Inlägg

Visar inlägg från maj, 2009

Att kryssa eller inte kryssa

Bild
Det förekommer fortfarande missförstånd kring vårt personvalssystem. Hur skall jag göra om jag vill stödja partiets lista? Skall jag kryssa förstanamnet? Vad betyder det om jag avstår från att kryssa? Väljarna blir inte mindre förvirrade av mediernas försök till vägledning. Så här skrev GP den 9 maj:

"Vill du att den ordning skall gälla som finns på listan sätter du ditt
kryss framför toppnamnet"
GP (9 maj s 65).

Aj aj. GPs information är vilseledande. Det är faktiskt inte möjligt att stödja partilistan i det svenska personvalssystemet. Du kan bara kryssa en kandidat. Ett kryss på förstanamnet är ett kryss på förstanamnet och inte på någon lista. Ett kryss på förstanamnet påverkar ju inte hur många kryss någon av de andra kandidaterna får, eller hur? Andra personkryssare kan ju mycket väl möblera om partilistan även om du och många andra kryssar förstanamnet. Särskilt i ett val som Europaparlamentsvalet där närmare sju av tio personkryssar.
Att avstå från att kryssa då?
Ja, den …

SD, PP och Sveriges unga män

Bild
Två partier (SD och PP) är för närvarande kraftigt överrepresenterade i gruppen yngre män. Även om analysunderlaget ännu så länge är i underkant talar uppgifterna om sammansättningen av de båda partiernas sympatisörer ändå ett tydligt språk: Av Piratpartiets sympatisörer är 85 procent män, bland Sverigedemokraternas sympatisörer är samma andel 65 procent. Snittåldern bland partiernas sympatisörer ligger klart under valmanskårens, till och med rejält så i fallet PP.

Båda grupperna av sympatisörer har ett relativt lågt intresse för politik och ställer sig mycket kritiska till de etablerade partierna och deras partiföreträdare. Politikerförtroendet är lågt. Båda grupperna reagerar starkt mot en samhällsutveckling som de menar är på väg åt helt fel håll. Etablissemanget sover, hävdar man, och begriper inte att stora värden står på spel. Både PP och SD rekryterar sina unga män längs hela den traditionella vänster-högerdimensionen.

Men ungefär där upphör alla likheter. På snart sagt varje ytt…

8% krävs för ett andra mandat

Veckans EUP-valmätningar från Demoskop och Novus är nu publicerade. Jag beräknade ett enkelt genomsnitt för maj månad som bygger på de två senaste mätningarna från respektive institut): m (24,4), c (5,7), fp (8,0), kd (4,6), s (31,2), v (7,0), mp (8,3), sd (1,6), jl (1,5), pp (7,1).

Opinionsläget visar att det lutar åt att hela åtta partier får dela på de 18(20) EUP-mandaten. Det betyder i praktiken att det just nu behövs ett valresultat kring åtta procent för att ett parti skall knipa två mandat. Den hårda striden om andramandatet står i första hand mellan V, PP, FP och MP.

1 Marita Ulvskog (s)
2 Gunnar Hökmark (m)
3 Olle Ludvigsson (s)
4 Anna Ibrisagic (m)
5 Åsa Westlund (s)
6 Carl Schlyter (mp)
7 Marit Paulsen (fp)
8 Christian Engström (pp)
9 Eva-Britt Svensson (v)
10 Christofer Fjellner (m)
11 Göran Färm (s)
12 Lena Ek (c)
13 Susanna Haby (m)
14 Anna Hedh (s)
15 Ella Bohlin (kd)
16 Jens Nilsson (s)
17 Isabella Lövin (mp)
18 Hans Wallmark (m)
------------------------------------------
19 Olle Schmidt (…

Aftonbladets gå&rösta-kampanj olaglig

Harmlöst och med glimten i ögat, javisst. Men Aftonbladets kampanj att ge människor pengar i utbyte mot att de går och röstar bör vara och är sannolikt olaglig. Rösträtten är en okränkbar medborgerlig rättighet. Friheten att använda sin rösträtt (t ex genom att avstå från att rösta) är ett beslut där varje medborgare är suverän. Otillbörlig påverkan får inte förekomma. Pekunjär ersättning i utbyte mot ett visst politiskt beteende vid valurnorna är inte förenlig med principerna bakom en demokratisk rättsstat. Den som mottager, låter åt sig utlova eller begär otillbörlig belöning för
att i allmänt ärende rösta på visst sätt eller icke rösta, dömes, om det ej
är mutbrott, för tagande av otillbörlig belöning vid röstning till böter eller
fängelse i högst sex månader. (SFS 1977:103)Även de personer som tar emot Aftonbladets pengar gör sig också skyldiga till brott om jag har förstått saken rätt. Jag är inte jurist men anser att även om det inte uttryckligen står att det är ett brott att ta em…

