Inlägg

Visar inlägg från augusti, 2010

1461 dagar eller Vad är ett valresultat?

Nu vet vi resultatet av valet. Och då är det inte resultatet av 2010 års val jag tänker på. Nej, jag menar resultatet av 2006 års val! Ett valresultat är mer än resultatet av en röstsammanräkning. Ett resultat av ett riksdagsval är summan av allt som hänt (och inte hänt) under ettusenfyrahundrasextioen dagars regerande. Vad är resultatet av 1 461 dagars maktinnehav?

Svenska valrörelser handlar väldigt lite om vad som varit och fokuseras nästan helt på samhällsproblem som behöver lösas under kommande mandatperiod. Trots att mekanismerna för ansvarsutkrävande ofta lyfts fram som betydelsefulla kvarstår faktum: svenska valrörelser blickar framåt, inte bakåt. Svenska väljare ägnar sig i huvudsak åt framåtblickande mandatgivning, betydligt mindre åt bakåtblickande ansvarsutkrävande. När partierna vill debattera dåtid, ansvar och resultat är journalisternas ryggmärgsreaktion att avbryta. Det finns inga nyheter i dåtiden.

Ur ett normativt demokratiteoretiskt perspektiv finns anledning att vara…

Det förtidsröstande folket

Bild
Svenskarna är ett förtidsröstande folk. Sedan mitten av 1980-talet har regelmässigt omkring en tredjedel av svenskarna utnyttjat de internationellt sett frikostiga möjligheterna att förtidsrösta. I valet 2006 förtidsröstade 31,8 procent av de svenska väljarna. Numera kan vi gå och rösta upp till 18 dagar före valet. Sju av tio förtidsröster läggs under den sista veckan före valet.


Ibland diskuteras rimligheten i att ge väljare möjligheter att rösta långt i förväg trots att valrörelsen inte är avslutad. Argumentet är att väljaren inte har tillgång till all information innan de går till beslut. Vad alltför få känner till är att vi väljare faktiskt har möjlighet att ändra oss. En röst i vallokalen på valsöndagen annullerar din förtida röst (förtidsröstningskuvertet med ditt röstlängdsnummer och valkuvert makuleras om det redan finns en notering i röstlängden att du redan har röstat).

En mer kontroversiell fråga är om vissa partier gynnas av att vi har ett generöst utbyggt förtidsröstningss…

Partisimulator LIVSSTIL/DEMOGRAFI

Nu är båda våra partisimulatorer publicerade. Partisimulator LIVSSTIL finns att avnjuta på Facebook som en applikation där du kan dela resultatet med dina vänner. Partisimulator DEMOGRAFI finns att nå via Sveriges Radios hemsida.

På basis av de uppgifter du matar in beräknar simulatorerna hur fördelningen av partisympatier ser ut bland personer som har samma livstilsmönster/demografiska profil som du själv. Till skillnad från de många partitesterna görs ingen matchning mellan dig själv och partierna. Resultaten från simulatorerna är alltså inte tänkta att användas som en handlingsrekommendation för röstning. Simulatorerna är applikationer som kan användas för att informera sig om hur partisympatier är fördelade i olika befolkningsgrupper. Det handlar alltså om en tillämpning av valforskningens modeller för att förklara partisympatier. Mycket nöje!

Ni som vill veta mer om hur simulatorerna är gjorda med all härlig teknisk dokumentation klickar här.

Valresultatet fryser sakta fast

Bild
Diagrammet över opinionsutvecklingen under mandatperioden 2006-2010 saknar nu bara några prickar. Valresultatet börjar nu långsamt frysa fast. Men vi vet fortfarande inte om det blir rödgrönt eller blått. Bortsett från några strövis avgivna brevröster i utlandet har svenskarna ännu inte börjat rösta i 2010 års riksdagsval. Räkneverket är nollställt. Alla partier står på noll. Mobiliseringen blir avgörande. Vilken sida förmår bäst att dra även de politiskt sömnigare väljargrupperna och de ljumna sympatisörerna till valurnorna?

Vi går in i den intensiva sista fyraveckorsperioden med ett avstånd mellan blocken som i varje enskild mätning är alltför litet för att vara statistiskt signifikant och med nästan var sjunde väljare som inte vill uppge vilket parti de tänker rösta på.

I Mätningarnas Mätning leder Alliansen med två och en halv procentenhet. Gånger sju miljoner röstberättigade motsvarar ledningen ungefär 180 000 väljare. Räknar man med ett åttioprocentigt valdeltagande handlar det om…

Övertro på partitest?

