13 december 2010

Professorns önskelista

Riksrevisionen ger universiteten kritik för att de inte hinner spendera sina anslag för forskning och utbildning. Göteborgs universitet tillhör de som har miljarder sparade i ladorna. Inga problem, det saknas knappast idéer om hur man snabbt kan göra stor nytta för svensk forskning och utbildning. Här följer några punkter som snabbt kan förbättra University of Gothenburg (UoG) när det gäller internationell närvaro, synlighet och slagkraft.

UoG Press
Idén är gammal. Men det blir allt mer akut i bibliografihysterins tidevarv att öka synligheten för University of Gothenburg. Vi behöver ett universitetsförlag med ett internationellt redaktionsråd som kan vara en plattform för forskningssamarbete och kvalitetskontroll. Förslag på julklapp: Skapa ett universitetsförlag mallat efter de som finns på likstora universitet runt om i världen.

Ökad internationell spridning av svenskspråkig forskning
Medel som kan användas direkt och få snabb effekt i synlighet för UoG är stöd för språkgranskning och översättning. Särskilt i ämnen där det finns en lång god tradition att publicera och sprida forskningsresultat på vårt modersmål är det angeläget att denna forskning också finns på engelska. Förslag på julklapp: Dela ut ett stipendium om 20 000 kr för språkgranskning och översättning till varje aktiv forskare vid UoG.

Gästforskarprogram
Att kunna bjuda in gästforskare till den egna forskningsmiljön är mycket billigt i förhållande till den positiva effekt de har på lärare, forskare och doktorander. Förslag på julklapp: Tilldela alla institutioner medel för att bjuda in ytterligare en gästforskare under 2011.
Stärk grundutbildningen
Kursbudgetarna för att utveckla och anordna nya spännande kurser är närmast löjligt små. Det begränsar kraftigt det pedagogiska nytänket. Vi schemalägger lärarlösa idag heldagsseminarier för att studenterna också skall ges möjlighet att diskutera kurslitteratur eller kurs-PM med varandra. Förslag på julklapp: Öka kursbudgetarna med tio-femton procent med start ht2011.

Stärk forskarutbildningen
För tio år sedan tog Statsvetenskapliga institutionen in fem nya doktorander per år. Idag är det fyra vartannat år. Det blir svårare att uppnå en kritisk massa i forskarutbildningen. Med ett så litet intag kan minsta oflyt i rekryteringen leda till kompetensförsörjningsproblem inom exempelvis mitt eget ämne (forskning kring demokrati, val och väljarbeteende) under lång tid. Eftersom det är omöjligt numera att söka externa medel från forskningsråd för doktorander gäller att öka fakultetsmedlen avsatta till doktorandtjänster. Förslag på julklapp: Omelbar tilldelning av medel för 2011 som skapar en doktorandtjänst till i varje ämne.

Använd sommaren!
Vilken annan arbetsplats med 6 000 anställda anser sig ha råd med tomma lokaler tio veckor om året? Lokalutnyttjandet vid UoG är huvudlöst. Just när Sverige är som vackrast och trevligast, när för en gång skull internationella forskare skulle kunna lockas att spendera tid i denna underbara stad, ja då håller universitetet stängt. Göteborgsmiljön där jag själv är verksam har potential att kunna bli Nordens svar på Michigans Ann Arbor : ett center för demokrati och opinionsforskning med sommarskolor i bland annat avancerade statistiska analysmetoder. Förslag på julklapp: Fatta beslut om att införa en sommartermin med sommarkurser! Rekrytera de som är bäst i världen att undervisa studenter från hela världen i sommarstaden Göteborg.

Jag återkommer efter nyår med en uppdatering av vad som händer med min önskelista.

07 december 2010

Vad imponerar på tjänstemän?

När Ibrahim Baylan presenterade valberedningen inför s-kongressen på förtroenderådsmötet i helgen använde han en hel arsenal av interna s-kodord för att bygga förtroende för de utvalda. I presentationen av de personer som kommer att avgöra Socialdemokratins framtid användes meriter som "lång bakgrund inom SSU", "folkrörelsemänniska", "bred erfarenhet av partiarbete", "förankring i partiet", "tidigare fackombud", "metallarbetare" och "personlig assistent". Meritportföljerna fungerar förstås utmärkt inom Socialdemokratin; alla begriper vad de betyder och vad det hela handlar om. Men frågan är vilket värde dessa gradbeteckningar egentligen har bland potentiella s-väljare?

