Inlägg

Visar inlägg från april, 2009

Engström tar mandat 14

Femtiofyra procent svarar att de inte vet vilket parti de skulle rösta på i EUP-valet i Synovates mätning. Fortfarande är stora delar av valmanskåren inte mobiliserad. Många känner fortfarande inte till att det är val.

Piratpartiet får 5,1 procent i Synovates mätning. Undersökningen låg i fält 20-27 april. En period under vilken Piratpartiet hade god draghjälp av den inrikespolitiska agendan i form av den för fildelargenerationen nedslående domen i Pirate Bay-rättegången och efterspelet om domarjäv. Piratpartiet har en eventbaserad opinionsbildning. Partiet tycks vara beroende av de stora händelserna som tändvätska för medlemmar, sympatisörer och anhängare. När nyheter briserar sker opinionsbildningen mycket snabbt. Frågan alla ställer sig idag är om valrörelseagendan under de känsliga dagarna 1-7 juni kommer att gynna partiet.

Jag har kört mitt lilla mandatfördelningsprogram och fått fram en uppdaterad kandidatlista. Om Synovates mätning var valresultatet 7 juni skulle Christian Engstr…

Icke-röstarna förklarar sig

En av de vanligaste frågorna i dessa tider är varför så få deltar i EUP-valen? Varför inte fråga väljarna själva? Det gör vi förstås också i våra studier av svenskt väljarbeteende. I valundersökningarnas långa besöksintervju ställde vi en helt öppen fråga till icke-röstarna varför de valt att inte delta i EUP-valet 2004. Deras egna motiveringar (upp till tre per respondent) kan sedan kategoriseras på följande sätt:Okunskap om valet (32 procent)
Huvudorsaken är informationsbrist, enligt väljarna själva. Man känner till för lite, är för dåligt insatt, vet för lite om EU-frågor eller saknar tillräckligt med information för att delta.
Ointresse (25 procent)
Det handlar framförallt om svar i termer av att man saknar intresse för politik rent allmänt, men också preciserat till just valet eller EU-frågor. Ointressemotiveringarna är förstås sammanflätade med okunskapsmotiveringarna.
Förhinder (21 procent)
Tiden inte räcker till (10 procent) eller att man var bortrest (9 procent). Det här är först…

Senare beslut i EUP-val

Bild
Med tanke på att det är så få som röstar i EUP-valen (37,9 procent 2004) skulle man kunna tänka sig att de som verkligen går och röstar skulle vara ovanligt engagerade och kanske också mer än vanligt partitrogna. Lågstimulusval som EUP-val borde inte mobilisera många osäkra och tveksamma väljare utan främst de mest engagerade, intresserade och övertygade. Sistaminutenbeslut under valspurtens avslutande dagar borde i så fall vara mindre vanliga i EUP-val än i ett riksdagsval.

Men så är det inte. I Europaparlamentsvalen tenderar väljarna att bestämma partivalet senare än i riksdagsvalen. Andelen väljare som uppger att de bestämt partivalet under sista veckan är 42-44 procent i EUP-valen jämfört med 33-36 procent i riksdagsvalen.






Källa: Svenska valundersökningar 1964-2006


Junilistans väljare 2004 var ännu senfärdigare med sina röstningsbeslut. Hela 69 procent av jl-väljarna bestämde partivalet under den dramatiska sista valrörelseveckan. Det var då junilistan nästan tredubblade sitt stöd på…

SOM, PP och viktiga samhällsproblem

Bild
Igår gick den årligt återkommande SOM-dagen av stapeln i Göteborgs Universitet Vasaparken. De första rykande färska resultaten från den senaste SOM-undersökningen presenterades. Du hittar alla bilderna (193 st!) från de åtta forskarpresentationerna på SOM-institutets hemsida. Julafton alltså för alla som vill ta pulsen på svensk folkopinion. Så gott som varje bild skulle kunna ligga till grund för intressanta blogginlägg. Och det här är förstås bara början av redovisningen av SOM-undersökningen. Längre fram mot sommaren kan jag själv utlova fler analyser om FRA-opinionen och om piratpartiets sympatisörer.

