut vilka partier de a) plockar med i sina partiuppsättningar och b) slutligen väljer parti.

Kompensatoriska beslutsregler är när väljare helt enkelt summerar partiers goda och dåliga sidor när de värderar huruvida ett parti skall övervägas för röstning eller läggas en röst på. De saker man eventuellt stör sig på i partiets …

Maximal Elektoral Potential (MEP)

Bild
Det finns ett kul mått som man kan använda i analyser av undersökningar där man tillfrågar väljare vilka partier de överväger att rösta på. Jag brukar kalla det för MEP=Maximal Elektoral Potential. Det visar hur stor andel som har partiet med i sin partiuppsättning och är ett slags maxvärde för hur stort ett parti kan bli om ALLA som överväger att rösta på partiet verkligen skulle göra slag i saken.

Efter Potsdam-konferensen är jag än mer övertygad om att väljarbeteende bör modelleras i två steg. Väljare överväger inte att rösta på alla partier. Den typiske väljaren som ännu inte bestämt sig i inledningen av en valrörelse överväger att rösta på två partier. Information om vilka partier som ingår i partiuppsättningarna torde därför vara hyperintressant även för personer som inte råkar vara väljarforskare eller partistrateger.

Tabellen nedan visar resultat från 2006 års svenska valundersökning. Jag har markerat resultaten för folkpartiet med röd pil för att visa att ett parti kan överväga…

Partiuppsättningsmodeller 3

På väg till ECPR konferensen i Potsdam och hoppas kunna rapportera lite nyheter från den statsvetenskapliga forskningsfronten här på bloggen.

Vi fortsätter dela upp väljares beslutsprocess i olika faser för att lära oss mer om varför väljare till slut röstar på de partier de gör. Den tvåstegsprocess (consideration set formation och finalchoice) som brukar användas kan med fördel delas in i fler faser.

Man kan till att börja med definiera en universell uppsättning av partier som består av alla de partier som ställer upp i ett riksdagsval. I 2006 års val var det exempelvis mer än fyrtio partier som registrerade sig. Självklart finns det ingen väljare som är ens medveten om alla dessa alternativ.

Nästa delmängd är följaktligen en uppsättning av medvetna alternativ. Detta är intressant eftersom vi vet att långt ifrån alla väljare kan väckas mitt i natten och räkna upp de 7-10 partier som är mest kompetitiva i det svenska partisystemet (Nej, alla är faktiskt inte särskilt intresserade av poli…

Konsten att vinna ett riksdagsval

Bild
Även i tider då många väljare uppger att de slutligen bestämmer partivalet nära inpå valen (I Sverige uppger sex av tio väljare att de bestämmer partivalet under valrörelsen) har världens valforskare svårt att isolera direkta och påtagliga kampanjeffekter på väljares partival. Föreställningarna om att demokratiska val avgörs helt och hållet i de sista skälvande dagarna har förblivit en myt.

När kampanjeffekter väl uppträder handlar forskningen om vad som egentligen förklarar förändringarna. Spatiala modeller är populära redskap som dessutom visat sig vara mycket framgångsrika. Grundfrågan som brukar ställas är om kampanjen (partiernas samlade valbudskap) fått väljarna att röra på sig eller om det är partierna som rört sig, eller om det är möjligen både väljarna och partierna som rört på sig.

Frågan får ett litet oväntat svar i en nyutkommen artikel i Electoral Studies skriven av min gamle lärare från sommarskolan i Ann Arbor, William Jacoby. Med hjälp av samma analystekniker som jag anv…

Opinionsläget augusti 2009

Bild
Gårdagens Synovate var den tredje opinionsmätningen på kort tid som samlats in under början och mitten av augusti. Dags för en ny poll of polls (hederspris till den som hittar på ett riktigt bra svenskt ord) som visar opinionsläget i början av opinionshösten och med ett år kvar till 2010 års valrörelse.

De rödgröna samarbetspartierna (V-S-MP) leder just nu med omkring tre procentenheter över Alliansregeringspartierna (M-C-FP-KD). Minerna borde kanske vara gladare hos oppositionen eftersom de faktiskt aldrig har varit i underläge. De har varit starkare än Alliansen i mätningarna precis varenda dag under Alliansens regeringsperiod.

Figur: Alliansregeringens (Blått) och oppositionens (Rött) stöd i opinionsmätningar september 2006-augusti 2009 (procent).


Kommentar: Den här gången har jag valt att använda de fem mätserier där metoderna är någotsånär kända och där man använder närmast identisk frågeformuering om röstning om det vore val idag (Demoskop, Sifo, SCB, Novus & Synovate). Jag har…