18 september 2010

Rysaren

De rödgröna tycks ha fått sitt opinionsbreak någon gång i onsdags-torsdags. Men 10 000-kronorsfrågan är om det inte är alltför sent? I Ekots och min egen sammanvägning (där dagens Sifo och Synovate-mätning räknats med) befinner sig Alliansen i en ledning på kring sex procentenheter.




Räknar vi ut en mandatfördelning på basis av dagens sammanställningar av väljaropinionen blir det så här:

Ekot/SR Väljarindex

M: 30,3 procent, 108 mandat
C: 6,6 procent, 23 mandat
FP: 7,1 procent, 25 mandat
KD: 6,3 procent, 22 mandat

ALLIANSEN: 178 mandat

V: 5,5, 20 mandat
S: 29,4, 104 mandat
MP: 8,8 procent, 31 mandat

RÖDGRÖNA: 155 mandat

SD: 4,4 procent, 16 mandat

--------------------------------------------------------------

Henrik Oscarssons poll of polls (Mätningarnas mätning 18/9):

M: 30.9 (110 mandat)
C: 5.7 (20 mandat)
FP: 7.5 (27 mandat)
KD: 5.5 (20 mandat)

ALLIANSEN: 49.7 (177 mandat)

V: 5.9 (21 mandat)
S: 29.4 (104 mandat)
MP: 8.5 (30 mandat)

RÖDGRÖNA: 43.7 (155 mandat)

SD: 4.7 (17 mandat)
ÖVR: 2.0 (0)

Institutens sistamätningar inför valen har avvikit mycket litet från valresultatet vid de senaste fyra valen, endast en procentenhet i medelfel per parti. Men det känns ändå ovisst efter den opinionsmässigt kanske mest turbulenta och dramatiska mandatperioden i historien. De rörligare väljarna kommer allt senare till beslut och kan komma att bjuda på överraskningar på söndag. Osvuret är bäst.

Givet opinionsmätningarna är det mest sannolika scenariot just nu att Alliansen vinner och får egen majoriet. Hundrasjuttiofem mandat räcker för att Fredrik Reinfeldt skall regera vidare. Men marginalerna är små. Om trendbrottet i onsdags betyder att de rödgröna knappar in kan de pressa Alliansen under den magiska 175-mandatgränsen. Det näst mest sannolika scenariet är att vi får vi en minoritetsregering där Alliansen regerar vidare med parlamentariskt stöd från Miljöpartiet.

4 kommentarer:

anna sa...

Med all respekt för "poll of polls", men om de senaste dagarnas mätningar under en kort tidsperiod visar på tydliga förändringar så borde väl de ha större vikt i en sammanvägning? De tyder ju på att något har hänt i opinionen. Skillnaden mellan blocken har krympt och med beaktande av felmarginalerna så verkar det helt öppet, det skulle lika gärna kunna sluta 49-44 till de rödgrönas fördel.
Finns det någon studie om hur stor "ångestfaktorn" är i ett val? Jag tänker mig att om man har röstat på samma parti hela livet och nu bestämt sig för att byta, så när man väl står där i vallokalen så törs man inte och så blir det samma parti i alla fall.

Lars sa...

Den riktigt stora osäkerhetsfaktorn är väl SD och den s k skämmighetseffekten. Håller underskattningen av partiet i sig i opinionsmätningarna kommer SD att få ett betydligt bättre valresultat än kring 4,7 %. Detsamma gäller även för VALU där ju samma stora underskattning varit fallet. Det blir svettigt för Fredde, det här... ;)

Sven J-son sa...

Mest intressant förutom valresultatet:
Hur står sig Ekots och Henriks polls of poll med de som räknar med United Mind och Sentio (de sistnämnda använder ju ett slags webbpanel)?

Just nu visar Ekots på störst övervikt för Alliansen (något över 6 procentenheter), därefter Henriks MäMä (6 procentenheter) och minst övervikt ger Svensk Opinion (Svt) med 5,8. Alla ger egen majoritet för Alliansen men i minskande skala och vågmästarrisk/chans för Sd i ökande skala.

Men det skiljer ett par tre tiondelar och då har Ekot och möjligtvis inte Henrik räknat med Novus sista som borde minska skillnaden mellan mätningarna.

Slutsatsen borde då kunna bli att man kan räkna bort Sentio och UM av principiella skäl (de räknar inte på statistiskt vis) men man kan också välja att räkna med dem. Till slut blir resultatet ändå detsamma.

Åtminstone denna period.

arhur sa...

Har någon utrett hur bra sena opinionsmätningar historiskt har varit på att förutse valresultatet? Att rösta är ju en handling med konsekvens medan att svara på en opinionsmätning lika väl kan vara ett uttryck för missnöje med favoritpartiets kandidater.