Politiska konsekvenser av högre valdeltagande

Bild
"Gå och rösta!" Demokratins huvudaktörer anstränger sig för att öka valdeltagandet den 7 juni. Men få funderar kring de politiska konsekvenserna av ett högre valdeltagande.


Partierna har givit sig själva extra pengar för att kampanja för ökat valdeltagande i EUP-valet. Ett av huvudbudskapen i kristdemokraternas reklaminslaghar varit en uppmaning att gå och rösta. Även de andra Allianspartierna kommer enligt uppgift att använda sina 30 sekunder till att försöka mobilisera väljare. Aftonbladet inledde idag en kampanj för högre valdeltagande genom att skicka ut reportrar runt i landet för att betala medborgare för att gå och rösta! (Harmlösa summor och med glimten i ögat visserligen, men är det verkligen lagligt att erbjuda pekunjär ersättning i utbyte mot ett visst slags politiskt beteende? Mina juristkontakter jobbar på ett svar).


Högre valdeltagande är positivt eftersom vi genom lång erfarenhet lärt oss att högt deltagande underlättar uppfyllelsen av demokratins båda grundvärd…

Maj 2009: Poll of polls

Bild
Mitt i valrörelsen inför Europaparlamentet har jag gjort en uppdatering av opinionsmätningarna som gäller hur väljarna skulle rösta om det var riksdagsval idag. Opinionsutvecklingen under första halvåret 2009 börjar klarna. Alliansregeringen (blå linje) har under vintern hämtat in oppositionens (röd linje) historiska försprång. En analys som tar hänsyn till alla opinionsmätningar (poll of polls) visar att Alliansens upphämtning har kommit av sig. Under april och maj månad får väljaropinionen betecknas som stabil. Att Alliansen skulle vara ikapp oppositionen i mätningarna är en förhastad slutsats oavsett vilken utjämningsteknik som används. Oppositionen (v s mp) håller en ledning i storleksordningen 1-2 procentenheter.

Kommentar: Figuren är en analys av samtliga opinionsmätningar som genomförts sedan det senaste riksdagsvalet i september 2006 (SCB, Sifo, Demoskop, Synovate, Novus, Sentio, Skop). Jag har använt Statakommandot lpoly som beräknar en kernel-viktad lokal polynomial regressio…

Höjer negative campaigning valdeltagandet?

Med "negativt kampanjande" avses kritik av motståndaren. Det är förstås varken ovanligt eller konstigt att valbudskap handlar om motståndarnas politik. Det är en rimlig strategi att försöka framställa sin politik i god dager samtidigt som man kritiserar motståndarens. I svenska partiledardebatter har negativa kampanjbudskap (prat om motståndarens politik) varit vanligt under lång tid. Oftast, oklart varför, associerar de flesta dock begreppet "negative campaigning" till amerikanska presidentvalskampanjer och TV-sänd politisk reklam.

Har negativt kampanjande någon effekt på valdeltagandet? Under lång tid gällde som sanning huvudresultatet från Shanto Iyengar och Stephen Ansolabeheres bok Going Negative - att negativa valbudskap i politisk TV-reklam generellt fungerade avtändande på väljarna och minskade valdeltagandet. Under 1990-talet hörde detta till etablerad kunskap.

Utvecklingen på forskningsområdet sedan dess har komplicerat saken. Den enkla sanningen att negati…

Idag börjar EUP-valet!

Nu är det fjärde svenska valet till Europaparlamentet igång. De flesta väljare föredrar att förtidsrösta långt in i sista valveckan. Men redan nu, 18 dagar före valet, kan du avge din röst.

På Valmyndighetens hemsida kan du se alla landets röstmottagningsställen. Beväpnad med röstkort och legitimation kan du rösta var som helst i landet. Ett av världens mest generösa förtidsröstningssystem har blivit ännu mer generöst. Inför årets EUP-val är antalet röstmottagningsställen fler än tidigare, 1 857 stycken. (EUP2004: 1 191 st; RD2006: 1 785 st). Vi vet från tidigare analyser att det generösa förtidsröstningssystemet har en positiv effekt på valdeltagandet. Väljare som har god tillgänglighet till öppna röstmottagningsställen har allt annat lika en högre röstningssannolikhet än väljare med sämre tillgänglighet.

