Inlägg

Visar inlägg från januari, 2010

Korruption i svensk media

Bild
Rapporterar svenska medier mer om korruption idag än vad de gjorde för femton år sedan? En första snabbanalys visar att så inte är fallet. Sökordet "korruption" ger till exempel lika många träffar på Retriever 2009 som 1995, med en liten dipp under perioden 2001-2004. Återstår att fundera på om medias rapportering kring korruption har förändrats på något sätt under den senaste femtonårsperioden.

Perspektiv på en rörligare valmanskår

Bild
Oppositionspartierna har under hösten och vintern ryckt åt sig en ledning i opinionsmätningarna på omkring tio procentenheter. Alliansregeringen söker tröst i det faktum att väljarrörligheten numera är mycket stor. Mellan 2002 och 2006 års val bytte 37.1 procent av de svenska väljarna parti. Räknar man med byten mellan sofflocket och valurnan är rörligheten ännu större, 45 procent. Nära hälften av valmanskåren förändrar sitt politiska valbeteende mellan valen.

Man måste samtidigt komma ihåg att huvuddelen av de väljare som byter parti mellan valen byter inte mellan blocken utan inom blocken. I närtid har två tredjedelar av alla partibyten varit inomblocksbyten, det vill säga byten mellan partier inom s-blocket (röd linje) eller byten mellan partier inom b-blocket (blå linje).



Källa: Svenska valundersökningar 1956-2006 (SCB/Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet).

Även om en dryg majoritet av väljarna uppger att de bestämmer sitt slutgiltiga partival under valrörelsen (och…

Hur förstagångsväljare röstar

Bild
Apropå den nygamla nyhetenom att vi i samband med 2010 års riksdagsval kommer att slå nytt rekord i antalet väljare (497 000) som begår sin röstningsdebut: I tabellen nedan redovisas resultat från de svenska valundersökningarna som visar hur många procentenheters högre (+) respektive lägre (-) stöd de olika partierna haft bland förstagångsväljare jämfört med valmanskåren som helhet.



Kommentar: Minussiffror visar att partiet gjort ett sämre val bland förstagångsväljarna än i väljarkåren som helhet. Plussiffror visar att partiet gjort ett bättre val bland förstagångsväljarna än i väljarkåren som helhet. Källa: SCB/Svenska valforskningsprogrammet.
Det intressantaste i tabellen är kolumnen längst till höger som visar hur mycket förstagångsväljarnas röstningsbeteende avviker från valmanskåren som helhet (summerade avvikelser dividerat med två). Ju högre tal desto större avvikelser. Resultaten visar att det är valen 1998 och 2002 som skiljer ut sig historiskt som de val där förstagångsväljarn…

Bör Alliansregeringen bilda en valallians?

Bild
Fyraprocentspärren i vårt valsystem ser ut att få spela en av huvudrollerna i 2010 års riksdagsval. Fyra partier befinner sig just nu i omedelbar närhet till spärren. Spelet om regeringsmakten avgörs helt av vilken kombination av partier som kommer över eller under den magiska spärren.


Svenska väljare har tidigare visat sig vara duktiga taktikröstare. Tillräckligt många väljare är tillräckligt medvetna om den strategiska kontexten för att kyrkobroder, kamrat och skogsmulle fyra procent kan rädda kvar riksdagspartier som ligger pyrt till inför valet. Men för allmänborgerliga väljare kan det bli knivigt att veta vilket parti som man skall stödrösta på i den situation det finns mer än ett Alliansparti som hotas av respass från Riksdagen.

Före jul fördes diskussioner om huruvida Alliansregeringen borde bilda en teknisk valallians inför 2006 för att undvika en situation där fyraprocentspärren kastar bort hundratusentals Alliansröster. Röster som regeringen så väl behöver för att ha chansen a…

Sannolikheten att DU avgör valet 2010

Bild
Sannolikheten att en väljares röst avgör valet i ett samhälle med N väljare (N=7 miljoner i 2010 års riksdagsval) kan faktiskt beräknas med hjälp av en förenklad matematisk formel (Chamberlain & Rothschild 1981). p är sannolikheten att en given väljare röstar på alternativ 1 i ett val med två huvudalternativ. Om p sätts till 0.5 motsvarar det ett mycket jämnt val mellan två alternativ.


Jag har inte lyckats få en dator att genomföra beräkningarna eftersom det handlar om ohyggligt stora tal (om det finns en snäll matematiker därute får ni gärna hjälpa till!), men i Chamberlain & Rothschild (1981) förekommer också en förenklad formel som ger ett närmevärde som duger som riktmärke när man traskar till valbåset söndagen den 19 september 2010.

Vid ett helt jämnt val (50-50 mellan Alliansen och oppositionen) ger beräkningarna en överraskande hög sannolikhet att den egna rösten blir den avgörande (p=.0002131). Det betyder att det skulle finnas ungefär en chans på 5000 att just du lägger…

Varför valfläsk inte funkar 2

Bild
Här kommer som utlovat mina fyra bästa svar på varför valfläsk (definierat som omedelbara positiva effekter på en väljares privatekonomi) inte fungerar för att vinna väljare i svenska riksdagsval.

