18 juli 2009

Sverigedemokraterna: Poll of polls

Synovates halvårsmätning har orsakat en del diskussioner om Sverigedemokraternas möjligheter att ta sig in i Riksdagen i samband med 2010 års val. En poll of polls för SD under den gångna mandatperioden visar att partiet har närmat sig fyraprocentspärren. Partiet snittar kring 3,5 procent under det senaste året. Partiets opinionsstöd är mycket stabilt.

Är en riksdagsrepresentation inom räckhåll? Å ena sidan har partiet inte varit statistiskt större än fyra procent (95% signifikansnivå) vid ett enda tillfälle under hela mandatperioden. Å andra sidan tycks SD prestera bättre i skarpt läge, i samband med valen, än i opinionsmätningar; det visade man senast i samband med EUP-valet i juni.

Regeringsfrågan kan till slut komma att bli avgörande för potentiella SD-väljare: Tolkar man de nuvarande riksdagspartiernas signaler rätt kan ett SD i riksdagen komma att innebära en rörig parlamentarisk situation och stor politisk instabilitet i ett läge där svensk ekonomi och svensk välfärdsstat är utsatt.



För detaljer om tillvägagångssätt hänvisas till tidigare inlägg.

Sverigedemokraterna: Starka fästen

Färgerna på Sverigekartan nedan illustrerar Sverigedemokraternas röststöd i Sveriges kommuner i samband med riksdagsvalet 2006. Kommunerna delades in i fem likstora grupper efter partiets procentandel i riksdagsvalet. Vita områden visar t ex de tjugo procent kommuner där SD hade lägst röststöd 2006 (0-1.96 procent).






Sverigedemokraternas svaga fästen

Bjurholm 0.32%, Malå 0.66%, Danderyd 0.68%, Robertsfors 0.77%, Överkalix 0.78%, Piteå 0.81%, Umeå 0.91%, Vännäs 0.93%, Örnsköldsvik 0.98%, Norsjö 0.98%



Sverigedemokraternas starka fästen
Hörby 8.01%, Landskrona 8.24%, Eslöv 8.40%, Tomelilla 8.40%, Åstorp 8.43%, Sjöbo 8.94%, Trelleborg 8.97%, Svedala 9.30%, Svalöv 9.74%, Bjuv 10.30%.

03 juli 2009

Moderaternas väljare

Sista partiet ut i min "sommarserie" om partierna är Moderaterna.

Under 1990-talet var övervikten av män bland Moderaternas väljare närmare sextio procent i flera val. En utjämning har dock ägt rum i de senaste två valen. I samband med 2006 års val var 54 procent av moderaternas väljare män. Fortfarande en manlig prägel men alltså inte lika uttalad som tidigare. Genomsnittsåldern bland m-väljarna är densamma som i valmanskåren som helhet (47,6 år).





Privatanställda, stadsbor, företagare, ej kollektivanslutna och höginkomsttagare är överrepresenterade bland moderaternas väljare jämfört med valmanskåren. Två tredjedelar av m-väljarna arbetar i privat sektor (67 procent, överrepresentation +10 procentenheter). Fjorton procent kategoriserar in sig själva som företagare (+5 pe). Även högre tjänstemän med arbetsledande eller företagsledande ställning är överrepresenterade bland m-väljarna (+6 respektive +3 pe). Det nya arbetarpartiet utmärks av en kraftig underrepresentation av arbetare jämfört med valmanskåren: endast 22 procent av m-väljarna klassificerar sig själva som arbetare (-15 pe).

Yrkesgruppsprofilen hos m-väljarna syns också i plånboken. Moderata väljare är välbeställda ekonomiskt. Samtidigt är moderaterna inte längre lika ensamt om att vara de rikas parti: moderaterna har t ex inte en högre andel höginkomsttagare (41 procent) än folkpartiet (42 procent).

Moderaternas väljare har högre utbildning än snittet i valmanskåren. Tjugoåtta procent har en högskoleexamen (+5 pe). Inriktningarna ekonomi/handel är klart överrepresenterad bland moderaternas väljare (22 procent +5 pe), i synnerhet bland partiets kärnväljare (27 procent).
Endast var femte moderat väljare uppger att de vuxit upp på landsbygden (20 procent; -6 pe). Andelen som vuxit upp i de tre storstäderna är 23 procent (+6 pe).

