Inlägg

Visar inlägg från februari, 2010

Anders Urbas 1

Bild
I veckan var Anders Urbaspå besök vid Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg och presenterade sin nya avhandling om den svenska valforskningen. Det blev ett intressant, spännande och välbesökt seminarium om vetenskapandets förutsättningar i allmänhet och Valforskningsprogrammets forskning i synnerhet. Urbas avhandling har inneburit en möjlighet att stanna upp och fundera över vad vi egentligen håller på med och hur vår forskning kan bli ännu bättre.

Urbas drivs av en stark vilja att ruska om levande aktiva forskare som befinner sig mitt i sin gärning, i det här fallet forskare som bedriver valforskning i Göteborg. Han längtar efter svar och reaktioner på sin text. Förhoppningsvis fick han några reaktioner med sig hem. Tre av de forskare som varit ansvariga för att producera de forskningsprodukter som Urbas analyserar fanns på plats på seminariet, Sören Holmberg, Mikael Gilljam och jag själv.

Mikael Gilljam kom med seminariets mest minnesvärda kommentar när han, för att illustrera s…

Mätningarnas mätning 19 februari

En vän till mig som heter Sören vill etablera "Mätningarnas mätning" som översättning till poll of polls. Egentligen handlar poll of polls inte om en ytterligare mätning. Istället handlar det om mycket enkla bearbetningar (medeltalsberäkningar) av resultat från mer än en opinionsmätning (som helst bör vara någotsånär jämförbara metodologiskt).

Många frågar mig varför jag för det mesta redovisar mina sammanställningar av opinionsmätningarna i diagramform och inte med siffror. Självklart kan man göra det. Man säger bara till statistikprogrammet att spara ned predicerade värden för vilket datum som helst. Den aktuella ställning i väljaropinionen enligt Mätningarnas mätning (lokala viktade genomsnitt för den 19 februari 2010).

Moderaterna 28.9
Centerpartiet 5.1
Folkpartiet 6.5
Kristdemokraterna 4.5
Vänsterpartiet 5.6
S0cialdemokraterna 33.7
Miljöpartiet 9.6
Sverigedemokraterna 4.2
Övriga partier 1.8

Nätmätningar gynnar V, MP och SD

Bild
Jag har börjat analysera nätmätningar för att kunna lära mig mer om varför de ger så olika resultat. Den största återkommande renodlade nätundersökningen av partisympatier i Sverige (så långt) kommer från United Minds och publiceras i Aftonbladet.

Figurerna nedan visar hur United Minds mätningar (diamantsymboler) avviker från min poll of polls (heldragen linje). Min poll of polls bygger som bekant på alla mätningar från Demoskop, Sifo, SCB, Novus och Synovate).


Det framgår tydligt att Socialdemokraterna systematiskt får lägre skattningar i United Minds nätmätningar än i de andra institutens telefonmätningar. På motsvarande sätt erhåller Sverigedemokraterna systematiskt klart högre skattningar i nätmätningar än i telefonundersökningar.
Även Vänsterpartiet och Miljöpartiet tenderar att ha högre skattningar i nätmätningar än i telefonundersökningar. Det tycks finnas ett intressant samband mellan åldersprofilen på partiernas väljarkårer och hur väl de lyckas i nätmätningarna: partier med en…

Hur röstar sjuka och arbetslösa?

Bild
Grundläggande trygghetssystem som sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar kommer att vara stora diskussionsämnen i 2010 års riksdagsvalrörelse. Här finns genomgripande ideologiska skiljelinjer när det gäller synen på jämlikhet och social trygghet samt värderingar av de drivkrafter som bör stimuleras för att kunna öka sysselsättningstalen och rehabilitera människor tillbaka till arbetsmarknaden.

Därför finns anledning att läsa på om hur arbetslösa och sjuka röstade i Allianssegervalet 2006. Alliansen var inte särskilt omtyckt varken bland arbetslösa eller sjuka. Andelen röstande på allianspartierna var sammanlagt endast 25 procent bland arbetslösa mot 50 procent bland förvärvsarbetande. Endast var fjärde arbetslös röstade på Alliansen 2006. Det stora vinnarpartiet Moderaterna vann inte något ökat stöd i gruppen arbetslösa mellan 2002 och 2006 års val (se förändringstalen +/- i tabellen).

Tabell: Partival bland arbetslösa och förvärvsarbetande samt bland personer med olika sjukskrivningsgrad …

Jä(M)ställdhet?

Bild
Skall man göra en ideologisk kursändring, gör det ordentligt! Så det märks och ruskar om. Då tvingar man väljare att överge slentrianmässiga och stereotypa bilder av budbäraren (M) och stanna upp och fundera, omvärdera och ompröva. Man gör människor lite nyfikna och uppmärksamma igen och då är det förstås lättare att kommunicera budskap även på helt andra områden än det område där man gjort kursändringen. Ideologiska kursförändringar skapar en rörelse även internt i partiet. Och det blir mycket uppmärksamhet i medierna.


Ett catch all-parti kan tillåta sig att slipa bort ännu ett skäl att INTE rösta på partiet. I moderaternas fall handlar det den här gången om jämställdhetspolitiken. Den nya plattformen för jämställdhetspolitiken är en radikal fotisättning av ett parti som historiskt inte ägnat sig åt att kommentera könsmaktsordningen i samhället eller föra fram skarpa förslag på kvotering.


