Inlägg

Visar inlägg från oktober, 2009

Osannolika befolkningsprognoser

Bild
På förekommen anledning har jag bett några av landets främsta experter på demografi och befolkningsprognoser ta fram ett hypotetiskt räkneexempel för att belysa frågeställningen hur höga fertilitetstal som skulle krävas för att en liten befolkningsminoritet inom några decennier skulle kunna bli en befolkningsmajoritet. Framskrivningarna gällertvå hypotetiska befolkningar. PopA består av 30 000 individer och PopB består av 300 000 individer. PopA har en yngre åldersstruktur än PopB, medelåldern i PopA är 29 år och i PopB 40 år.

För att kunna räkna ordentligt behöver man göra ett antal antaganden: a) att det inte förekommer någon in- eller utvandring, b) att dödsriskerna är desamma för både PopA och PopB, c) att fertilitetstalen är konstanta över tid, d) att individer från PopA och PopB aldrig bildar familj med varandra. Befolkningsmajoriteten (PopB) har ett fertilitetstal på 2 barn per kvinna. För att Pop A skall kunna bli en majoritet måste fruktsamhetstalet vara mycket högre i den gr…

Vad journalister vet om sin publik

Bild
På fredag 30 oktober disputerar Ulrika Andersson, forskare och lärare vid institutionen för journalistik och masskommunikation, med avhandlingen Journalister och deras publik. Förhållningssätt bland svenska journalister. Andersson analyserar svenska journalisters publiksyn, publikkontakter, publikorientering och publikkunskaper med hjälp av bland annat Journalistundersökningarnafrån perioden 1989-2005.

Ett intressant resultat från studien är att journalister "inte alltid har en ackurat uppfattning om hur intresserad publiken är att ta del av seriöst respektive lättsamt innehåll" (s. 247). Äldre manliga journalister är mest i otakt med sin publik. Ansvariga utgivare och yngre kvinnliga journalister är bättre på att "...ta publikens intressen och behov i beaktande i det journalistiska arbetet" (s. 241).

Vill du själv läsa i avhandlingen kan du ladda ned som pdf från Göteborgs universitet här. Press om avhandlingen hittar du här. Mer om Ulrika hittar du här.

Inför S-kongressen

Demokratiska val avgörs inte de sista veckorna av valrörelsen. Grunden läggs tidigare, och opinionsförändringar som äger rum under mobiliseringsfasen i valrörelserna blir nästan undantagslöst "mer av samma sak". Alliansen hade exempelvis räknat in ungefär hälften av sina nyvunna väljare långt före Almedalen 2006. Varken utrikesministermord, valstugereportage eller dataintrångsskandaler har kunnat övertyga om att effekter av utspel och händelser under svenska valrörelser är särskilt stora (se böckerna Kampen om euron, Väljare och Regeringsskifte).

Den långsiktiga opinionsbildningen är hörnstenen i alla framgångsrika valkampanjer. Kom ihåg att Alliansen använde två år för att övertyga väljarna om att deras analys av svensk arbetsmarknad var bättre med verkligheten överensstämmande än socialdemokraternas.

Alla som följer svensk inrikespolitik med intresse och spänning har därför mycket högt ställda förväntningar inför den socialdemokratiska kongressen. När det största oppositions…

Vem tar vem 2010?

Bild
Spekulationerna är redan i full gång om hur regeringsbildningen efter riksdagsvalet 2010 kommer att gestalta sig och om det finns utrymme för överraskningar i händelse ingen av de båda blocken har egen majoritet. Lite tidigt för spekulation, kan man tycka. Vi vet ju faktiskt inte hur opinionsutvecklingen kommer att se ut under vintern och våren. Något av blocken kan t ex ha skaffat sig en ointaglig opinionsledning när sommaren kommer.