Socialdemokraterna behöver vinna tillbaka tjänstemannaväljare för att kunna göra valresultat kring 30-35 procent i kommande val. Väljarströmmarna talar sitt tydliga språk. Det är bland storstädernas högutbildade villaägare och barnfamiljer moderna svenska val avgörs. För att vinna förtroende i dessa grupper krävs sannolikt helt andra meriterande kodord på företrädarna. Socialdemokraterna måste marknadsföra sina företrädare och sin politik på ren tjänstemannasvenska. Man behöver tala med tjänstemän på tjänstemäns vis.

vad imponerar på tjänstemän? Vilka slags personer identifierar sig tjänstemän med? Vilken typ av bakgrund och meriter bygger förtroendeband mellan socialdemokratins företrädare och tjänstemannagrupper? Svaret tycks vara självklart. Bland tjänstemän handlar det om saker som långa utbildningar, högskoleexamina, långvarig erfarenhet av ledarskap inom stora organisationer, goda språkkunskaper, internationella kontakter, erfarenheter av att ha jobbat utomlands, stora nätverk. Att vara prisbelönt, diplomerad, kunnig, effektiv arbetshäst gör inte saken sämre. Fyll gärna på listan! Min huvudpoäng är att tjugohundratiotalets tjänstemannameritokrati inte är helt kompatibel med den socialdemokratiska partimeritokratin. Det kan vara ett stort problem för Socialdemokraterna är att det finns ont om s-politiker i de egna leden som passar in på informations- och nätverkssamhällets gradbeteckningar.

Redan Johan Galtung på 1960-talet pekade på att opinionsbildning sker från centrum till periferin i samhället. Likt ringar på vattnet flödar nya idéer och ny politik från maktcentran (läs: Stockholm) utåt mot maktperiferin. Därför är det särskilt viktigt för ett catch all-parti i Sverige att vinna de centralt placerade tjänstemännens hjärtan och hjärnor; "den chattrande klassen" eller "kreativa klassen" om man så vill. Förtroendeband byggs genom att väljare kan identifiera sig med politiska företrädare. Partibroilers med tjugo års partiintern värnplikt bakom sig står dåligt rustade inför denna utmaning. Metallarbetare och personliga assistenter med bred förankring i rörelsen behöver blandas upp med akademiker med meritportföljer som väljarna bättre kan värdera.

04 december 2010

Unga väljare i Sverige 1956-2006

Nu är min och Mikael Perssons populärvetenskapliga skrift om unga väljare i Sverige publicerad av ungdomsstyrelsen! Läs den i sin helhet här med början på sid 249. Vi använder svenska valundersökningar från perioden 1956-2006 för att kartlägga unga väljares politiska intresse, ideologiska orienteringar, partiidentifikation, valdeltagande och partival. Analysen demonstrerar användbarheten i de långa serierna av valundersökningar som vi har tillgång till i Sverige. För de olika indikatorerna jämför vi de unga väljarna med valmanskåren som helhet, visar på skillnader mellan första-, andra- och tredjegångsväljare och visar hur utvecklingen över tid ser ut i fem olika generationer.

Figuren nedan visar exempelvis hur den yngre generationen "sladdar" i vänster-högerkonjunkturerna. Under 1980-talet stod ungdomsgenerationen yngre än 25 år till höger om valmanskåren, framför allt vid "högervågens" crescendo i valet 1991. Under 1990-talet och fram till idag har svenska ungdomar stått längre till vänster än valmanskåren som helhet. (Lägg också märke till att ungdomar faktiskt stod till höger om valmanskåren som helhet i det beramade 1968 års val). Ska bli spännande att alldeles snart kunna komplettera figuren med 2010-data!


Figur: Unga väljares genomsnittliga ideologiska vänster-högersjälvplaceringar 1956-2006 i jämförelse med valmanskåren som helhet (Källa: SCB/Svenska valundersökningar). Vänster-högerskalan går från 0 "långt till vänster" till 10 "långt till höger". Ju högre genomsnitt desto längre till höger.

Det visar sig nu som så många gånger förut att uppdrag att författa populärvetenskapliga alster blir ett slags trampolin till fortsatta analyser med stor internationell publiceringspotential. Vi går nu vidare med formella tester av livscykel-, generations- och periodeffekter, kommer att försöka göra motsvarande analyser i Norge och Danmark för ett kommande konferenspapper tillsammans med Hanna Wass vid det nordiska statsvetarkonferensen i Vasa i augusti 2011.