Vad imponerar på tjänstemän?

När Ibrahim Baylan presenterade valberedningen inför s-kongressen på förtroenderådsmötet i helgen använde han en hel arsenal av interna s-kodord för att bygga förtroende för de utvalda. I presentationen av de personer som kommer att avgöra Socialdemokratins framtid användes meriter som "lång bakgrund inom SSU", "folkrörelsemänniska", "bred erfarenhet av partiarbete", "förankring i partiet", "tidigare fackombud", "metallarbetare" och "personlig assistent". Meritportföljerna fungerar förstås utmärkt inom Socialdemokratin; alla begriper vad de betyder och vad det hela handlar om. Men frågan är vilket värde dessa gradbeteckningar egentligen har bland potentiella s-väljare?

Socialdemokraterna behöver vinna tillbaka tjänstemannaväljare för att kunna göra valresultat kring 30-35 procent i kommande val. Väljarströmmarna talar sitt tydliga språk. Det är bland storstädernas högutbildade villaägare och barnfamiljer moderna svenska val avgörs. För att vinna förtroende i dessa grupper krävs sannolikt helt andra meriterande kodord på företrädarna. Socialdemokraterna måste marknadsföra sina företrädare och sin politik på ren tjänstemannasvenska. Man behöver tala med tjänstemän på tjänstemäns vis.

vad imponerar på tjänstemän? Vilka slags personer identifierar sig tjänstemän med? Vilken typ av bakgrund och meriter bygger förtroendeband mellan socialdemokratins företrädare och tjänstemannagrupper? Svaret tycks vara självklart. Bland tjänstemän handlar det om saker som långa utbildningar, högskoleexamina, långvarig erfarenhet av ledarskap inom stora organisationer, goda språkkunskaper, internationella kontakter, erfarenheter av att ha jobbat utomlands, stora nätverk. Att vara prisbelönt, diplomerad, kunnig, effektiv arbetshäst gör inte saken sämre. Fyll gärna på listan! Min huvudpoäng är att tjugohundratiotalets tjänstemannameritokrati inte är helt kompatibel med den socialdemokratiska partimeritokratin. Det kan vara ett stort problem för Socialdemokraterna är att det finns ont om s-politiker i de egna leden som passar in på informations- och nätverkssamhällets gradbeteckningar.

Redan Johan Galtung på 1960-talet pekade på att opinionsbildning sker från centrum till periferin i samhället. Likt ringar på vattnet flödar nya idéer och ny politik från maktcentran (läs: Stockholm) utåt mot maktperiferin. Därför är det särskilt viktigt för ett catch all-parti i Sverige att vinna de centralt placerade tjänstemännens hjärtan och hjärnor; "den chattrande klassen" eller "kreativa klassen" om man så vill. Förtroendeband byggs genom att väljare kan identifiera sig med politiska företrädare. Partibroilers med tjugo års partiintern värnplikt bakom sig står dåligt rustade inför denna utmaning. Metallarbetare och personliga assistenter med bred förankring i rörelsen behöver blandas upp med akademiker med meritportföljer som väljarna bättre kan värdera.

Kommentarer

Roger sa…
Tror du har (minst) en poäng. Men det räcker nog inte med en ny ledare för att locka tjänstemän utan den där kulturen behöver ersättas i bredare delar av rörelsen, snarare?

Och det är rätt mycket begärt av ett parti att byta attityd. Delvis har väl Reinfeldt lyckats med det i M, men mycket är nog yta också...
Anonym sa…
Vi undersöker makroekonomiska variablers effekt på regeringsstöd, med hjälp av partisympatiundersökningen.
Vi har tänkt oss en dummy för varje regering. Om vi gör en variabel som = 1 om regering A sitter vid makten och =0 annars, en som =1 om regering B sitter vid makten och =0 annars osv, droppar stata två av våra dummyvariabler. Borde det inte räcka med en referens och därmed droppa bara en? och blir det problem när stata droppar två? I så fall, kan vi använda areg istället, och då skapa en variabel som =1 om regerin A, =2 om regering B osv? så komandot blir: areg y x1 x2 absorb(den skapade variabeln)?
Tack!
Jag brukar använda de utmärkta xi-kommandona när jag jobbar med många dummyvariabler; de skapas och används direkt i regressionen:

xi: reg y x1 x2 i.regeringar

om dummyvariablerna är perfekta linjära kombinationer av någon annan variabel så droppas de. Det blir ju alltid minst en droppad i varje uppsättning dummyvariabler. Blir det två så beror det antagligen på att de kovarierar 1 med någon annan oberoende variabel.

Ni har väl förrestem läst Hanne-Marthe Naruds arbeten om vad som förklarar regeringars sympatistöd, liksom Johan Martinssons avhandling?

