Inlägg

Visar inlägg från 2011

Valrörelse 2.0 låter vänta på sig

Bild
TV-reklam blev väljarnas i särklass vanligaste direktkontakt med partierna i samband med valrörelsen 2010, långt vanligare än att läsa valbroschyrer (52 procent), besöka partiernas hemsidor (19 procent) eller kontakter via sociala medier på Internet (13 procent), enligt Valundersökningen 2010.

De tre viktigaste exponeringskällorna för partiers kampanj­verk­sam­het handlar alltså fortfarande om passiv envägskommunikation utan inter­aktivitet: partierna sänder ett budskap till väljarna och väljarna låter sig exponeras. Nätsajter och sociala medier kan sägas befinna sig i gränslandet till större interaktivitet: de tek­niska möjligheterna finns men det är inte nödvändigtvis två­vägs­kommunikation det handlar om när partierna twittrar, bloggar eller delar information via Facebook.


Valundersökningarnas värdefulla tidsserier visar att de former av kontakter som bjuder störst interaktivitet, i viss mån val­möten men framför allt telefonsamtal, hembesök och arbets­platsbesök faktiskt aldrig ha…

Direktströmmar till M fällde S 2010

Bild
Vi har blivit vana vid att väljarrörligheten slår nya rekord i samband med varje val. Men inte den här gången. Mellan 2006 och 2010 års val bytte 32,6 procent av väljarna parti, klart lägre rörlighet alltså än mellan 2002 och 2006 års val (37,1 procent).

I den nyutkomna rapporten Åttapartivalet 2010 genomför jag och Sören Holmberg en analys av väljarrörligheten mellan 2006 och 2010 års val. Data är bästa tänkbara: Vi använder valundersökningarnas unika mellanvalspaneler. Samma personer har intervjuats vid två tillfällen, först i samband med 2006 års val, sedan i samband med 2010 års val. I sedvanlig ordning redovisar vi skattningar för partiernas nettoförluster uttryckt i tusentals väljare för att få en känsla för hur stora väljarströmmarna egentligen är. Nettoförlusterna är ett slags balansräkning för väljarströmmarna till och från respektive parti; väljarförlusterna har dragits från väljarvinsterna (0 betyder att förlusterna var lika stora som vinsterna). Plussiffror visar nettovins…

Ny rapport från Valforskningsprogrammet

Bild
Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet och Statistiska centralbyrån presenterar idag de första analyserna av 2010 års valundersökning. Vi (Henrik Oscarsson & Sören Holmberg) utlovar hundra tättskrivna sidor matnyttiga analyser av varför 2010 års riksdagsval slutade som det gjorde. Du laddar ned hela rapporten direkt från Statistiska centralbyråns hemsida.
Samtidigt, som om inte det var nog, presenterar Valforskningsprogrammet ytterligare julgodis på hemsidan i form av tre tabellrapporter som vi tror blir uppskattade av alla analytiker av väljaropinion och politisk förändring i Sverige. Tabellrapporterna är en sammanställning av utvecklingen av väljarbeteende och sakfrågeåsikter under de senaste sextio åren. Läs mer här:

Om de svenska valundersökningarna:
Valundersökningar med stora urval och besöksintervjuer genomförs i samband med alla riksdagsval, folkomröstningar och Europaparlamentsval. Undersökningsserien påbörjades 1956 och är den näst längsta i världen. De svenska…

Utlands-SOM 2012?

Närmare 450 000 hör till den ofta förbisedda men växande gruppen svenskar boende i utlandet. SOM-institutet söker nu samarbetspartners för att genomföra en Utlands-SOM, med unika möjligheter att för första gången undersöka utlandssvenskarnas livsvillkor, medievanor, samhällsförtroende, hälsa, livsstilar, åsikter och värderingar och syn på korruption.

Utlands-SOM 2012 är tänkt att genomföras som en kombinerad post- och webbenkät till ett stort urval (ca 6 000) svenskar boende i utlandet. För att Utlands-SOM skall bli verklighet gäller samma förutsättningar som för alla andra SOM-undersökningar: det är nödvändigt med forskningssamverkan mellan SOM och ett större antal forskningsprojekt, myndigheter, organisationer och forskningsråd. Genom att poola resurser från många aktörer kan den första undersökningen av utlandssvenskar bli verklighet redan hösten 2012.

