13 december 2009

Mobiliseringsläget

Undvik hypotetiska frågor! Det är ett centralt råd i metodböcker som handlar om konsten att ställa frågor i frågeundersökningar. Hypotetiska frågor riskerar att ge svårtolkade, orealistiska eller otillförlitliga resultat.


Så gott som alla väljarbarometrar använder sig av en högst hypotetisk frågeställning, nämligen hur du skulle rösta om det vore val idag. Alla vet om det. Men det är faktiskt rätt svårt att hitta på bra alternativa frågor att ställa och de metodexperiment vi gjort visar att det inte spelar så stor roll exakt hur man ställer frågan. Icke desto mindre bör man hålla i minnet att resultaten av alla dessa opinionmätningar (som snart närmar sig 200 stycken sedan riksdagsvalet 2006) bygger på svar från en hypotetisk fråga.


Det betyder att opinionsmätningarna snarare ger besked om det aktuella mobiliseringsläget snarare än hur ett tänkt riksdagsval skulle ha gått om vi anordnade ett idag. Resultaten från opinionsmätningarna visar möjligen hur ett riksdagsval skulle ha slutat om vi tänker bort hela valrörelsen, det vill säga hur väljarna skulle agerat utan att först ha upplevt en valsommar, en Almedalsvecka, en fyra veckors intensiv valkamp, partiernas valkampanjer, affischer, TV-reklam och övrig propaganda, partiernas vallöften och partimanifest och valbudskap, alla utfrågningar och debatter på gator och torg och i medierna, alla eventuella skandaler, oväntade händelser och sista minuten-utspel. Samt inte minst, de miljontals politiska diskussioner mellan vänner, arbetskamrater och släktingar som äger rum under en valrörelse.


Valrörelser mobiliserar väljare på två sätt. Dels rekryterar man en mycket stor andel väljare som knappast tänker särskilt mycket på politik förrän just i samband med valrörelser. Hit hör exempelvis de som på en direkt fråga om röstningsintention hade svarat "vet ej" om frågan ställdes idag. Dels leder valrörelser till att väljares politiska informationsprocessande aktiveras vilket innebär en uppstramning och uppdatering av politiska preferenser. Med andra ord: I ett skarpt läge väljer många annorlunda än vad de annars hade gjort. Partisympatier i den politiska vardagen är flyktigt och till intet förpliktigande. Men ett partival får man leva med i fyra år. När det står mycket på spel resonerar vi annorlunda än när det inte står mycket på spel.


Hur som helst. Det aktuella mobiliseringsläget ser ut så här när dagens Sifo-mätning knackats in. Tills jag fått ordning på alla nätmätningar och nät/telefonmätningar använder jag mig enbart av de fem institut som begagnar sig av telefonintervjuer.



En analys av de fem stora (SCB+Sifo+Novus+Synovate+Demoskop) visar följande opinionsutveckling för Sverigedemokraterna.





Felmarginalen för valresultatet 2010 denna jul är alltså opinionsmätningarna i december plus minus effekterna av en hel vår av händelser och opinionsbildning plus minus effekterna av en genomgången valrörelse. Jag känner ingen som klarar av en sådan ekvation.

2 kommentarer:

Peter Åhl sa...

Hej Henric,

Nu är jag väldigt off topic. Men jag undrar om du någonstans på din site kommenterar den doktorsavhandling Anders Urbas skrivit vilken kritiserar Svensk valforskning?

Henrik Oscarsson sa...

Nä, inte ännu. Men jag är säker på att återkomma i frågan så småningom :) det är ju inte varje dag man själv är föremål för akademiska studier.

AU är inbjuden på ett seminarium på stats i vår.