Moderaternas väljare är något mer politiskt intresserade än snittväljaren (64 procent). Graden av partiidentifikation ligger nära snittet (28 procent), liksom förtroendet för politiker (49 procent). De politiska kunskaperna bland moderaternas väljare är något bättre än valmanskåren (8,0 poäng).

Moderaterna: Bra och dålig politik

Moderaterna: Bra och dålig politik

Moderaterna har historiskt alltid varit företagarnas parti. Frågor om företagens villkor ägs fortfarande av Moderaterna. Bland väljarna som helhet är det klar övervikt för dem som spontant nämner att partiet har en bra politik när det gäller företagande (balansmått +43). Även i frågor som rör lag och ordning (+32), sysselsättning (+22) och ekonomi (+18) uppfattades Moderaterna som ett parti med en bra politik 2006. Moderaternas svagaste politikområden är miljön (-11), glesbygden (-13) och den sociala tryggheten (-22).


Skattefrågorna seglar upp som det starkaste politikområdet om Moderaternas egna väljare får stå för betygsättningen (+69). Men det är fler politikområden som får mycket höga betyg av M-väljarna: företagens villkor (+69), sysselsättning (+66), ekonomi (+65) och lag och ordning(+62). Moderaternas väljare delar samma uppfattning som övriga valmanskåren att glesbygds- och miljöfrågor är svaga politikområden för M (-1 respektive +7).

Moderaterna: poll of polls

Statsminister Fredrik Reinfeldt fick omedelbara problem med laguppställningarna i inledningen av regeringsinnehavet. Men den dåliga starten med ommöbleringar i regeringen gav inga synliga spår i opinionsmätningarna. Istället var det Allianskamraterna som stod för förlusterna i början av mandatperioden. Andra regeringsåret blev desto tyngre för M som föll till 22 procent i mätningarna. Finanskrisen i september 2008 innebar ett trendbrott. Det regeringsbärande partiet har sedan trotsat alla ekonomers och statsvetares förklaringsmodeller: På sju månader vintern 08/09 steg Moderaternas opinionssiffror stadigt från 23 till 32 procent. Först i samband med EUP-valet i juni 2009 har M fallit tillbaka i opinionsmätningarna.


Moderaterna: Starka fästen

Färgerna på Sverigekartan nedan illustrerar Moderaternas röststöd i Sveriges kommuner i samband med riksdagsvalet 2006. Kommunerna delades in i fem likstora grupper efter partiets procentandel i riksdagsvalet. Vita områden visar t ex de tjugo procent kommuner där M hade lägst röststöd 2006 (0-16,4 procent).



Moderaternas svaga fästen:
Överkalix 7.09%, Norsjö 7.33%, Älvsbyn 7.76%, Dorotea 8.74%, Vilhelmina 8.93%, Kiruna 9.50%, Munkfors 9.51%, Degerfors 9.76%, Robertsfors 9.88%, Åsele 9.95%


Moderaternas starka fästen:
Österåker 42.33%, Värmdö 42.91%, Nacka 43.79%, Lomma 44.56%, Ekerö 44.68%, Vaxholm 46.57%, Lidingö 52.90%, Täby 53.84%, Vellinge 55.89%, Danderyd 59.74%

02 juli 2009

Miljöpartiets väljare

Näst sista partiet ut under Almedagsveckan är Miljöpartiet. Här kommer en redogörelse för hur sammansättningen av MPs väljare såg ut i samband med 2006 års riksdagsval. Resultaten är hämtade från boken Regeringsskifte och byggre på den hittills största kartläggningen av partiernas väljare som genomförts inom Valforskningsprogrammet i Göteborg.

Kön- och åldersprofilen för miljöpartiets väljare avviker kraftigt från val­mans­kåren som helhet. Mp är starkt överrepresenterat bland unga och har dessutom en påtaglig överrepresentation av kvinnor i samt­liga åldersgrupper: i vår stora sammanslagna datamängd är 63 procent av miljöpartiets väljare kvinnor. Bland unga förstagångsväljare 18-22 är könsfördelningen ännu snedare: 69 procent.