Inbjudan till forskningssamverkan kan laddas ned från SOM-institutets hemsida. De som vill veta mer detaljer kring satsningen kan ko…

SCB PSU november 2011

Bild
Idag presenterade Statistiska centralbyrån (SCB) den sedvanliga partisympatiundersökningen för november 2011. Det är svenska folkets egen undersökning av sina egna partisympatier. Den är spännande eftersom den skiljer sig metodologiskt från de telefonurvalundersökningar som mer regelbundet presenteras i medierna.

Till skillnad från alla andra opinionsmätningar har SCB/PSU ett paneldesign. Samma personer tillfrågas vid mer än ett tillfälle. Det möjliggör att spåra förändringar av partisympatier på individnivå. Förändringarna mellan maj och november kompletterar våra insikter om de opinionsförskjutningar som ägt rum under hösten. Helt i enlighet med förväntningarna från teorier om opinionsbildning tappar Socialdemokraterna sympatisörer mycket till gruppen "vet ej". Det ger stöd åt idén om att många väljare först monterar ned sina sympatier och ställer sig i "neutralt läge" hellre än att aktivt visa stöd för något annat parti. Ex-sympatisörerna som fallit in i gruppe…

Demokratins ledarproblem

Sveriges största politiska parti befinner sig i något som liknar en permanent kris. Det är en ideologisk kris. En organisatorisk kris. En ledarkris. Men bekymren växer. Tiden som nu förlupit sedan valet 2010 helt i avsaknad av en fungerande opposition i svensk politik medför att förtroendekrisen inte längre enbart kan betraktas som ett isolerat socialdemokratiskt problem. Som jag ser det börjar det bli ett allvarligt demokratiskt problem att det största oppositionspartiet överhuvudtaget inte fungerar och därför underpresterar i att utföra sina demokratiska uppgifter. En regering som inte ständigt har oppositionens blåslampa i häcken är inte lika alert och fattar inte lika slipade beslut. Ett fungerande partisystem kräver partikonkurrens.

Minnet är som bekant kort. Det var inte alltför länge sedan de borgerliga partierna befann sig i en liknande situation. Under den tio år långa golgatavandringen mellan 1994-2004 förmådde de borgerliga partierna inte formera något samlat regeringsalter…

S läge i November 2011

Bild
Enligt Mätningarnas mätning har Socialdemokraterna fallit tillbaka till det läge i opinionen som rådde i början av året. Noteringen 26,6 procent är en dramatisk förändring sedan september. Juholtaffären och höstens turbulens har kostat Socialdemokraterna ungefär sex procentenheter. Vad som är effekter av Juholtaffären och vad som är effekter av dess efterspel återstår att försöka isolera.






Varför e-röstning är onödigt

Många uttrycker önskemål om att kunna e-rösta. Men jag är efter rätt mycket funderande fortfarande varm anhängare av dagens system. Det är en ofta bortglömd styrka i svensk valadministration att rösträkningen är manuell och starkt decentraliserad. Det är omöjligt att begå valfusk i större skala utan att det avslöjas. Om valförberedelserna går som det är tänkt kan röstsammanräkningen i princip genomföras i ljuset av stearinljus. Och trots en helt manuell rösträkning går det mycket snabbt att räkna rösterna. Efter knappt två timmar brukar ett preliminärt valnattsresultat föreligga.

Man kan förstå att stora länder behöver ta hjälp av informationsteknologi för röstsammanräkningen. Men i en liten demokrati som Sverige behöver vi inga röstningsmaskiner. Öppenhet och insyn är utmärkt med dagens system. Vem som helst har rätt att övervaka rösträkningen i vallokalerna under valnatten. Vi bör vara stolta över vårt "low tech" system.

Det finns ett annat principiellt argument för dage…

Metodpraktikan 4e upplagan

Bild
I januari släpps den 4e upplagan av Metodpraktikan, göteborgsprofessorerna Lena Wängnerud, Peter Esaiasson, Mikael Gilljam och Henrik Oscarssons metodbibel riktad till i första hand samhällsvetarstudenter på grundnivå och avancerad nivå samt till utredare, journalister, rapportskribenter och omvärldsanalytiker. Den fjärde upplagan är uppfräschad med nya exempel, nya litteraturtips och matnyttiga råd när det gäller bland annat användandet av webbenkäter.

Var med och hjälp oss välja omslag. Vilket tycker du bäst om? Metodpraktikan når studenterna i januari 2012.