Svenska väljare kan svårligen skylla på besvärligheter med valadministrationen om de inte kommer iväg och röstar i Europaparlamentsvalet.

Många känner inte till att man kan rösta i sin…

Statsvetarna vs bloggläsarna

Bild
Valtipset inför Europaparlamentsvalet den 7 juni är nu avslutat. Jag har beräknat partiernas genomsnitt bland de tips som kommit in från Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg (blott 19 st, avsevärt lägre än i samband med riksdagsval) och från bloggläsarna (35 st). Tips som inte summerat ens i närheten av 100 procent (ett tips summerade till 107 procent) har diskvalificerats och ingår heller inte i beräkningarna.


Tipsen är mycket lika varandra och befinner sig också mycket nära de senaste opinionsmätningarna. Såväl statsvetare som bloggläsare tror på ett högre valdeltagande än sist. Bloggläsarna tippar att PP klarar spärren medan KD hamnar under spärren. Statsvetarna gör den helt omvända bedömningen. Ingen grupp tror att Junilistan kommer kunna försvara sin representation i Bryssel.




Om statsvetarna eller bloggläsarna tar hem spelet får vi reda på om tre veckor.

Sveriges EUP-trupp just nu

Opinionsmätningar är som bekant osäkra inför Europaparlamentsval. Omkring hälften av respondenterna i mätningarna vill inte uppge något parti eller säger att de inte tänker rösta. Därmed minskar det statistiska underlaget för beräkningar av partiernas röststöd. Som en konsekvens blir felmarginalerna kring mätresultaten stora. Jag har därför beräknat ett viktat genomsnitt för de tre senast publicerade mätningarna (Sifo 9/5, Demoskop 15/5 och Novus 15/5). Dagens opinionsbrygd består av två matskedar Sifo (n=1894), två matskedar Novus (n=1953) och en matsked Demoskop (n=1002). Då får man följande resultat: m (28,7), c (5,1), fp (7,8), kd (3,8), s (32,4), v (5,5), mp (7,5), jl (1,9), sd (2,5) och pp (4,3). De senaste tre mätningarna lär oss att både Socialdemokraterna och Moderaterna ser ut att göra klart bättre ifrån sig än i 2004 års Europaparlamentsval, att Junilistan och Kristdemokraterna tappar sin representation i Europaparlamentet, att Piratpartiet fortfarande har chansen att vinna…

Vilka EUP-kandidater duger?

Bild
Vad borde svenska väljare få veta om kandidaterna till EU-parlamentet? Vilka kvalifikationer krävs för att göra ett bra jobb som EU-parlamentariker?

EU-parlamentet är en aristokratisk miljö och fungerar som en förhandlingsdemokrati. Så brukar europaforskarna beskriva parlamentet. Parlamentarikernas bakgrund, politiska erfarenhet och tidigare politiska uppdrag (och framgångar) styr med vilken tyngd de kan agera. Språkkunskaper, sociala talanger, förmåga att nätverka, arbetskapacitet och stresstålighet är viktiga egenskaper för kandidaterna, liksom förmåga att förankra och förhandlamed andra parlamentariker. Att ha duktigt folk omkring sig, personella resurser för att snabbt kunna ta fram nödvändig information och agera självständigt och, inte minst, uppbackningen från sina nationella partier är också betydelsefullt för att nå framgång. Men vad vet vi egentligen om partiernas kandidater i de här avseendena?

Detta är dimensioner som känns ovana att hantera för svenska väljare när de tar po…

SD och KD: Över eller under spärren?

Bild
Huruvida ett parti bedöms vara under eller över den magiska fyraprocentspärren har en enorm betydelse för mediernas bevakning av partiet. Det påverkar också starkt humöret i partiernas egna led om de hamnar någon tiondel över eller under riksdagsspärren.

