Inlägg

Visar inlägg från augusti, 2009

Krigsförklaring mot fria forskningen

Bild
Knappt har forskningsminister Krantz blivit varm i kläderna förrän Alliansregeringen mycket överraskande förklarat krig mot den fria forskningen. Vår kritik mot förslaget mot den nya organisationsstrukturen inom Vetenskapsrådet framgår i en debattartikel i DN från den 25 augusti.


Utanför forskarvärlden är det ofta svårt att bedriva opinion för att skydda den fria forskningen. Särskilt när det som i det här fallet handlar om subtila teknikaliter som berör Vetenskapsrådets framtida organisationsstruktur. För oinvigda är det lätt att vi forskare framstår som bortskämda gnällspikar som någon håller på att sno karamellerna för.

Men djävulen sitter som bekant just i detaljerna. Här handlar det om makt. Politisk makt mot forskarautonomi. Omorganisationen innebär en maktförskjutning som innebär ökat utrymme och inflytande för klåfingriga politiker och tjänstemän som står mycket långt från forskningsfronterna. Och precis som Tobias Krantz själv uttrycker det i en egen debattartikel: "Politi…

Sannolikheten att SD är över 4%

Sverigedemokraterna fick 4,2 i söndagens Sifo-undersökning. Det blev förstås nya rubriker och vilda spekulationer om hur det parlamentariska läget i Sverige skulle se ut efter valet 2010 om mätningen gällde som valresultat.

Nu gäller inte mätningen som valresultat. Som jag tidigare påmint många gånger om på den här bloggen finns det felmarginaler kring skattningarna av partiernas röststöd. Undersökningen är en urvalsundersökning med 1911 svenskar. När det gäller rubriksättningar som rör fyraprocentspärren eller vilket block som egentligen "leder" finns särskild anledning att iaktta samma försiktighet som felmarginalerna motiverar.

Tack vare den sköna statistiska inferensteorin kan vi veta väldigt säkert hur säkra vi kan vara att ett parti verkligen fått en högre skattning är fyra procent. Nittiofemprocentiga konfidensintervall för skattningen av SDs procentuella löper exempelvis mellan 3,3 och 5,1 procent (vid antagande om obundna slumpmässiga urval). Vid upprepade urvalsförfa…

Partiuppsättningsmodeller 2

Hur många och vilka partier överväger svenska väljare att rösta på när det drar ihop sig till att fatta det slutgiltiga valet av parti? Det är en av de frågor som vi försöker svara på när vi undersöker väljarnas partiuppsättningar (consideration set).

Partiuppsättningarnas storlek

I våra undersökningar i samband med 2006 använde vi flera olika frågeserier för att försöka identifiera väljarnas verkliga partiuppsättningar tätt inpå riksdagsvalen. De instrument som vi menar har störst validitet visar att väljarnas partiuppsättningar är överraskande små. I genomsnitt ingår endast 1,6-1,9 partier i uppsättningarna. Det betyder i praktiken att mer än hälften av väljarna endast har ett parti i sin uppsättning - för dessa väljare är valet inget egentligt partival utan handlar om huruvida man skall rösta eller låta bli. I denna grupp kan partierna endast vinna eller förlora väljare genom att lyckas eller misslyckas mobilisera till valurnorna. Av de som överväger att rösta på mer än ett parti är …

Skall VSMPCFPKDM ta debatten med SD?

Den rätt fantasilösa diskussionen om huruvida de etablerade partierna skall frysa ut eller krama ihjäl Sverigedemokraterna går vidare. Skall man ta debatten med SD eller inte ta debatten med SD? Från min horisont har frågeställningen hela tiden väckt två funderingar. För det första: Vilken debatt handlar det egentligen om? Och för det andra: Om nu debatten skall tas, varför skall Sverigedemokraterna blandas in överhuvudtaget?

Enligt våra många väljarstudier vinner Sverigedemokraterna framgångar i huvudsak genom att de lyfter upp två samhällsproblem som vi sedan länge vet väcker oro och funderingar hos många väljare: det handlar om brottslighet och invandring- och flyktingpolitik. De båda problemområdena knyts tätt samman med varandra i såväl SD-politik som i SD-väljarnas egna resonemang. Men det räcker inte som förklaring till framgångarna. Som nödvändig klangbotten lägger vi till en djup politikermisstro och en stor oro för att välfärdsstaten inte skall kunna leverera vad man förvänta…

Lärdomar om vallöften 1

Bild
Jag samlade ihop mina anteckningar från vallöfteskonferensen som Elin Naurin ordnade i Göteborg före sommaren. Det blev som väntat en hel del spännande diskussioner. Några insikter i punktform:


1) Vi gör egentligen journalisters jobb
Huvuduppgiften i de flesta vallöftesstudier har hittills varit att a) systematiskt identifiera vilka vallöften (utvärderingsbara utsagor från valmanifesten) som partierna givit i samband med valrörelser och b) utröna huruvida de blivit uppfyllda eller inte. Det är ett tidskrävande arbete men på något sätt också självklart. Den information som kommer fram i vallöftesstudierna är enligt de flesta definitioner av valdemokrati helt nödvändig för att väljarna skall kunna fatta ett rationellt röstningsbeslut. Borde inte journalister för länge sedan gjort detta till ett naturligt inslag i varje medievalrörelse? Det känns som om vi bedriver forskning om något som borde vara elementa. (Lyckligtvis förekommer allt oftare ambitiösa genomgångar av partiers vallöften ä…

PP, Saltsjöbaden och personnumren

Saltsjöbadsavtal för informationssamhällets konflikter?
Det är lätt att inse att det står enorma materiella och immateriella värden på spel när man rör sig in i frågor om övervakning, fildelning, fri kultur, patent och monopol. I den kommunikationella revolutionens spår väntar nya spelregler för entreprenörskap, företagande, nationell säkerhet, livsstilar, karriärer och livschanser. Det är inte utan att man blir lite bekymrad när man ser de hotbilder som målas upp som handlar om vilka åtgärder stater, företag och medborgare kan tänka sig att ta till för att skydda sina intressen. Tonläget skruvas långsamt upp. Motsättningarna hårdnar.