Gästblogg: Kortvariga opinionseffekter av politiska skandaler

Bild
Gästbloggare: MIKAEL PERSSON& ANDERS SUNDELL, Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Den senaste veckan har uttalanden från statsvetare i media duggat tätt angående affären kring Juholt. Få svenska statsvetare har dock forskat om opinionseffekter av politiska skandaler, och det är därför oklart vad skandaler brukar ha för effekter för stödet för det drabbade partiet i opinionen.
Vi har tittat närmare på opinionseffekterna av 16 av de största politiska skandalerna sedan 1970-talet i Sverige (se listan nedan för en förteckning). Analysen baseras på data från Sifo:s väljarbarometer omfattande mätningar från 1967 till idag. Samtliga nuvarande riksdagspartier samt Ny Demokrati är inkluderade i analysen som totalt innehåller 464 mätningar med nära 2000 svarspersoner i genomsnitt i varje mätning.
Vad visar då resultaten? Vi har funnit två huvudsakliga mönster. För det första finns det en negativ effekt av skandaler på partiets stöd i opinionen, men effekten är kortvarig…

1000 dagar kvar till nästa val

Bild
I morgon måndag är det 1 000 dagar kvar till nästa tillfälle då svenska folket får möjlighet att styra sitt eget öde i ett allmänt demokratiskt val. Då går vi till val i 2014 års Europaparlamentsval. På allmän begäran publicerar jag Mätningarnas Mätning för samtliga 8 riksdagspartier och för VSMP vs CFPKDM under det dryga år som förflutit sedan riksdagsvalet 2014. På förekommen anledning har jag lottat (!) ordningen för vilken de olika partierna redovisas.
Diagrammen visar att vi knappast behöver hetsa upp oss alltför mycket över partiernas öde i väljaropinionen på väldigt väldigt länge. Det är ohyggligt långt kvar på innevarande mandatperiod. Mycket vatten kommer att hinna rinna under broarna innan väljarna finner anledning att på allvar uppdatera sina partipreferenser. Det ger tid för partierna att ägna sig åt sina kärnverksamheter: att utveckla nya idéer och ideologier som har relevans för svenska folkets livsvillkor, oro, drömmar och visioner under den senare hälften av 2010-talet.

Svenska ungdomars politiska intresse

Bild
Uppdaterade just uppgifter om svenska ungdomars (18-30 år) politiska intresse. Data kommer från den Europeiska valundersökning som genomfördes i samband med 2009 års Europaparlamentsval. Resultaten upprepar vad som varit känt sedan tidigare när det gäller svenska ungdomars politiska intresse. Efter österrikiska och danska ungdomar placerar sig de svenska ungdomarna på tredje plats i Europaligan. I undersökningen uppger 67 procent att de är "mycket intresserade" eller "ganska intresserade" av politik. Vi vet från tidigare att nivåskattningarna är höga men att rangordningen av europas ungdomar ändå går att tro på eftersom den upprepas i undersökning efter undersökning. Svenska ungdomar är intresserade av politik. Mer så än ungdomar i de flesta andra EU-länder.



På tio i botten-listan är nio av tio länder nya medlemsländer från forna öst. Av de nordiska EU-länderna skiljer de finska ungdomarna ut sig som varande avsevärt mindre intresserade av politik (37 procent) än sv…

Partiernas regionala spridning 2010

Bild
Till alla valforskningsnördar där ute bjuder jag på en bearbetning av partiernas valresultat i de 29 valkretsarna från 2010 års riksdagsval. Tabellen ingår i den nya fjärde upplagan av Metodpraktikan som jag, Mikael Gilljam, Peter Esaiasson och Lena Wängnerud sitter och arbetar med just nu. Tabellen används för att illustrera hur man kan använda Variationskoefficienten för att uttala sig om relativ spridning. Resultaten visar att det är störst regional spridning av Sverigedemokraternas röststöd (VK=0.26). Moderaterna har relativt sin storlek den minsta spridningen av sitt procentuella röststöd (VK=0.15).