Unga kvinnliga urbana kommunalanställda akademiker. Så skulle mp-väljarna kunna karaktäriseras. Följande grupper är något överrepresenterade bland miljöpartiets väljare: storstadsboende (22 procent; överrepresentation +5 procentenheter) Saco-anslutna (21 procent; +9 pe) tjänstemän (52 procent; +2 pe) med högskoleexamen (36 procent; +2 pe), företrädelsevis inom inriktningarna humaniora/kultur, estetik/design/hantverk, pedagogik och samhällsvetenskap/juridik.

Bland mp-väljarna finns fler anställda inom statlig (+2 pe) men framför allt kommunal sektor (+7 pe) än i valmanskåren som helhet. Den unga medelåldern bland mp-väljarna (39,0 år) speglas i en relativt valmanskåren större andel studerande (17 procent; +10 pe) och en mycket liten andel ålderspensionärer (5 procent; -14 pe).

Bilden av välutbildade mp-väljare syns tydligt även i våra spindelnätdiagram. Andelen med fullbordad högskoleutbildning bland mp-väljarna är 39 procent enligt valundersökningen 2006, vilket är klart högre än snittet i valmanskåren. Miljöpartiets väljare är något mer förtroendefulla (51 procent) och något mer intresserade av politik än snittväljaren men ligger under snittet både när det gäller partiidentifikation (20 procent partianhängare) och politisk kunskap (7,0 poäng).





Miljöpartiet: poll of polls

Miljöpartiet har haft en positiv opinionsutveckling sedan valet 2006 då partiet erhöll 5,2 procent av rösterna. Under hela mandatperioden har partiet legat klart över valresultatet. Sommaren 2009 snittar miljöpartiet omkring 7,5 i mätningarna.


För detaljer om metoder, se tidigare inlägg om poll of polls.

Miljöpartiet: Bra och dålig politik

Miljöpartiet är bäst på miljöfrågor (!) enligt de svenska väljarna. 39 procent fler nämner spontant Miljöpartiet som ett parti med bra politik i miljöfrågor än som nämner partiet som ett parti med dålig politik: balansmått +39. På plussidan hamnar också jämställdhet (+8), social trygghet (+2) och barnomsorg (+2). Miljöpartiet får bottenbetyg av väljarna när det gäller skattepolitik (-9), företagande (+9), EU (-11) och ekonomi (-14).



Bland Miljöpartiets egna väljare är förstås miljö i topp med imponerande +93. Energi- och kärnkraftsfrågor och jämställdhetsfrågor gillas av MPs egna väljare (+66 respektive +34). I botten finns EU-politik (+15), utrikes- och säkerhetspolitik (+9) och frågor som rör äldreomsorg (+4).







Miljöpartiet: Starka fästen

Färgerna på Sverigekartan nedan illustrerar Miljöpartiets röststöd i Sveriges kommuner i samband med riksdagsvalet 2006. Kommunerna delades in i fem likstora grupper efter partiets procentandel i riksdagsvalet. Vita områden visar t ex de tjugo procent kommuner där MP hade lägst röststöd (0-2,7 procent).



Miljöpartiets svagaste fästen
Dorotea 1.02%, Åsele 1.06%, Malå 1.41%, Norsjö 1.64%, Perstorp 1.70%, Arvidsjaur 1.71%, Hagfors 1.78%, Åstorp 1.79%, Sävsjö 1.81%, Vellinge 1.91%

Miljöpartiets starkaste fästen
Åre 6.75%, Vaxholm 6.91%, Sundbyberg 7.00%, Solna 7.02%, Gnesta 7.31%, Uppsala 7.83%, Göteborg 8.44%, Umeå 9.08%, Lund 9.13%, Stockholm 9.33%

01 juli 2009

Kristdemokraternas väljare

Kristdemokraterna har den äldsta väljarskaran av alla partier. Medelåldern bland kd-väljarna är hela 52,7 år. Representationen bland ungdomar är svag. Övervikten av kvinnliga väljare är också noterbar (57 procent). Kombinationen – stark överrepresentation av äldre kvinnor – illustreras tydligt i figuren som visar kön- och åldersprofilen bland kd-väljarna.





Kristdemokraternas väljare har en svag överrepresentation av tjänstemän (+4 pe) och en motsvarande underrepresentation av arbetare (‑6 pe) jämfört med valmanskåren. Inkomstprofilen är dock dramatiskt annorlunda jämfört med t ex folkpartiets väljare: kd-väljarna har något lägre inkomster är genomsnittet. Andelen med låga inkomster är svagt överrepresenterade (+3 respektive).

