30 maj 2010

Mänsklighetens framtid

Bakom den här isbeklädda dörren på 78 grader nord vilar mänsklighetens framtid. Åtminstone en del av den. Det var den känsla man fick genom att vara på besök. Här på Svalbard, i 18 minusgrader och tvåhundrafemtio meter in i permafruset berg, vilar 400 000 fröprover från runt om i världen. Det handlar om en jättelik säkerhetsbackup för de fröbanker som byggts upp i andra delar i världen för att kunna ta fram fungerande grödor utifall utbrott av växtsjukdomar eller klimatförändringar så skulle framtvinga. Skulle något hända med de vanliga sorterna av majs, vete eller ris (som står för den absoluta huvuddelen av mänsklighetens kaloriintag) får vi problem. Då behöver vi ha access till många av de varianter som vi idag inte använder oss av.




Mat kan man tycka är hyfsat viktigt. Men även när det gäller världens fröbanker lär vi oss samma läxa som i många andra sammanhang. De största utmaningarna är inte att torka, lagra, frysa, packa och skeppa fröprover. God vilja finns i massor och medel att genomföra projekt av det här slaget går också att skaka fram. Men vi fick höra flera exempel på att stora mängder värdefulla fröprover gått förlorade på grund av att människor helt inte kan hålla sams eller planera ordentligt.

Det ser helt enkelt ut som om konflikter, maktmissbruk och korruption till följd av dåligt fungerande politiska institutioner blir mänsklighetens fall. Mer forskning skulle kunna leda till värdefulla bidrag. När man tänker på en del andra saker vi lägger pengar på blir man övertygad om att det är nåt vaj på våra prioriteringar.

23 maj 2010

Valbarometerseminarium 11 juni

Richard Öhrvall (SCB), Toivo Sjörén (Sifo) och undertecknad framträder på ett seminarium i Göteborg den 11 juni om Valbarometrar. Seminariet riktar sig till alla med intresse för valundersökningar och statistikens roll i samhället. För arrangemanget svarar Surveyföreningen och Svenska statistikfrämjandet.

Den 11 juni lär opinionsmätningar vara på tapeten lite extra eftersom SCB/PSU maj-undersökningen presenterats dagen innan, den 10 juni kl 09:30.

Läs mer och fyll i anmälningstalongen här:

http://www.statistikkonsulterna.se/admin/bildbank/uploads/Dokument/InbjudanValbarometrar_final.pdf

Mitt eget inlägg skall handla om opinionsjournalistiken och poll of polls-fenomenet. Jag tar tacksamt emot tips om frågeställningar som bör tas upp på seminariet från er, kära bloggläsare. Posta här eller mejla henrik.oscarsson@pol.gu.se

21 maj 2010

E-panelen 2010

För femte gånger rekryterar Valforskningsprogrammet i Göteborg deltagare till vår on-line panel. Vid fyra tidigare tillfällen har vi genomfört kampanjpanelstudier av det här slaget, i samband Riksdagsvalet 2002, Eurofolkomröstningen 2003, Riksdagsvalet 2006 och EUP-valet 2009.

Liksom tidigare är kampanjpanelerna självrekryterade och bygger alltså inte på något slumpmässigt urval. Panelerna är med andra ord inte alls ämnade för att göra populationsskattningar. Men det är heller inte huvudsyftet. För att dra slutsatser om hela väljarkåren använder vi våra stora riksrepresentativa intervju- och enkätundersökningar som bygger på befolkningsurval.

E-panelen 2010 kommer att med början den 23 augusti få en enkät i veckan under fem veckor. Fyra av dem före valet. En enkät efter valet. Varje enkät skall inte ta mer än 4-7 minuter att fylla i.

Våra kampanjpaneler möjliggör att närstudera individförändringar av attityder och röstningsintentioner under valrörelsen som inte är möjligt med hjälp av våra stora riksrepresentativa undersökningar. Vi kan koppla korttidsförändringar under valrörelsen till väljares exponering för särskilda händelser, utspel, skandaler, utfrågningar och debatter. Janne Josefssons valstugereportage, mordet på utrikesminister Anna Lindh och dataintrångskandalen är några av de händelser vi kunnat närstudera.

De nätbaserade kampanjpanelerna gör det möjligt att pröva ut nya frågeinstrument, genomföra metodtester och ställa många öppna frågor till respondenterna. E-panelen 2006 kom delvis att likna en dagboksstudie där paneldeltagarna dag-för-dag kunde berätta mer utförligt om hur de uppfattade valrörelsen.

De som deltar i undersökningen bidrar till att stärka svensk forskning om opinion och demokrati. Resultaten presenteras i form av analyser i uppsatser, rapporter, böcker och artiklar. Nytt för i år är ett större inslag av interaktivitet: paneldeltagarna kommer att kunna ta del av resultat från E-panelen 2010 mycket kort tid efter att undersökningen avslutats.