Vissa parti­er har ungefär lika stort röst­stöd i alla lan­dets 29 val­distrikt, medan andra partiers röst­stöd skif­tar mycket mel­lan till exem­pel tillväxt- och av­folk­nings­bygder. Vill man ta reda på vil­ket parti som har den största va­ria­­tio­nen i röst­stöd räcker det inte att beräk­na den genom­snittliga av­vi­kel­se från parti­er­nas riks­genom­snitt efter­som stora partie…

Opinionseffekter av Fukushima

Bild
Kärnkraftshaveriet i Fukushima tillhör en sällsynt typ av händelse där information når nästan alla nästan omedelbart. Vid sådana tillfällen är det särskilt intressant att undersöka effekter på opinionen eftersom man kan förvänta sig stora mätbara effekter av ett specifikt event. Det är inte så ofta man kan det. Saker som många tror har stor omedelbar betydelse, som till exempel partiledarbyten, partiledardebatter i riksdagen och partistämmor räknas i litteraturen till ett slags elitbudskap som inte alls har lika stark penetration i folkopinionen. (Misstaget att överskatta händelsers omedelbara betydelse för opinionen begås dagligen på tidningarnas ledarsidor. Men det är ju underhållande läsning.)
Å ena sidan kunde man alltså förvänta sig stora och omedelbara opinionseffekter på svensk kärnkraftsopinion. På många håll i världen fick händelsen dessutom omedelbara politiska konsekvenser, som i Tyskland. En i de här sammanhangen extremt kort tid efter haveriet sattes ett slutdatum för tysk…

KD, C, SD och fyraprocentspärren

Bild
Sedan riksdagsvalet 2010 har Synovate, Sifo, Novus, Demoskop och SCB publicerat 43 mätningar av hur svenska folket skulle rösta "om det vore val idag" (jag kan dock ha missat någon i min Mätningarnas Mätning). Eftersom det handlar om slumpmässiga urval gör man förstås bäst i att väga samman resultaten från olika undersökningar för att bilda sig en uppfattning om läge och riktning i väljaropinionen.

Sammanvägningar är en sak och det kan diskuteras mycket hur vägningarna skall göras och om det är meningsfullt överhuvudtaget. Men faktum är att resultaten från enskilda undersökningar kan analyseras i mycket större utsträckning än vad som normalt görs. Jag genomför alltid statistiska hypotestest för att se om ett partis avstånd från fyraprocentspärren är tillräckligt stort för att den inte skulle kunna ha åstadkommits av slumpen. Sådan analys är viktig eftersom ett parti på 3,9 eller 4,1 aldrig kan sägas ligger över eller under fyraprocentspärren. Att häva ur sig den typen av sl…

Svenskarnas syn på korruption 2

Bild
I min och Monika Bauhrs bokkapitel "Svenska folkets syn på korruption" presenteras resultaten från SOM-institutets mätningar av svenska folkets acceptans för olika korrupta beteenden. hittade vi ett intressant samband mellan ålder och acceptans för olika former av korruption. De fem scenariorna uppfattades alla som klart oacceptabla. Andelen som uppfattar dem som "aldrig acceptabelt" varierar med mellan 89 procent (offentliganställd begär en avgift) till 59 procent (privatpraktiserande läkare låter en vän eller släkting gå före i vårdkön).



Intressant nog finns det ett tydligt ålderssamband som inte kan kontrolleras bort i multivariata analyser: yngre personer är klart mer accepterande när det gäller korruption än äldre personer. För att illustrera sambandet byggde vi ett acceptansindex av svarspersonernas uppfattningar av de fem korrupta handlingarna. Genomsnittspoängen på acceptansindex mellan 1 "Aldrig acceptabelt" och 7 "Alltid acceptabelt" …

Svenskarnas syn på korruption 1

Bild
För ett år sedan, i september 2010, dominerades diskussionerna kring lunchbord och köksbord här i Göteborg av mutskandaler och korruption. Inte på långt håll som vi oftare är vana vid. Utan på nära håll, i vår egen stad. Precis samtidigt gick 2010 års SOM-undersökning i fält. Den innehöll ett nytt frågebatteri om korruption som tidigare inte använts i en riksrepresentativ undersökning. Syftet med korruptionsmätningarna är att påbörja tidsserier för att kunna följa utvecklingen av svenska folkets syn på korruption i framtiden. Vi vill också lära oss mer om hur korruptionsuppfattningar skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället.