Sören Holmberg presenterade rangordningen av svenska folkets viktiga samhällsproblem. Enkätfrågan som ställs är helt öppen. Svaren (upp till tre svar) kategoriseras i efterhand. Sysselsättning, sjukvård, utbildning och miljö ligger klart i topp hösten 2008, intressant nog med exakt samma skattningar av viktighet som 2007. Efter vinterns finanskatastrof lär Sveriges ekonomi ha sällat s…

Funkar politisk TV-reklam?

Bild
Det ser nu ut som att partierna kommer använda EUP-valet som ett slags testballong för politisk TV-reklam. Lockpriserna från TV4 var för attraktivt för partierna. Filmerna de ändå tänkt lägga ut på YouTube Obama-style (?) kommer vi nu också få se på TV4. Återstår att se om det blir korta 30-sekundare som är det vanliga amerikanska formatet eller om det blir längre filmer. Hög tid att snabbt försöka läsa på. Vad säger forskningen? Man skulle kunna tro att forskningslitteraturen kring effekter av politisk TV-reklam på väljarbeteende skulle vara enorm med tanke på de summor som kandidater och partier satsar under amerikanska valkampanjer. Märkligt nog inte, enligt Franz & Ridout (2007). Det mesta av forskarkraften tycks ha ägnats åt att undersöka frågan huruvida negativt kampanjande verkligen leder till minskat valdeltagande. Denna kontrovers har genererat hyllmeter av studier (hoppas kunna återkomma i den intressanta frågan inom kort).Så funkar verkligen politisk TV-reklam? Det kort…

Vad kan väljarna om EU?

Bild
Medborgares politiska kunskap och sofistikation fortsätter att vara en av de intressantaste faktorerna i studier av opinionsbildning och väljarbeteende. Effekter av politisk information (skandaler, utspel, valbudskap) på väljares politiska värderingar, preferenser, sakfrågeåsikter och beteende är oftast omöjligt att korrekt uppskatta om man inte känner till saker som individers predispositioner (stabila föreställningar, värderingar och ideologier) eller politisk sofistikation. Opinionsförändringar är nämligen oftast olika stora, olika snabba och till och med i olika riktning i olika väljargrupper.

I valundersökningarnas timslånga besöksintervjuer med väljare i samband med varje val brukar vi ställa kunskapsfrågor. De fungerar bra. Mycket sällan blir det negativa reaktioner. De flesta svarspersoner tycker det är kul och vill hemskt gärna veta svaren på frågorna i efterhand.

Valet av indikatorer kan förstås ifrågasättas i oändlighet: Vad behöver egentligen en väljare vara kunnig om för at…

Piratpartiet goes "low tech"?

Bild
Piratpartiet behöver mobilisera drygt 100 000 väljare för att ta en plats i Europaparlamentet i valet den 7 juni. Uppskattningen bygger på att ungefär lika många svenskar röstar som i det förra EUP-valet, det vill säga två och en halv miljon.

32 000 medlemmar är förstås en bit på väg. Det är nästan lika många som verkligen röstade på partiet i 2006 års riksdagsval (35 000). Hur stor överlappningen är mellan tidigare väljare och nuvarande medlemmar finns såvitt känt ingen information om. Låt oss säga att PP i bästa fall, som ett maxestimat, är halvvägs till en plats i EU-parlamentet just nu.

Resonemanget förutsätter förstås att alla Piratpartiets medlemmar, sympatisörer och väljare verkligen går till valurnorna. Mobiliseringen av PP:s många unga väljare till ett lågstimulusval som Europaparlamentsvalet blir en stor utmaning. Sist röstade endast 27 procent av förstagångsväljarna i EUP-valet enligt SCB. För en valforskare blir det mycket spännande att följa partiernas kamp om att mobiliser…

Supervalåret 2014

Såg just i riksdagens kalenderatt våra [sakuppgifter korrigerade av Max, se kommentar] 349 folkvalda riksdagsledamöter är uppbokade med riksdagsarbete ända in i sista valrörelseveckan. Tisdagen fem dagar före valet 7 juni är det inplanerat utskottsarbete. Något liknande inför ett riksdagsval hade knappast varit möjligt. Våra förtroendevalda kan alltså inte delta helhjärtat i en valrörelse inför ett allmänt demokratiskt val. Jag har all respekt för att riksdagen har mycket att göra. Men vem lade det här schemat?