Bakgrunden är förstås att Moderaterna under mycket lång tid haft starkare stöd bland män än bland …

Förstagångsväljarnas valdeltagande

Bild
Förstagångsväljarnas deltagande i riksdagsvalen har alltid varit lägre än bland väljarna i stort. Vid några få tillfällen, 1968 och 1985, har valdeltagandet varit nästan lika stort bland förstagångsväljare som i valmanskåren som helhet. Men oftast har det varit större skillnader. Bottennappet historiskt var 2002 då endast sju av tio förstagångsväljare använde sin möjlighet att rösta.



Det rekordstora antalet förstagångsväljare i valet 2010 (497 000 väljare enligt SCB) är för övrigt inte något rekord. I valen 1968 och 1976 var antalet förstagångsväljare faktiskt större (508 000 respektive 500 000 väljare) än vad som är fallet inför 2010.
Dessutom. Alla förstagångsväljare i september 2008 är inte förstagångsväljare. Ovanligt många av dem (132 000) röstade för allra första gången i 2009 års Europaparlamentsval. En av fyra använde då sin rösträtt för första gången genom att rösta på Piratpartiet.

Partimanifesten bästa kristallkulan

Bild
Regeringen och oppositionen anklagar varandra för uteblivna besked om hur de tänker lösa viktiga samhällsproblem under nästa mandatperiod 2010-2014. Grisen i säcken-debatter ger dock mycket litet ledning för väljarna när de skall försöka förutse vad som kommer hända i ett Sverige som styrs vidare av Alliansen eller regeras av de rödgröna efter den 19 september. Beställs nya kärnkraftverk? Läggs FRA ned? Blir det en ny folkomröstning om euron? Rullas jobbskatteavdraget tillbaka? Och hur blir det med vargjakt, järnvägar, fastighetsskatt, kvotering i företagsstyrelser?

Vallöftesforskningen visar att det finns dokument som historiskt visat sig ha ett mycket högt prediktionsvärde när det gäller att förutse vad som kommer att hända under nästa mandatperiod: partimanifesten. Konkreta löften och utfästelser i dessa dokument har en hög uppfyllandegrad och torde vara det bästa beslutsunderlaget för de väljare som i praktiken har regeringsfrågan i sin hand.

Därför är det bekymmersamt att partimani…

Farväl anhängarskap?

Bild
En av Valforskningsprogrammets mest kända tidsserier visar hur andelen partiidentifierade väljare har minskat sedan 1950-talet. Andelen väljare som betraktar sig själva som anhängare av ett specifikt parti (blå linje) har minskat dramatiskt från 65 procent 1968 till 31 procent 2006. Och andelen som betraktar sig som starkt övertygade anhängare (röd linje) har minskat från 53 procent 1960 till blott 15 procent idag. Grundtipset är förstås att trenden fortsätter nedåt även i 2010 års val.

Andel väljare som betraktar sig som anhängare respektive starkt övertygad anhängare av ett politiskt parti (procent).

Källa: SCB/Valforskningsprogrammet, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.


Försvagade känslomässiga band mellan partier och medborgare hänger samman med andra stora samhällsförändringar som Modernisering och Individualisering som i sin tur genererat andra utvecklingslinjer som kognitiv mobilisering och minskande auktoritetstro. Inom politiken ser vi tydligt effekterna i f…

Fel att valår är tätare

Bild
Stämmer det verkligen att val i Sverige brukar bli jämna? Nej, åtminstone inte om man med jämnt val menar att det är jämnt mellan blocken. Det finns inga belägg för att det skulle vara jämnare mellan blocken under valår jämfört med icke valår.

En analys av Sifos 445 mätningar sedan 1967 visar att det snarare är precis tvärtom. De absoluta blockskillnaderna är faktiskt mindre under icke-valår (snitt 6,5 procentenheter) än vad de är under valårens nio första månader (snitt 7,6 procentenheter). Skillnaden är statistiskt signifikant. Att valår skulle tendera att vara mer spännande än icke-valår är en felaktig generalisering.

Gör man om samma analys för perioden efter 1990 krossas myten om de mer spännande valåren definitivt. I genomsnitt har de 40 valårsmätningarna (första nio månader av valåren) visat 10,4 procentenheters blockskillnad. Det är klart större avstånd mellan blocken än de 167 icke-valårsmätningar som visat 7,4 procentenheters blockskillnad. Förklaringen till resultatet är förs…

Opinionsläget januari 2010

Bild
Nu dröjer det ett par veckor innan nästa opinionsmätning publiceras. Läge alltså för medierna att gestalta politik som politik och inte bara som ett spel?

Min poll of polls för januari ger följande resultat avrundat till hela procenttal: Socialdemokraterna 36 procent, Vänsterpartiet 5 procent och Miljöpartiet 10 procent = 51 procent. Moderaterna 27 procent, Folkpartiet 7 procent, Centerpartiet 5 procent och Kristdemokraterna 4 procent = 43 procent.

Oppositionspartierna leder alltså med i snitt omkring 8 procentenheter när valåret tar sin början. Det kommer bli en mycket spännande vår!


Kommentar: Lokalt viktade genomsnitt av opinionsmätningar från SCB, Synovate, Sifo, Novus och Demoskop.

Sverigedemokraterna landar i min poll of polls för januari på fem procent. SD har nu varit signifikant över spärren vid totalt sju tillfällen.