06 juni 2010

Valresultat 1921-2006

Demoskops mätning förra veckan föranledde spekulationer om att Moderaterna inför höstens riksdagsval har en reell möjlighet att erhålla fler röster än Socialdemokraterna. Rösterna är förstås inte räknade än (!), men om M skulle bli större än S är det utan tvivel en historisk händelse av magnitud. Socialdemokraterna har varit det största partiet i varje nationellt val under demokratisk tid. Man får gå tillbaka till fördemokratisk tid, till höstvalet 1914, för att hitta ett andrakammarval där Socialdemokraterna inte fått det största partiet.

Att ha vittring på ledarpositionen i svensk politik är givetvis psykologiskt viktigt för Moderata sympatisörer och kampanjarbetare inför sommaren. (För ordnings skull är det dock på sin plats att påminna att M faktiskt varit större än S vid ett par tillfällen tidigare. I opinionsmätningar vill säga.) Det sätter förstås en extra krydda på tillställningen. För ett parti kan det aldrig vara negativt att öka sitt stöd i opinionen. Men samtidigt riskerar tillväxten av Moderaterna att innebära förluster för de andra Allianskamraterna. Det är lite av ödets ironi att Moderaterna i 2010 års riksdagsval kan nå valframgångar i paritet med 1928 års kosackval men ändå förlora regeringsmakten om något av de små borgerliga partierna inte klarar fyraprocentspärren.

På förekommen anledning listar jag partiernas valresultat i andrakammarval/riksdagsval under de 90 år Sverige har varit en demokrati.



Källa: Källa: SCB, Allmänna valen 2006. Del 1. Riksdagen den 17 september 2006.
1 Partiernas beteckningar:
m = Moderata samlingspartiet, tidigare: Högerpartiet, dessförinnan Moderata (inräknat Liberala försvarsvänner)
c = Centerpartiet, dessförinnan Bondeförbundet (inräknat Jordbrukarnas Riksförbund)
fp = Folkpartiet liberalerna, tidigare: Liberala och Frisinnade
kd = Kristdemokraterna, tidigare: Kristdemokratiska samhällspartiet, Kristen Demokratisk Samling (kds)
nyd = Ny Demokrati
s = Arbetarepartiet-Socialdemokraterna (inräknat vänstersocialister)
v = Vänsterpartiet, tidigare: Vänsterpartiet Kommunisterna (vpk), dessförinnan Socialisterna (inräknat Socialister)
Övr = Övriga partier
m+c+fp betecknar Medborgerlig Samling (1966 samlingsrörelser under olika namn, 1968 Samling 68)
c+fp betecknar Mellanpartierna (1966 Mittensamverkan, Mellanpartierna eller samverkan mellan c och fp, 1968 och
1970 Mittenpartierna)

4 kommentarer:

Viskot sa...

En fråga angående den här senaste mätningen som gör Moderaterna större än Socialdemokraterna. Noterar att det återigen är Demoskop som presenterar ett så här ska vi säga anmärkningsvärt resultat. En koll på tidigare mätningar visar att Demoskop har en ovanligt stor variation mellan sina olika mätningar. I genomsnitt är förändringen av skillnaden mellan blocken mer än 4% mellan två på varandra följande mätningar, detta är ungefär dubbelt så stort som genomsnittet för andra mätningar. Vet du vad det är i Demoskops metod som får dem att svänga så mycket? Att Demoskop frågar ut färre kan ju vara ett skäl men skop som frågar ut ungefär lika många visar inte denna variation.

magnus123 (at) live.se sa...

Viskot. Jag vet inte svaret på din fråga, men vissa institut har mer eller mindre fasta svarande i urval som representerar befolkning. Så torde man göra för att få ett optimalt resultat på det antal svarande man har. T ex tror jag att Sentio arbetar så.

Om man vid varje undersökning skaffar helt nya respondenter helt på slump torde andel ur olika sociala grupper variera och därmed även volatilitet. Men jag vet alltså inte hur Demoskop arbetar.

Rent allmänt kan nog sägas att partier och politiker fokuserar alldeles för mycket på opinionsundersökningar, där resultaten inget säger om hur de ska vinna val och där de ofta inte ens begriper statistik. De enda som gillar detta är väl statsvetare och medias politiska kommentatorer. ;-) He-he. (Ursäkta mig Henrik.)

--
Magnus i Göteborg

Henrik Oscarsson sa...

@Magnus. Nej du har missförstått hela idén med sannolikhetsurval. Det är endast om vi låter slumpen välja ut respondenterna som vi kan försäkra oss om att ta fram en miniatyrkopia av befolkningen. Stående paneler med människor kommer aldrig i närheten av att vara representativa för befolkningen.

Nemokrati sa...

Som jag ser det är det en slags "labour-effekt". EU-kramandet och högervridningen ger ingen utdelning, men till varje pris klamrar sig de socialdemokratiska yrkespolitikerna ändå fast vid EU-projektet - vilket innebär att man sviker en mycket stor eu-kritisk socialdemokratisk opinion som absolut inte tycker att vi ska sälja ut vare sig välfärden, demokratin eller suveräniteten, vilket det betongpolitiska ledarskiktet inom socialdemokratin gått med på att göra i och med att man körde över LO:s medlemmar och okritiskt lät ratificera Lissabonfördraget. Det är ett allvarligt svek - inte bara mot helt och hållet kvästa eu-kritiska socialdemokratiska kärnväljare och välfärden utan också ur ett löntagarperspektiv. Lissabonstrategiska löner är det ingen som vill ha - förutom EU-parlamentariker möjligen. Det är ju inte de som kommer att få lida under minimilöneslaveriet direkt. De måste istället vrida politiken tvärt åt vänster om det ska bli någon förändring för socialdemokraterna. Annars kan ju väljarna lika gärna rösta på moderaterna (vilket många också gör).