Enligt den nuvarande regeringsformen behöver inte statsministern avgå efter ett val. Det är alltså helt upp till Fredrik Reinfeldt att göra en första egen bedömning av valutslaget. Han kan välja att avgå på basis av en egen tolkning av valutslaget. Men han måste alltså inte. En förlorad riksdagsmajoritet för Allianspartierna innebär alltså inte nödvändigtvis att Alliansregeringen faller, såvida inte samarbetspartierna (VSMP) har fått fler mandat än Allianspartierna. Då kommer Reinfeldt förstås ha press på sig att avgå. Men han måste inte förrän han förlor…

Om regeringspartiers opinionsutveckling sista året

Bild
Vad händer med opinionsstödet för de partier som ingår i regeringen under det sista året före ett val? Frågans relevans beror förstås på i vilken utsträckning man tror att historisk statistik är vägledande för framtiden. Min egen uppfattning är att historien skrivs nu. Det finns en begränsad prediktionskraft i historisk statistik. Dess viktigaste funktion är dock att justera våra förväntningar om hur stora opinionsförändringar kan vara under ett sistaår.
Vi vet sedan tidigare att under efterkrigstiden har västeuropeiska regeringar tappat i snitt -3 procentenheter på att regera. Under ekonomiskt goda tider har snittet varit -1 procentenhet. När ekonomin går sämre har snittet varit -4 procentenheter.
Motsvarande efterkrigssnitt för svenska regeringar har varit -2,1 procentenheter. I snitt motsvarar kostnaden att regera (cost of ruling) alltså nästan helt den segermarginal som Alliansregeringen hade i riksdagsvalet 2006. Den historiska statistiken skulle i så fall peka mot ett olidligt s…

Voices from the Welfare State

Bild
I morgon fredag disputerar Maria Solevid med sin avhandling Voices from the Welfare State. Dissatisfaction and Political Action. Maria visar bland annat att det är särskilt inom skolområdet välfärdsmissnöjet har starkast effekter på svenska folkets politiska beteende.

Studien ger ytterligare understöd till tidigare forskning av bland andra Staffan Kumlin som visat att välfärdsmissnöje som har sin grund i (dåliga) personliga erfarenheter av offentlig service har mycket starka effekter på politiska attityder och beteenden. Det gäller allt ifrån allmänt politiskt förtroende till stödet för sittande regering. Det välfärdsmissnöje som nu sakta börjar spira i Sverige (Göteborgs kommun skall spara en halv miljard enligt Göteborgs-Posten) sätter ytterligare press på Alliansregeringen. När det gäller effekter på opinionsstöd för sittande regering är välfärdsmissnöje minst lika betydelsefull faktor som t ex bedömningar av hur det går för den egna ekonomin.


När regeringars insatser värderas tycks …

Inför FRA-omröstningen: Läs detta först!

Bild
Med anledning av att Riksdagen i morgon onsdag röstar på nytt om FRA-lagen vill jag uppmana våra förtroendevalda ledamöter av den svenska Riksdagen att ta del av min och Ann-Marie Ekengrens historiska studie Det röda hotet: De militära och polisiära säkerhetstjänsternas hotbilder i samband med övervakning av svenska medborgare 1945-1960. En nyhet för dagen är att boken finns att läsa i sin helhet här.

Historien har mycket att lära oss om hur vi i Sverige tidigare har hanterat nationella säkerhetshot och övervakningsfrågor. Eftersom grundkonflikten mellan säkerhet och demokratiska fri- och rättigheter är desamma är parallellerna många mellan dåtid och nutid. Övervakarnas entusiasm inför ny teknik (Dimafonapparater) som gjorde telefonavlyssning möjlig (men som visade sig ge mycket litet intressant information för de enorma investeringarna). Lösningarna för att värna medborgarnas personliga integritet genom inrättande av demokratiskt valda organ för att övervaka övervakarna.

Övervakningen …

Känslor och partival

Bild
Att politik till stor del handlar om känslor är knappast någon nyhet. Vrede, förtvivlan, ilska, frustration, bitterhet, förnöjsamhet, kampglöd, tillförsikt, lust, glädje, hopp. Listan kan göras mycket lång. Fyll gärna på den.

Icke desto mindre betraktas det fortfarande som någonting fult att utforma politiska budskap som appellerar till väljares känslor. Att använda känslomässiga argument för att övertyga väljare betraktas som ett smutsigt trick, ett slag under bältet, ett sabotage mot en förnuftsstyrd debatt. En känslostyrd väljare är en väljare som är lätt att förleda, lura och hjärntvätta.