Just nu har vi 11 000 rekryterade! Vårt mål är 50 000 lagom till valrörelsen. Hjälp oss att rekrytera paneldeltagare genom att sprida annonserna, länken och popup-scriptet du hittar här:



Länk till rekryteringsenkäten för E-panelen 2010

http://www.easyresearch.se/s.asp?WID=768317&Pwd=23149145

För att få ett fungerande pop up-skript (aktiveras för var tredje besökare; visas igen efter 30 dagar), mejla oss direkt på henrik.oscarsson@pol.gu.se eller stefan.dahlberg@pol.gu.se

E-panelen genomförs inom ramen för Göteborg universitets stora satsning på forskning om opinion och demokrati. Läs mer på www.mod.gu.se !


18 maj 2010

Mer om unga förstagångsväljare

De nyckläckta röstberättigade unga medborgare som fyller 18 år före den 19 september är rekordmånga (497 000)i samband med 2010 års val. Därför blir det en hel del frågor om denna grupp just nu. I våra senaste väljarböcker "Väljare" och "Regeringsskifte" finns mängder av information om dem men den är utspridd och därför lite svår att hitta. Det var faktiskt rätt länge sedan jag skrev något mer samlat om unga förstagångsväljare.


Unga förstagångsväljare beter sig annorlunda vid valurnorna än äldre medborgare. Att rösta för första gången innebär att fatta ett röstningsbeslut med ett stort informationsunderskott och svår brist på erfarenhet. De politiska kunskaperna bland unga förstagångsväljare är mycket låg. I valundersökningarnas kunskapstest svarar de rätt på fem av sjutton kunskapsfrågor.


När förstagångsväljarna blir andragångsväljare byter mer än fyra av tio parti. Rörligheten är större bland de allra yngsta. Därmed inte sagt att det nödvändigtvis behöver handla om ideologisk villrådighet. Precis som bland äldre väljare är det mesta av rörligheten mellan partier inom de olika blocken. När det gäller stabiliteten i unga väljares vänster-högerpositioner är den lika stor som de äldres.


Det finns många exempel på när de unga förstagångsväljarna visat sig vara mer trendkänsliga och haft längre känselspröt än andra grupper i så måtto att de påverkas starkare av rådande valvindar. Partier som haft medvind i väljaropinionen under valrörelsen har haft starkare valvind i den gruppen. Och partier i motgång har haft större tillbakagångar. Moderaternas förlustval 2002 förebådades helt i skymundan av en två år lång nedgång bland unga förstagångsväljare. Men sambandet är långt ifrån särskilt starkt. Det finns gott om exempel som går stick i stäv med trendkänslighetshypotesen. Socialdemokraterna gick till exempel framåt bland de unga förstagångsväljarna i samband med 2006 års katastrofval.


Valdeltagandet bland förstagångsväljarna blev förra gången 75 procent enligt SCB. Valforskaren Mark Franklin har visat att förstagångsväljares valdeltagande är mycket beroende av att det blir en informativ och spännande valrörelse med tydliga skillnader mellan alternativen. I de mer ospännande valrörelserna 1998 och 2002 när regeringsfrågan var avgjord sjönk valdeltagandet kraftigt totalt sett, men ännu kraftigare bland de unga förstagångsväljarna.

En snabbkaraktäristik av de unga väljarna i förhållande till äldre väljare: senare röstningsbeslut - lägre grad av partiidentifikation - lägre valdeltagande - lägre politiska kunskaper - lägre politiskt intresse - lägre exponering för nyheter om politik - högre rörlighet

11 maj 2010

Räddar Grekland Alliansen?

Ni minns säkert hur opinionsutvecklingen såg ut förra gången det vankades finanskris och global ekonomisk oro. Under vintern 2008/2009 växte opinionsstödet för den sittande Alliansregeringen i takt med larmrapporter krisens effekter på den svenska ekonomin. Helt i strid mot gängse ekonomiska modeller för röstningsbeteende ökade då stödet för Moderaterna från 24 till 30 procent under den period finanskrisen var som djupast. Effekten blev att Alliansen som helhet växte från 40 till 47 procent och var i några enstaka mätningar större än VSMP under våren 2009.

Finansminister Borg drar nu direkta paralleller mellan Greklandskrisen och finanskrisen. Den intressanta frågan är om Grekland kan ge Alliansregeringen opinionsmedvind i kampen om regeringsmakten?

Klart är att svenskarna gav Alliansregeringen ett mycket gott betyg när det gäller att hantera den ekonomiska krisen, allt enligt den senaste SOM-undersökningen. Alliansregeringen har med andra ord ett bra track record i krishantering. Ett ökat fokus på globala utifrån kommande kriser där de flesta väljare dessutom gör bedömningen att regeringen inte är direkt ansvarig kan med andra ord vara positivt för regeringen. Ökat fokus på ekonomisk politik i allmänhet och finansminister Anders Borg i synnerhet kan komma att ge den injektion som krävs för att riksdagsvalet 2010 skall bli riktigt spännande. Ekonomisk krishantering är regeringspartiernas arena och utgör en näst intill omöjlig situation för partier i opposition.

Tillägg 16 maj: Lilla valrörelsen har givit ett tydligt besked: Det kan komma att bli olidligt spännande i regeringsfrågan i höstens val. Samtidigt är det viktigt att påpeka att inga förändringar i Sifo-mätningen är statistiskt säkerställda förutom SDs stora tillbakagång. Mer om senaste sifo här, här, här och här.