Vi får hoppas att EUP-valet ges en bättre chans under "supervalåret" 2014. Då blir det bara 15 veckor mellan EUP-valet i juni och riksdagsvalet den 14 september 2014. Upplagt för permanent kampanjande alltså. Då kanske det uppfattas stå mer på spel?

Sanningen och opinionsjournalistiken

Med en dåres envishet och välvillig läsning till trots kommer jag att fortsätta gnälla på opinionsjournalistiken. Här två exempel från morgonens suckande över rapporteringen av senaste Sifomätningen.

Vi börjar med neutrala och sakliga TT som låter meddela att oppositionen leder knappt över regeringen.
"De tre oppositionspartierna leder fortfarande knappt i opinionen över
regeringspartierna, rapporterar Sifo i sin senaste väljarrapport. Vore det val i
dag skulle oppositionen få 48,5 procent mot 47,3 för regeringspartierna."
(TT).Bekymret i sammanhanget är att det är inte sant. Avstånden mellan blocken är inte tillräckligt stort för att man skall kunna dra slutsatsen att oppositionen leder. Rätt svar är förstås att ingen leder. Det är likaläge i opinionen. GP drar på med jätterubrik på förstasidan att "S-raset fortsätter", fyller på med ny jätterubrik på ekonomi/politik-sidorna att "S fortsätter backa" (Har journalisterna verkligen kontroll över rubriksättningen…

Valdeltagande i EUP-valen 1979-2004

Bild
På förekommen anledning redovisar jag här hur valdeltagandet i Europaparlamentsvalen har utvecklats sedan starten 1979. Snittdeltagandet har minskat från 63 procent i premiären 1979 till 46 procent 2004. Sverige intar en föga smickrande tjugondeplats. Valforskaren Mark Franklin har konstaterat att det finns ett slags nyhetens behag-effekt i så motto att många nya EU-länder har haft sitt högsta valdeltagande vid sitt första EUP-val.


Tabellen visar också att det finns undantag. I länder som Holland, Storbritannien, Finland och Irlandökade valdeltagandet mellan 1999 och 2004. Vid 2004 års Europaparlamentsval var det de nya medlemsländerna som tyngde ned EU-snittet. De nya medlemsländerna 2004 hade ett deltagandesnitt på 40 procent.

Medierna inleder i moll

Kris och katastrof och fiasko. Vi fick i början av veckan ta del av eländesrapportering i närmast orimliga proportioner efter ett par nya mätningar av röstvilja och kunskap om EUP-valet. Jag befarar nu att medierapporteringen håller på att utvecklas i samma riktning som före EUP-valet 2004. Då fastnade man enligt min uppfattning närmast ett frosseri i rapporteringen kring hur ointressant, ospännande, oviktigt och oengagerande ett EUP-val är. Det här är en av de första riktigt stora nyheterna om valet som svenskarna får ta del av. Och det sätter agendan för fortsättningen. Trist att börja medievalrörelsen med ett mollackord.

Mediernas valbevakning fokuserade 2004 så starkt kring problematiken kring lågt valdeltagande, ointresse och bristande politisk legitimitet att det till slut blev en självuppfyllande profetia. Blir det likadant den här gången? Ja, om medierna tänker ägna de närmaste åtta veckorna åt att snacka ned EUP-valet så är det inte så märkligt att många väljare också "di…