Vi frågade ett slumpmässigt urval av svenska folket om deras uppfattningar om två saker: 1) hur utbredd korruptionen är i olika yrkesgrupper och 2) hur acceptabelt olika typer av korrupta handlingar är. I båda dessa avseenden uppvisade Göteborgare -- allt annat lika -- avvikande uppfattningar i förhållande till andra svenskar. Skillnaderna var inte särskilt…

Demokratifonden.se

Idag publiceras den första editionen av Demokratifonden.se. Demokratifonden startades på 90-årsdagen av den allmänna rösträttens införande i Sverige (12 september 2011) på mitt initiativ. Syftet med fonden är att bidra till information, utbildning och forskning kring demokrati och rättsstat i Sverige. Visionen är att Demokratifonden skall kunna bidra till att vårda vårt gemensamma demokratiska arv och rusta folkstyret för vår tids stora utmaningar. Demokratifonden vill vara viktig för alla som önskar att deras barnbarn också skall leva i en demokratisk rättsstat.

Satsningen är tre dagar gammal. Demokratifonden uppmuntrar alla att vara med redan från början och sätta sin prägel på en donationsfond som vi hoppas kan komma att spela en viktig roll för Sveriges demokratiska liv under lång tid. Visa att du är en tillskyndare av Demokratifonden på Facebook. Sprid länken till det här blogginlägget i din bekantskapskrets. Hjälp till att hitta de personer som kan ansvara för att utveckla hemsi…

Demokratin 90 år idag

Den 12 september 1921 hölls det första demokratiska valet i Sverige. Idag är det precis 90 år sedan. Idag återstår endast ett mycket litet antal svenskar (omkring 47 000 enligt SCB) som har upplevt att leva i ett Sverige där inte alla män och kvinnor har rösträtt. Många av oss ser den demokratiska rättsstaten som en självklarhet. Naiviteten, historielösheten och bristen på internationell utblick är ofta generande. Värden som politisk jämlikhet, rättsstat, medborgerliga och demokratiska fri- och rättigheter och regelbundet återkommande fria och allmänna val är omistliga. De genomsyrar alltjämt vårt samhälle. Men vi gör nog bäst i att inte ta dem för givna.

Nittioårsdagen av den svenska demokratins införande uppmärksammas knappast alls idag (några undantag finns dock). Jag finner det märkligt att den passerar närmast obemärkt förbi. Att "varje ny generation måste vinnas för demokratin" är en klyscha som aldrig kan bli gammal eller sliten. Vi har ett samhälle ihop. Samtalet om…

Framgång för svensk vallöftesforskning

Bild
Författaren dömdes först ut som icke läskunnig på Svenska dagbladets ledarsida. I samma tidning kallades hennes studentuppsats meningslös. Statsvetenskapliga institutionens i Göteborg själva existensberättigade ifrågasattes. Men hon som påstår att partier uppfyller sina vallöften vägrade ge upp. Nu, tio år senare, publiceras hennes bok "Election Promises, Party Behaviour and Voter Perceptions" på förlaget Palgrave Macmillan. Det internationella erkännandet av Elin Naurins forskningsidé -- att systematiskt undersöka i vilken utsträckning partier egentligen håller sina vallöften -- är nu ett faktum. Publikationen är samtidigt en stor framgång för svensk statsvetenskap som är värd uppmärksamhet.

Så här skriver Ian Budge, en av tolvtaggarna inom brittisk statsvetenskap:
"This book is a real joy to read, ably tackling a major paradox in western democracies. Why is it when parties so often seem to fulfil their written election promises in government, that most electors think t…

Svensk politisk geografi 2010

Bild
Data är hämtade från den officiella valstatistiken. Kartorna illustrerar de olika partiernas röststöd i riksdagsvalet för Sveriges 290 kommuner. För varje parti används nio olika färgschatteringar. Lika intervalls-principen har använts för att kategorisera kommunerna: ju starkare färg desto starkare röststöd. Kartorna produceras med hjälp av Stata 10SE och modulen spmap.

Milstolpe

Bild
Från och med idag (20110701) är jag valforskarprofessor vid Göteborgs universitet! Det betyder i praktiken kanske inte så mycket för min forskningsverksamhet. Mer formellt kommer jag nu dela min tid (50/50) som ledare för Valforskningsprogrammet och föreståndare för SOM-institutet.