Opinionsinstituten och opinionsjournalisterna låter alltid meddela om förändringarna sedan den förra mätningen är statistiskt säkerställda, det vill säga om upp/ned-gångarna för partierna är så stora att de klarar gängse statistiska signifikanstest.
Statistiska signifikanstest kan givetvis användas också för att testa om ett partis röststöd är signifikant lägre eller signifikant högre än fyra procent. Beräkningarna är mycket enklaoch kan snabbt klaras av med en miniräknare. Men av någon outgrundlig anledning görs aldrig detta.
Två partier som har brottats med fyraprocentspärren under vintern är Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Låter man signifikanstesta de båda partiernas skattningar mot den magiska fyraprocentspärren finner m…

MP kan ta två mandat, PP kammar noll

Bild
Vilket parti skulle du rösta på om det var val till EU-parlamentet idag? Sifo har ställt frågan till 1 894 svenskar. Av dem signalerar fyrtio procent en tydlig intention att sluta upp vid valurnorna. Denna folkminoritet väljer enligt mätningen att skicka företrädelsevis socialdemokrater och moderater till Bryssel den 7 juni. Här kan du se den nya Sifo-mätningen tillsammans med de fem mätningar och prognoser jag hittills skramlat ihop. Från och med nu kommer det att publiceras flera nya mätningar varje vecka. Den spelorienterade mediebevakningen av valrörelsen kommer alltså kunna fira nya triumfer.



Med ledning av Sifomätningen som publicerats idag i flera tidningar ser mandatfördelningen ut enligt nedan: Miljöpartiet tar två (2) mandat i kraft av att vara det tredje största partiet i mätningen. Isabella Lövin gör alltså Carl Schlyter sällskap till Bryssel. Övriga små partier som klarar spärren (v, fp, c, kd) får nöja sig med ett (1) mandat vardera. Socialdemokraterna (8) och Moderaterna…

Odemokratiskt förbjuda mätningar före valen

Då och då dyker förslaget upp om att förbjuda publicerandet av opinionsmätningarveckan före valen. En dryg tredjedel (37 procent) av våra förtroendevalda riksdagsledamöter ställer sig positiva till ett sådant publiceringsförbud (!). Förbudet används inför franska val med effekten att fransmännen istället köper belgiska tidningar (eller surfar fram nätupplagorna) och läser om resultaten där.

Förutom att ett publiceringsförbud strider mot en hel räcka grundlagsfästa fri- och rättigheter och dessutom i praktiken skulle vara helt verkningslöst finns det andra tunga argument som talar starkt emot att undanhålla information om partiernas inbördes styrkeförhållanden från väljarna under sista veckan före valen.

Att väljare i flerpartisystem är i behov av att också ta hänsyn till den strategiska kontexten när de fattar sina röstningsbeslut har varit elementära insikter ända sedan utgivningen av det flitigast citerade statsvetenskapliga verket genom tiderna, Anthony Downs An Economic Theory of De…

Väljarrörlighet i tidigare EUP-val

Jag fick ett par frågor om väljarrörlighet i samband med EUP-valen. Tyvärr har Valforskningsprogrammet ännu inte kunnat bekosta panelundersökningar för att uppskatta väljarrörligheten mellan EUP-valen, en möjlighet som vi alltid har med riksdagsvalundersökningarna. Vi vet alltså inte hur stor andel som byter parti mellan två EUP-val. Försöken att förmå respondenterna i våra EUP-undersökningar att komma ihåg hur de röstat i tidigare EUP-val har misslyckats. Minnesfelen är alltför stora för att kunna göra korrekta uppskattningar. Däremot kan vi uppskatta väljarrörligheten mellan närliggande riksdagsval och EUP-valen (se nedan).Den överlägset största rörligheten mellan riksdagsval och EUP-val sker mellan gruppen röstare och icke-röstare. Demobiliseringen till sofflocket i samband med EUP-valen är mycket stor för alla partier. Men håller vi oss till rörligheten bland partiväljare ser resultaten ut så här:Andel partibytare mellan 1994 års riksdagsval och 1995 års Europaparlamentsval: 29 pr…

Utmana statsvetarna på valtips!

Bloggläsarna inbjuds härmed att delta i ett valtips inför EUP-valet 2009. Tipset lämnas in genom att fylla i webbenkäten som Du hittar här. Ära och berömmelse står på spel.

Samma valtips genomförs av tradition vid Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. Du har alltså en möjlighet att slå lärarna och forskarna i statsvetenskap på fingrarna när det gäller att hamna närmast det officiella valresultatet. Bloggosfären vs expertisen. Kan det bli mer rafflande?

Lämna in senast 17 maj. Vinnaren presenteras den 11 juni. Priset är ett ex av boken Regeringsskifte. Väljarna och valet 2006 av Henrik Oscarsson och Sören Holmberg!