1) Första svaret är att väldigt många väljare värderar väldigt många andra saker väldigt mycket högre än kontanter. Saker som hälsa, frihet, trygghet, rättvisa, jämlikhet, jämställdhet, lag och ordning betraktas av de allra flesta som mer angeläget än att politiken ger mer pengar att röra sig med. Att gemensamma angelägenheter som vård, skola, omsorg, infrastruktur & rättsstat fungerar tillfredsställande är mer värt än kontanter.

2) För det andra skall man inte underskatta svårigheterna att utforma valfläsk som innebär så stora omedelbara plånbokslättnader för en specifik (och någotsånär stor och enhetlig) grupp att det går att mäta effekterna av valfläsket. Motsvarigheter till maxtaxan i barnomsorgen är inte enkelt att hitta på. De flesta politiska reformer man kan tänka ut och som man ka…

Varför valfläsk inte funkar 1

Bild
Tusen spänn mer i plånboken, någon? Kan politiska förslag som innebär mer pengar i plånboken växlas in till röster i samband med demokratiska val? Fungerar valfläsk? Och i så fall, under vilka omständigheter? Och vilka väljargrupper är i så fall mest attraherade av tillskott av kontanter till den personliga ekonomin?

Forskning om plånboksröstning (pocket book voting/economic voting) är fascinerande inte minst eftersom ryggmärgsreaktionen hos de flesta är att väljare agerar kortsiktigtnyttomaximerande vid valurnorna: Med viss självklarhet porträtteras alla väljare som att de givetvis röstar på det parti som ger mest tillbaka i plånboken.

Här på bloggen har jag redan berättat flera gånger om det internationella forskningsläget (Oxford Handbook of Political Behavior) när det gäller ekonomisk röstning/plånboksröstning: Bedömningar av hur den egna personliga ekonomin har utvecklats (retrospektiva bedömningar) eller kommer att utvecklas (prospektiva bedömningar) har ett mycket svagt och dessu…

Majoritetsval gynnar inte S

Bild
Grundlagsutredningen lät Valmyndigheten räkna på konsekvenserna av att införa majoritetsval i Sverige. Grafiken talar sitt tydliga språk om hur ett majoritetsvalsystem skulle färga hela Sverige rött eftersom S blev största parti i 296 av de 349 tänkta enmansvalkretsarna. Med högerförfäran brukar dylika tankeexperiment sluta. Diskussionen om vad som skulle bli effekterna av att byta valsystem från ett proportionelt till ett majoritetsvalsystem i Sverige kommer inte längre än intressanta men naiva simuleringar på basis av valresultat från det senaste riksdagsvalet.

Men högern borde inte förfäras. Man måste förstås ta hänsyn till att väljarnas beteende skulle förändras dramatiskt om ett nytt valsystem infördes. Under ett majoritetsvalsystem skulle väljarna givetvis inte fortsätta rösta som om det vore ett proportionellt valsystem. Ett valsystemskifte skulle påverka alla valdemokratins aktörer.
Införande av majoritetsvalsystem skulle inte färga den svenska partikartan S-röd. Med stöd från a…

Röstdelning i Sverige

Bild
Den gemensamma valdagen för val till riksdag, kommun och landsting/regioner infördes 1970 som ett sätt att försöka vidmakthålla det "kommunala samband" som funnits i det gamla tvåkammarsystemet. Sverige är tämligen unikt när det gäller att anordna val på olika politiska nivåer samtidigt. Den författningspolitiska diskussionen kring gemensam/skild valdag för lokala, regionala och nationella val har pågått i mer än hundra år och har stundtals varit intensiv. I den nyss avslutande Grundlagsutredningen var skilda valdagar åter under intensiv debatt. Som bekant föreslogs inga förändringar av den nuvarande ordningen.

Andelen väljare som röstar på olika partier i riksdagsval och kommunalval ökade från sex till 26 procent under perioden 1970-2002. I det senaste valet var det 25 procent av väljarna som, enligt Valundersökningarna, röstade på olika partier i kommunalval och riksdagsval. Det har alltid varit något ovanligare att rösta på olika partier i riks- och regionval (21 procent).






26% minns inte partivalet

Bild
Hur väl minns väljarna vad de röstade på i ett riksdagsval som ligger nästan fyra år tillbaka i tiden?

Med anledning av en kul mejlförfrågan (henrik.oscarsson@pol.gu.se) gjorde jag just en preliminär analys av hur stor andel av väljarna som minns korrekt vilket parti de röstade på för fyra år sedan. En uppskattning av minnesfelet är möjlig eftersom vi har en mellanvalspanel: vi återintervjuar alltid hälften av dem som ingår i Valundersökningen vid nästkommande val. Vi kan exempelvis jämföra uppgifter om partival från ett första intervjutillfälle (2002) med minnesuppgifter från ett andra intervjutillfälle (2006).

Analysen visar att hela 26 procent av respondenterna i 2006 års valundersökning inte minns eller minns fel om vilket parti de röstade på 2002. Drygt var fjärde väljare minns inte eller kommer inte ihåg rätt vilket parti man röstat på för fyra år sedan.




Källa: SCB/Statsvetenskapliga institutionen; Svenska valundersökningar 2002 och 2006: Mellanvalspanelen. Uppgifter om partival 20…