Arbetslinjen och språkets makt

Bild
Surveyforskare och opinionsforskare har mycket gemensamt med socialkonstruktivister och diskursanalytiker: insikterna om språkets makt över tanken. Med hjälp av metodexperiment kan man exempelvis belägga hur användandet av enstaka ord och ordvändningar i en surveyfråga eller olika bruk av svarsalternativ eller till och med den inbördes ordningen på enkätfrågor kan, om omständigheterna är rätt, skicka iväg en nivåskattning flera tiotals procentenheter i olika riktningar.
Alliansen knyckte sakägarskapet i sysselsättningsfrågan från socialdemokraterna i 2006 års val. Men hur då, egentligen? Alliansen presenterade inga nya politiska lösningar på gamla problem. Istället lyckades man övertyga väljarna om att Alliansens beskrivning av verkligheten på arbetsmarknaden var mer trovärdig än socialdemokraternas. Man ändrade svenska folkets sätt att tänka och definierade om problemet genom att introducera termer som "utanförskap" och argument som att "socialdemokraterna har övergivit…

Påskval

Bild
Glad påsk alla bloggläsare! Visste ni att påskhögtiden kunde ha blivit startpunkten för svenska riksdagsvalrörelser. Hur då? Jo, om 1999 års författningsutredning beslutat om att flytta valen till våren!
Tidpunkten för allmänna val i Sverige är av tradition den tredje söndagen i september. Ursprungsargumentet för valdagens förläggning är en nyttig påminnelse om förutsättningarna vid vår demokratis födelse: tredje söndagen i september är hela landet snöfritt och skörden bärgad. Mer moderna argument riktar snarare in sig på att demokratin är utvilad efter sommaren och att det är få andra konkurrerande aktiviteter i början av september.
Men det kunde alltså ha varit annorlunda. 1999 års författningsutredning utredde förutsättningar för och konsekvenser av att flytta de allmänna valen till våren. Att anordna vårval är praktiskt med hänsyn till den statliga budgetprocessen. Vid septemberval har en nytillträdd regering, menade man, mycket kort om tid på sig att göra förändringar i budgeten f…

EUP-valet mot fiasko?

Just när det kändes lite hoppfullt kom ett par trista mätningar av röstvilja och kännedom om EUP-valet i juni. Medierna och partierna kan ha en brantare uppförsbacke än vad jag tidigare har trott när det gäller att entusiasmera och mobilisera inför 7 juni.

Endast sjutton procent av svenska folket känner till att EUP-valet är i juni enligt Synovate. Att trettiotre procent känner till att valet hålls i år (2009) är visserligen ett fall framåt jämfört med Eurobarometermätningen från maj 2008 som jag skrivit om tidigare (25 procent). Men ändå. Det är mindre än två månader kvar nu.

Novus Opinion skattar röstviljan till låga 34 procent. Den uppgiften är i så fall mer oroande eftersom väljare i allmänhet brukar överskatta sina intentioner att delta i allmänna val (ungefär som att många minns fel när man tillfrågar dem i efterhand om de faktiskt har röstat eller ej). I liknande mätningar brukar skattningarna hamna minst tio procentenheter högre än valdeltagandesiffran från EUP-valet 2004 (37,9 …

Socialdemokratiska Tjänstemannapartiet?

Bild
Debatten om socialdemokraternas ideologiska framtidhar fått nytt bränsle efter AMF-skandalen och indikationerna om likaläge i väljaropinionen 18 månader före valet. Hur ser en arbetarrörelse ut i det framväxande informations- och nätverkssamhället där hjärnkraften driver ekonomin och individer gör sig behövda genom att odla unika kombinationer av kognitiva förmågor?

Sammansättningen av socialdemokraternas väljare har genomgått en stor förändring under de senaste trettio åren. Socialdemokratiska Arbetarepartiet (SAP) representerar inte längre arbetare i första hand utan olika tjänstemannagrupper. Tjänstemän av olika slag utgör idag en större andel av s-väljarna (49 procent) än gruppen arbetare (40 procent).


Figur
Andelen arbetare och tjänstemän bland socialdemokraternas väljare 1976-2006 (procent).




Orsaken till förändringarna är förstås inte att socialdemokraterna inte längre attraherar arbetare. Fortfarande röstar en majoritet av de personer vi i valundersökningarna objektivt definierar s…

97% skulle inte rösta på SD

Bild
Om det vore riksdagsval idag skulle omkring 97 procent av de svenska väljarna inte lägga sin röst på Sverigedemokraterna utan på något av de andra partierna. Varför det?