Vi lever med förhärskande idéer om den kyligt nyttokalkylerande rationelle väljaren som noggrant räknar på alla politiska alternativ och sedan väljer det som ger mest tillbaka. Eller idén om den rakt igenom sakliga valdebatten där alla rationella argument kommer upp på bordet, bryts mot varandra och där de bästa till slut avgår med segern. Väljarna skall på valdagen vara upplysta och ha tagit del a…

Om politisk vadslagning 2

Bild
Det som är bra med att ha en egen forskarblogg är att man har möjlighet att i efterhand komplettera nyhetsinslag och intervjuer med ytterligare information som inte fick plats eller kom fram. Måndagens intervju i TV8fick med mycket men förstås inte allt!
Politisk vadslagning är en form av politainment - politik som underhållning - som sannolikt kommer att bli populärt i grupper som är politiskt intresserade och som normalt exponerar sig mycket för politik i alla dess former, även genom de nya sociala medierna.
Vad människor vill ägna sig åt som underhållning är det förstås svårt att ha några som helst synpunkter på. Men skulle mediernas valrörelsebevakning komma att helt domineras av spekulationer kring vadslagningsbyråernas politiska odds är det förstås en annan sak. Spelorienterad valrörelsebevakning tränger undan den sakorienterade valrörelsebevakningen. Valrörelser skall inte bara underhålla, intressera, engagera och mobilisera väljarna, utan även upplysa dem om de politiska alter…

Uteblivna effekter av gymnasiereformen 1994

Jag har skrivit om studien tidigare på bloggen. Det tog tjugo månader från idé till verklighet. Nu är Mikael Perssons och min artikel alltså äntligen publicerad i Scandinavian Political Studies (on-line). Du kan läsa hela artikeln här!


ABSTRACT
In the mid-1990s an extensive reform of the Swedish educational system was initiated in order to create a 'school for everyone' intended to function like a 'social equaliser'. The new unified gymnasium initiated longer educational programmes with an extended curriculum of social science courses. This article examines whether the well documented gap in levels of democratic citizenship indicators between students in theoretical and vocational gymnasium study programmes persisted after this massive reform. Given the vast amount of empirical research that has shown that education promotes democratic citizenship, the reform could be expected to result in a decreased civic gap. However, contrary to the conventional wisdom in research on…

Promising Democracy

Bild
Today, Elin Naurin defends her thesis Promising Democracy. Parties, Citizens, and Election Promises.

Text taken from the book cover: "Everyone knows a promise is a promise. The saying is used all over the world and indicates that broken promises stir up feelings in most situation. This book sheds light on a controversial kind of promise, namely those that are given from political representatives to citizens before elections, so called election promises. The focus is what seems to be a puzzling controversy between scholars and citizens whether or not politicians actually keep their election promises. While scholars in political science claim that parties tend to act on most of their election promises citizens are presumed to hold the opposite view: that parties usually break their promises. This "Pledge Puzzle" guides Elin Naurin in her analyses of the often referred to, but not empirically investigated, "conventional wisdom" about election promises. What is mea…

Svenskarna mer tveksamma till tvångsmedel 2

Bild
Här kommer mer detaljer från min och Ulf Bjereldsanalys av svenskarnas inställning till olika tvångsmedel som presenterades i gårdagens DN. Siffrorna i de gula (2002) och blå (2008) kolumnerna visar andelen svenskar som anser att respektive tvångsmedel "aldrig bör kunna användas". I de gröna kolumnerna har jag beräknat en differens mellan 2002 och 2008. Positiva siffror visar här att en viss grupp blivit mer restriktiv (högre andel "aldrig") mellan 2002 och 2008, medan negativa siffror visar att gruppen blivit mindre restriktiv till tvångsmedelsanvändning.

Genomsnittet för ett sammanfattande additivt index för de sex jämförbara indikatorerna presenteras också. Indexet går mellan -6 (negativa attityder till tvångsmedel) och +6 (positiva attityder till tvångsmedel). Minussiffror i den gröna index-kolumnen skvallrar alltså om att attityderna blivit mer negativa till statlig användning av olika tvångsmedel när den nationella säkerheten är hotad (kanske inte det mest ped…