KD-väljarna karaktäriseras av att inte vara anslutna till någon fackförening eller arbetsgivareorganisation. Hälften av KD-väljarna saknar sådan anslutning (50 procent; +9 pe).

Trots en åldrad väljarskara (31 procent ålderspensionärer) är utbildningsnivån bland KDs väljare ändå i nivå med valmanskåren. Inriktningarna hälso/sjukvård (+4 pe), humaniora/kultur (+2 pe) och pedagogik (+3 pe) förekommer oftare bland kd-väljarna än bland väljarna som helhet.


När det gäller uppväxtort finns en landsbygdsprofil hos kristdemokraternas väljare men den är inte lika utmärkande som för centerpartiet. Trettio procent uppger att de vuxit upp på landsbygden (+4 pe). Landsbygdsprofilen är dock avsevärt tydligare hos kärnväljarna; 38 procent av kd:s kärnväljare har en bakgrund på ren landsbygd jämfört med 26 procent bland samtliga väljare.

Och så kyrksamheten, som bland kd-väljarna förstås är dramatiskt högre än för alla andra partiväljare. Tre av sju kristdemokratiska väljare besöker en gudstjänst minst en gång i månaden (29 procent; +23 pe). Kyrksamheten är något starkare bland kd:s kärnväljare (32 procent).

Kd-väljarna skiljer ut sig som något bättre utbildade (29 procent med högskoleutbildning), klart mer politiskt intresserade (62 procent) och något mer politiskt kunniga än valmanskåren som helhet (7,6 poäng).


Kristdemokraterna: Poll of polls

Kristdemokraterna har legat klart under sitt valresultat (6,6 procent) sedan riksdagsvalet 2006. Det nuvarande likaläget mellan Alliansen och oppositionspartierna är största hotet mot regeringen Reinfeldt just nu att Kristdemokraterna inte klarar att komma över fyraprocentspärren till riksdagen. KDs snitt har under mandatperioden aldrig nått under fyra procent enligt min poll of polls, men det har varit snubblande nära (se diagram).



De många flytande borgerliga väljarna är dock med på noterna. Svenska väljare har hittills varit duktiga på att läsa av den strategiska kontexten. Så länge KD inte sjunker alltför långt under spärren kommer man stödrösta på KD om regeringsmakten står på spel, precis som man gjorde 1994 när KD var illa ute senast (KD erhöll då 4,06 procent av rösterna, inräddade av stödröstande M-sympatisörer). Kyrkobroder fyra procent kan komma att avgöra riksdagsvalet 2010.

Kristdemokraterna: Bra och dålig politik

Det är inte särskilt stora variationer i väljarnas bedömningar av Kristdemokraternas politik. KD orkar över ett balansmått på +10 för frågor som rör lag och ordning, barnomsorg, äldreomsorg och företagens villkor. På minussidan (en övervägande andel nämner spontant KD som ett parti med dålig politik på området) återfinns jämställdhetspolitiken, glesbygdspolitiken och integrationspolitiken.

Bland KDs egna väljare dominerar omsorgs- och trygghetsfrågorna. Barnomsorg (balansmått +64), äldreomsorg (+55), social trygghet (+55) och hälso- och sjukvårdspolitiken (+43) bedöms vara KDs styrkeområden.


Kristdemokraterna: Starka fästen

Färgerna på Sverigekartan nedan illustrerar Kristdemokraternas röststöd i Sveriges kommuner i samband med riksdagsvalet 2006. Kommunerna delades in i fem likstora grupper efter partiets procentandel i riksdagsvalet. Vita områden visar t ex de tjugo procent kommuner där KD hade lägst röststöd (0-4,62 procent).




Kristdemokraternas svagaste fästen:
Arvidsjaur 2.14%, Bräcke 2.25%, Jokkmokk 2.31%, Överkalix 2.62%, Munkfors 2.73%, Landskrona 2.75%, Gällivare 2.83%, Ragunda 2.84%, Hofors 2.85%, Strömsund 2.94%
Kristdemokraternas starkaste fästen:
Tjörn 15.88%, Vårgårda 16.61%, Jönköping 16.97%, Vaggeryd 19.05%, Habo 19.42%, Mullsjö 19.78%, Sävsjö 20.93%, Öckerö 21.67%, Aneby 22.02%, Gnosjö 25.06%