Det är nyttigt att ibland vända upp och ned på frågeställningarna. För det börjar bli slut på uppslag när det gäller mediebevakningen av SD och SDs opinionsutveckling. Bevakningen är nästan helt spelorienterad. Kommer dom in i riksdagen? Får dom en vågmästarposition? Hur skall de andra partierna göra då?

Den som följer rapporteringen kan lätt tro att vägen mot ett mer intolerant, slutet, etniskt homogent, främlingsfientligt samhälle med social oro och etnisk-kulturella motsättningar närmast är ödesbestämd. Medan vi pratar om de senaste opinionsmätningarna pågår en politisk strid kring grundläggande värderingar och viktiga samhällsproblem. Eller?




Striden är mycket ojämn. Uppenbarligen är det fortfarande en fullständigt förkrossande majoritet av svenskar som inte ställer sig bakom de verklighetsbeskrivningar, visioner och …

Alliansen är rökt

Bild
Min valforskarkollega Sören Holmberg använde sig av all tillgänglig historisk statistik när han tidigt dömde ut Alliansens möjligheter att vinna 2010 års val. I avsaknad av kristallkula kan man inte göra annat än att hänvisa till historisk statistik och etablerade modeller. Utsikterna var verkligen grymma. Regeringar tappar i genomsnitt -2,1 procentenheter på att regera i fyra år. Dessutom finns en tendens att västvärldens väljare bestraffar sina regeringar allt hårdare oavsett hur regeringarna sköter sig.

Två år efter valet, i september 2008, var Alliansregeringens opinionssiffror närmare nio procentenheter lägre än valresultatet från 2006 enligt Sifo. Ingen regering har varit i närheten av att hämta upp ett sådant opinionsförsprång.
Sedan kom finanskatastrofen. Alla politisk-ekonomiska standardmodeller vi känner till (och de är mycket väl belagda och vilar tungt på empiri från alla industrialiserade västländer sedan andra världskriget) säger att väljaropinionen skall bestraffa den sit…

Därför ökar EUP-deltagandet

Bild
Drygt två månader kvar till Europaparlamentsvalet den 7 juni. Sverige är det EU-land som har störst deltagandegap mellan nationella (82,0 procent 2006) och EUP-val (37,9 procent 2004). Valdeltagandetrenden i EUP-valen är fallande liksom i de flesta andra EU-länder. Men hur blir det den här gången?
Det finns ett antal faktorer som talar för att valdeltagandet blir högre den här gången. Jag märker själv att det intresset för valet är större än i samband med 1999 och 2004 års EU-parlamentsval. Jag får fler samtal från kollegor och journalister och fler mejl från uppsatsskrivande studenter. År 2009 är utsett till Europaåret. Förutom EUP-valet kommer Sverige vara ordförandeland under hösten. Det står mer på spel. Finanskrisen och opinionskampen mellan regering och opposition inför 2010 års val har skruvat upp temperaturen rejält i svensk inrikespolitik. EUP-valet uppfattas av många som en förövning inför 2010. Valrörelseagendan kommer sannolikt att vara mer likt ett nationellt val än ett Eu…

The I-word

Vänster-högerdimensionen fortsätter alltjämt att dominera svensk politik. De stora ideologiska vattendelarna gäller saker som skattenivåer, statligt ägande, arbetsrätt, hur mycket staten skall intervenera i näringslivet och hur stor den offentliga sektorn skall vara. I modeller för väljarbeteende i Sverige finns ingen starkare förklaringsfaktor än vänster-högerideologi. Internationella jämförelser visar att svenskarna är bäst i världen på att använda sig av vänster-höger som ideologisk kompass när de orienterar sig i det politiska landskapet.

Givet kraften i väljarnas ideologiska orienteringar är det lite av en gåta varför inte I-ordet används i debatten. Oppositionen anklagar regeringen för passivitet inför finanskrisen och för obenägenheten att utlova stimulanser till den offentliga sektorn. Men varför är det ingen som diskuterar det uppenbara, nämligen att regering och opposition har olika grundideologi om vad staten bör göra och hur stora dess åtaganden skall vara. Detta styr först…