Behövs det en informationssamhällets motsvarighet till industrisamhällets Saltsjöbadsavtal mellan arbetare och kapitalägare för att undvika att konflikten blir onödigt djup och militariserad? En svensk samförståndsmodell med historiska förlagor som kan säkra ett fruktbart samförstånd där alla intressen kan betrakta sig som vinnare. Nya idéer om hur detta k…

Bakom de små partiledareffekterna

Bild
En av de mest seglivade myterna inom väljarforskningen är föreställningarna om stora och växande effekter av partiledare. Moderna valrörelser beskrivs ofta som allt mer personifierade, amerikaniserade och presidentialiserade. Partiledarna skulle vara centrala förklaringar till varför de allt rörligare och senfärdiga väljarna röstar som de gör.
Problemet är bara att dessa föreställningar inte är möjliga att belägga i empiriska studier av korttidseffekter på partival. Visst finns det spännande skillnader mellan olika system. I länder med renodlade kandidatval, som i de amerikanska presidentvalen, är effekterna som förväntat klart större än i flerpartisystem där väljarna i första hand röstar på partier och inte på kandidater. Men utanför USA och med vissa enskilda undantag handlar det nästan alltid om överraskande blygsamma effekter. I analyser från de nordiska länderna är korttidseffekterna av partiledare ofta inte statistiskt signifikanta. Långtidseffekter av partiledarna är svårare at…

Viktiga frågor i valet 2010

Apropå Göteborgs-Postens enkät om vad våra förtroendevalda riksdagsledamöter tror att valet 2010 kommer att handla om: Läs mer här (s 41) om vilka frågor de svenska väljarna historiskt tyckt har varit viktigast när de bestämt vilket parti de röstar på. SOM-institutets senaste mätning av vilka samhällsproblem svenska folket uppfattar som viktigast hittar du här (sid 12).

Partiuppsättningsmodeller 1

Bild
Väljarforskningens etablerade förklaringsmodeller får allt svårare att förklara varför väljare röstar som de gör. Sjunkande klassröstning, minskad partiidentifikation, ökad väljarrörlighet och allt senare röstningsbeslut innebär en stor utmaning. Ett starkt individualiserat röstningsbeteende kräver nya angreppssätt.

Partiuppsättningsmodeller (consideration set models) tilldrar sig allt större intresse i den internationella väljarforskningen. Inspirationen kommer från många håll: politisk psykologi, marknadsföring och konsumentbeteende för att nämna några områden. Huvudidén är mycket enkel och innebär att valet av parti sker i två steg: I det första steget formerar väljaren en partiuppsättning (ett consideration set) som består av de alternativ, vanligen två eller tre, som väljaren verkligen överväger att rösta på. I steg två fattas det slutgiltiga valet av parti, vanligen nära inpå valdagen efter en intensiv valrörelse.


Figur: Tidigare har beslutet inför ett val för många väljare handla…

Mänskliga värderingar 2

Bild
Här kommer blogginlägg nr 2 om resultat från de senaste värderingsmätningarna från SOM-institutet. För fler detaljer hänvisas till det första blogginlägget från juni.

De nya analyserna fokuserar på värderingsförändringar över tid i olika generationer. Genom att följa olika kohorter under de senaste tjugo åren kan man blottlägga intressanta värderingsförskjutningar bland svenskarna som inte syns i de aggregerade analyser.

I figurerna nedan har jag delat in svenskarna i fyra generationer efter födelseår (1910-1939; 1940-1959; 1960-1979; 1980-1993). Indelningen kan förstås göras på många andra sätt. Materialet håller för betydligt finare indelningar om man så vill. Alla tjugofem figurerna kan inte publiceras här, så jag tar några exempel!

Kohortanalysen av värderingarna av landets säkerhet visar förkrigsgenerationen värderar materialism och fysisk säkerhet högre än yngre generationer. Uppsvinget för landets säkerhet bland yngre generationer i 2002 års undersökning har tidigare satts i samba…

Vågar PP släppa varumärket?

Fenomenet Piratpartiet väcker stor internationell uppmärksamhet och nyfikenhet. Efter succén i det svenska EUP-valet i juni har det droppat in förfrågningar från kollegor och journalister. För partiforskare är PP lite av en skänk från ovan. Partiet betraktas som en rar blomma på många sätt.

PP representerar inte bara en potentiell ny stark konfliktlinje i ett framväxande kunskaps- och informationssamhälle. Piratpartiets ovilja att deklarera en beredskap att axla regeringsansvar och partiets uttalade strategi att inte ta ställning i andra frågor än integritetsfrågor gör partiet unikt. Hur länge fungerar det egentligen att bryta mot konventionella bilden av ett ansvarstagande parti? Har inte alla demokratiska partier som söker representation i ett parlament ett moraliskt ansvar att leda folket i alla frågor som rör gemensamma angelägenheter?

Alla vill förstås veta om Piratpartiet blir ett isolerat svenskt fenomen och en parentes i historien eller om partiet kan (och vill?) utvecklas till …