Väckarklockedemokrati?

Bild
Röra om i grytan. En väckarklocka. En spark i ändan. En käpp i hjulet. En nagel i ögat. Missnöje med etablerade partiers göranden och låtanden får ofta sitt utlopp i sådana motiveringar från väljare som valt att överge etablerade partier och istället stödja utmanarpartier som Piratpartiet, Sverigedemokraterna, Feministiskt initiativ eller Junilistan.

Motiveringarna har lite olika ursprung: allt från de omsorgskännande som önskar att deras egentliga bästa parti i Riksdagen skall vakna upp, tänka om och agera i någon specifik sakfråga till de skadeglada som inget hellre önskar än att ställa till så mycket jävelskap och oreda som möjligt för det politiska etablissemanget. Från fingervisning till en rejäl känga.

Liknande Vote with the Boot-förklaringar förekommer ibland, och kanske också allt oftare, som delförklaring till små partiers framgångar i val. Huvudidén är att väljare ibland proteströstar på vissa partier i syfte att ge andra aktörer en tankeställare; man skickar en varningssignal…

Folkinitiativ om extraval möjligt med ny grundlag

Bild
Den nya regeringsformeninnehåller förslag om såväl införande av tvingande folkinitiativ som möjlighet att ställa till kommunala extraval. Kombinationen öppnar upp för en ny företeelse i svensk politik, nämligen folkinitierade misstroendeomröstningar (recall referendum). Svenskarna får härmed en teoretisk möjlighet att avsluta de lokalt förtroendevaldas mandatperiod i förtid. Men som ni snart kommer att se har Grundlagsutredningen uppfunnit en alldeles särskild svensk variant av misstroendeomröstning.

Så här skulle det gå till: Tio procent av kommuninvånarna initierar via namninsamling en lokal folkomröstning om att anordna ett kommunalt extraval. Då skall normalt sett en folkomröstning i frågan hållas.
Det finns goda möjligheter för fullmäktige att stoppa ett folkinitativ (läs detta inlägg). Det är dock sannolikt att kommunfullmäktige inte så lätt kan stoppa ett folkinitiativ om extraval. Två skäl. 1) För det första faller frågan om kommunalt extraval solklart inom ramen för kommunful…

Stärkt folkinitiativ med ny grundlag?

Bild
Grundlagsutredningen har lagt förslag om att stärka folkinitiativet. Rådgivande kommunala folkomröstningar skall hållas om tio procent av de röstberättigade i kommunen så begär. Men det finns fortfarande inga måsten. Fullmäktige har fortfarande stor kontroll över vilka typer av frågor som faktiskt går till folkomröstning. En kvalificerad majoritet (2/3) kan avslå medborgarinitierade förslag till folkomröstning. Och om det beslutet överklagas (!) är det upp till en domstol att avgöra om frågan för folkomröstning faller inom ramen för den kommunala kompetensen (kan bli knivigt).
"En kommunal rådgivande folkomröstning ska hållas i en fråga om minst
tio procent av de röstberättigade begär det. Vid beräkningen av hur många som står bakom initiativet ska endast de räknas med som skrivit under initiativet under den sexmånadersperiod som föregått inlämnandet. För att förhindra att folkomröstning hålls i frågor som helt saknar förankring i fullmäktige ska det finnas en möjlighet för en kval…

Frågorna som avgör EUP-valet

Bild
Sveriges Television kommer som vanligt att genomföra en vallokalsundersökning i samband med EUP-valet (SVT Valu). Resultaten från undersökningen presenteras i sedvanlig ordning direkt efter vallokalerna har stängt klockan 21 på valsöndagen. Undersökningen bygger på en kort enkät (en A4-sida med frågor på varje sida) som delas ut till röstare vid slumpvist utvalda vallokaler och röstmottagningsställen. Tidigare blanketter från SVT Valu kan du ta en titt på här.


Eftersom resultaten från vallokalsundersökningar vid de tre tidigare Europaparlamentsvalen kommer vara en viktig referenspunkt för våra analyser och tolkningar under valkvällen är det förstås viktigt att återbekanta sig med materialet. I de tre tidigare undersökningarna har man ställt frågor om vilka frågor som varit betydelsefulla för valet av parti. Av naturliga skäl handlar det om fördefinierade frågor med fasta formuleringar där respondenterna ombetts göra viktighetsbedömningar. Väljarnas egna subjektiva motiveringar till det…