Glöm inte att ta hänsyn till att det finns en cykel under mandatperioderna där regeringar först tenderar att förlora och sedan, under de sista kvartalen, ta igen förlorad mark. Det gäller framför allt för socialdemokratiska regeringar.

Regera kostar opinionsstöd (snittet är -2,1 procentenheter under efterkrigstiden) och väljarnas bestraffningar ökar över tid i västvärlden (se Naruds forskning)

En annan viktig synpunkt är att alla regeringspartier i koalition inte tar lika mycket stryk av att regera. En del empiri pekar på att statsministern och finansministerns parti tar mer stryk än andra partier i en regeringskoalition, så det kanske möjligen behöver tas hänsyn till även i fallet Sverige.
Sven J-son sa…
Intressant och tänkvärt inlägg Henrik!

Roade mig med att gå igenom den nyligen utsedda valberedningen. Det finns där 11 ordinarie ledamöter inkl ordförande Berit Andnor.

Först ska konstateras att utbildning förstås inte är allt, men givet att socialdemokraterna nu borde vara intresserade av att bredda sig mot tjänstemannaväljarna då "storstädernas högutbildade villaägare och barnfamiljer" avgör de svenska valen, har det kanske viss betydelse?

En enkel slagning på nätet (kan absolut finnas fel i denna ) ger att av de 11 ordinarie finns två med universitetsutbildning (socionom och gymnasielärare).

Bland de fem suppleanterna finns två lärare samt ytterligare en med universitetsutbildning inom statsvetenskap (se där Henrik! :) ).

Sammantaget av dessa 16 finns alltså fem med universitetsstudier inom främst humaniora. Ingen med ekonomistudier, ingen från någon teknisk högskola, ingen med doktorandstudier what so ever.

Med reservation för att min undersökning innehåller felaktigheter kanske det säger en del om hur de ledande och betydelsefulla makthavarna inom socialdemokraterna ser på utbildning. Och förnyelse...
Anonym sa…
Tack så jättemycket för hjälpen med xi-kommandona till dummyvariablerna!
Det var så lite så o anonyme bloggläsare /H
Anonym sa…
Tror att vi överdriver identifikationen med olika grupper. Det handlar mer om att det finns personer i valberedningen som har en förmåga att se vilka egenskaper en ny partiledare och ledarskapet i partiet behöver för att "attrahera" storstadsväljarna. Baksida på den intensiva debatt om personfrågan som förs är att det riskerar ta överhand på det som är centralt, politikens innehåll. Jag tror att innehållet är mer avgörande än personen även när det gäller tjänstemännen. Bengt
Anonym sa…
Det sägs ofta att dagens väljarkår är mer utbildad än någonsin. Dit hör särskilt den tjänstemannagrupp, som du beskriver. Är det inte viktigare då att appellera till väljarnas intellekt, än till mer känslomässiga aspekter, som identifikation, ledargestalter etc?

Det vill säga det som föregående inlägg också tog upp: Politikens innehåll. Och att använda vetenskap och forskning som grund för politikens innehåll. Det finns ju en hel del intressant forskning, som socialdemokraterna skulle kunna använda sig av!

Jag förstår inte exakt på vilket sätt denna grupp avgör valen? Kan du förklara närmare eller hänvisa till litteratur? Tacksam för svar!

Jag menar, det finns andra stora grupper, som pensionärsgruppen, skulle inte de lika gärna kunna tippa över ett valresultat åt endera hållet? Det behövs ju inte heller mer än några procent (om man som i exemplet bara ska öka från ca 30 till 35).

Jag trodde att tjänstemannagruppen i Stockholm möjligen var särskilt intressant p.g.a. deras maktposition (ekonomiskt, och i media etc.)? Något som jag samtidigt ifrågasätter..... Stämmer Johan Galtungs teser idag? Antagligen, men, "trickle down" (som används ibland om olika produkter, att popularitet sprids "uppifrån" och "ner" i samhället) har visat sig inte längre vara en så bra beskrivning på t.ex. mode. Det kanske är undantaget.....? Men internet t.ex. har trots allt förändrat mycket, eller?

Det här inlägget vill visst aldrig ta slut. Men jag skulle gärna vilja ha svar på frågan hur tjänstemannagruppen i storstäderna avgör valresultatet.

Dordi Westerlund
Hej! Jag får väl hänvisa till de mycket ingående analyserna av väljarbeteende och blockbyten i boken "Regeringsskifte. Väljarna och valet 2006". Såväl fastighetsskatten som frågan om hushållsnära tjänster var viktiga framför allt för den grupp välmående medelklassgrupper som valde att direktbyta från s till m mellan 02 och 06.

Andelen arbetare var 50 procent av valmanskåren 1976 (se tidigare blogginlägg). Idag är det mindre än 25 procent. Vi rör oss från ett industrisamhälle till ett tjänstesamhälle. De sociala hierarkierna består naturligtvis men ändrar karaktär.
Anonym sa…
Tack för svaret!