Medieföretagen erbjuder från nu en hel serie av valkompasser och partitest för de väljare som vill kunna matcha egna sakfrågeåsikter med de olika partiernas ståndpunkter (SVT, TV4, DN, SvD, Aftonbladet, Axess, GP). Partitest är populärt. Vid förra valet 2006 uppgav 27 procent av väljarna att de genomfört ett partitest under valrörelsen. Den gången hade testerna till och med tydliga effekter på partivalet.


Huvuddelen av partitestarna betraktar kompasserna som ren politainment, ett slags politisk underhållning för vederbörandes höga nöjes skull. Men partitesterna lanseras samtidigt som ett seriöst verktyg för att hitta fram till ett parti som åsiktsmässigt ligger nära den egna uppfattningen. I Valundersökningen 2006 uppgav omkring sju procent av väljarna (framför allt unga oerfarna väljare) att de tagit intryck av resultaten från testerna. Ambitionen och förevändningen är att ge ett (oberoende?) handlingsrekommendation till enskilda väljare om vilket parti de (borde) rösta på.


Jag tycker …

Hur högt blir valdeltagandet?

Mediarapporteringen kring Statistiska centralbyråns stora partisympatiundersökning (SCB/PSU maj) tycks hittills inte ha uppmärksammat de skattningar av svenskarnas röstvilja som undersökningen alltid bjuder på. En snabb sammanställning visar att röstviljan uppskattades att vara omkring en procentenhet starkare i maj 2010 än i motsvarande undersökning inför 2006 års val.

2002: SCB/PSU maj: 80,8 procent; riksdagsvalet 80,1 procent
2006: SCB/PSU maj: 79,4 procent; riksdagsvalet 82,0 procent
2010: SCB/PSU maj: 80,4 procent; riksdagsvalet ??,? procent

Betyder det att vi kan förvänta oss ett högre valdeltagande 2010 än vid 2006 års riksdagsval då 82 procent röstade? Osvuret är förstås bäst (SCB överskattade röstviljan något inför 2002 års val). Men vi har ett jämnt opinionsläge mellan två distinkt olika regeringsalternativ vilket är goda förutsättningar för ett högt valdeltagande. Och nya kampanjmetoder (sociala medier och TV-reklam) skapar också en grund för en stark mobilisering under den dry…

Vem hittar på bästa enkätfrågan?

Bild
Har vi missat nåt? I min enkätfrågetävling har du under de kommande tio dagarna möjlighet att föreslå nya enkätfrågor som tidigare inte har ställts i någon valundersökning. Förstapriset är uppenbart: Vi plockar med enkätfrågan i någon av de undersökningar som genomförs i samband med riksdagsvalet 2010! Posta dina förslag genom att kommentera på det här blogginlägget!
Den 23 augusti drar vår stora kampanjpanelstudie igång. Den kallas E-panelen 2010och är den femte webbenkätpanelstudien vi genomfört i samband med svenska valrörelser (de tidigare genomfördes 2002, 2003, 2006 och 2009). Under fem veckor (v34-v39) kommer deltagarna i panelen få möjlighet att besvara korta webbenkäter om vad som händer under valrörelsen. Datamaterialet kommer att vara utomordentligt värdefullt för ett femtontal opinions-, demokrati och väljarforskare som ligger bakom studien och användas för analyser av varför riksdagsvalet 2010 slutade som det gjorde. Redan i slutet av september kommer de första analyserna …

Vad ska man med statsvetare till?

Nu när det drar ihop sig till valrörelse kan man fundera på vad landets statsvetare egentligen kan och bör användas till under valkampanjen. Enligt min mening är statsvetarens främsta uppgift i offentligheten att (efter bästa förmåga) presentera den vetenskapliga forskningens hittills bästa svar på de frågor som ställs. Vår roll och vårt ansvar är att ärligt eftersträva att leverera en intellektuellt hederlig bild av det aktuella kunskaps- och forskningsläget. Analyser och kommentarer skall vila på denna grund.

Höga hästar? Präktigt i överkant? Andra får bedöma hur nära vi kommer detta ideal. Men vi skall inte be om ursäkt för att sätta upp dessa strävansmål.

Vägen dit är kantad av svårigheter. Statsvetenskapen har givetvis inte svar på alla frågor (vilket kanske bör medges oftare). Dessutom formulerar journalister och forskare frågeställningar på olika sätt, vilket ibland kräver viss kreativitet för att kunna översätta forskningens landvinningar till ett konkret och för omständighetern…