Den förtappade ungdomsgenerationen

Bild
Ojandet över ungdomsgenerationernas tillkortakommanden är sannolikt lika gammal som mänskligheten. Ungdomsforskningen och framtidsforskningen lever gott på att upprepa mantrat att det är något särskilt (och ofta väldigt allvarligt oroande) med den uppväxande generationen. För medierna finns det knappast något mer tacksamt än en chockerande nyhet om "morgondagens beslutsfattare". Läsarna uppmuntras att själva dra slutsatsen att de nya generationerna blir demokratins, moralens och civilisationens slutliga fördärv. Ministrar och förståsigpåare övar snabbt in en klädsamt bekymrad min. Inte sällan har stora offentliga utredningar blivit tillsatta på grund av dylik alarmism.
Visst är det många gånger man stöter på häpnadsväckande låga skattningar av unga människors politiska kunskaper, intresse och medvetenhet eller exponering för politiska nyheter. Inte sällan avviker de allra yngsta från äldre i värderingar som rör demokrati, korruption och förtroende för centrala samhällsinstitu…

Party Elites' Perceptions of Voting Behaviour

Bild
Party elites' perceptions of voting behaviour
Ann-Marie Ekengren & Henrik Oscarsson
Published online before print June 22, 2011, doi: 10.1177/1354068811407603 Party Politics June 22, 2011 1354068811407603



Kul att svenska partieliter tänker i enlighet med statsvetarnas teorier om partikonkurrens och väljarbeteende!
Abstract We propose a framework for analysing party elite perceptions of voting behaviour based on four party competition and voting behaviour models: the Downsian proximity, saliency, competence and directional models. We analyse whether and to what extent party elite perceptions support these theories of party competition and voting behaviour. Empirical analysis is based solely on internal party documents from two Swedish parties, the Social Democrats and the Conservatives, from 1964 to 1988/1991. We demonstrate that elements of all four party competition models have characterized Swedish party elite thinking and reasoning about voting behaviour in recent decades. Discu…

Biståndsviljan ökar i Sverige

Bild
Opinionsutvecklingen av svenska folkets inställning till utlandsbistånd utgör en av svensk samhällsvetenskaps längsta tidsserier. Frågor om bistånd fanns med redan i den första svenska valundersökningen 1956. Då uppmättes andelen biståndsvänliga till endast 38 procent av väljarna. Mätningen gjordes innan debatten om det svenska biståndet tog fart ordentligt. Under 1960- och 1970-talen ökade stödet till mycket höga nivåer: 75-90 procent av svenska folket uttryckte biståndsvänliga åsikter. Under perioden efter 1980 har biståndsviljan varit svagare, i synnerhet under mitten av 1990-talet.

Stödet för utlandsbistånd är en nyckelindikator för det allmänna opinionsklimatet i ett land eftersom attityderna samvarierar med ekonomiska konjunkturerna: i ekonomiska kristider när svenskarna ser dystert på den ekonomiska framtiden är biståndsviljan klart svagare än i ekonomisk uppgång. Så fort de ekonomiska framtidsutsikterna ljusnar blir vi omedelbart mer sociotropiska och mer vänligt inställda til…

Ny C-ledare kan öppna för stabila mittenregeringar

Bild
Blockpolitiken har kanske aldrig varit lika cementerad som efter Alliansens bildande sommaren 2004. Det har hittills funnits mycket få tecken på att detta förhållande skulle kunna förändras i närtid. Med en helt ny partiledargeneration på plats för Centerpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna öppnar sig ett möjlighetsfönster för en mer dramatisk politisk förändring av det svenska partilandskapet. När det rödgröna samarbetet inte längre existerar och nya aktörer sätter sin prägel på sina respektive partier öppnar sig oväntade möjligheter för framtida seglivade blocköverskridande mittenregeringar i Sverige. En sådan tänkbar (eller åtminstone mycket mer tänkbar efter Olofssons avgång som partiledare idag) framtida mittenregering är en S+MP+C. Det finns ett ideologiskt släktskap (partierna är närmaste grannar längs vänster-högerdimensionen) och en historisk tradition av samarbete mellan böndernas och arbetarnas parti.


Finns det då någon efterfrågan för mittenregeringar i Sverige? J…

Svenska europaval

Bild
Nu kan du ta del av min och Sören Holmbergs sammanfattande rapport "Svenska europaval", en kortversion av forskarantologin "Väljarbeteende i Europaval" som gavs ut i vintras. Rapporten ges ut av Statistiska centralbyrån i serien Demokratistatistik.

Svensk monarkiopinion

Bild
Debatten om svenska folkets förtroende för kungahuset och stödet för monarkin är intensiv just nu (milt uttryckt). Det är precis just vid de här tillfällena som det är viktigt att det finns systematisk empiri att ta del av som kan kalibrera våra verklighetsuppfattningar.

Därför vill jag gärna påminna bloggläsarna om SOM-institutets kontinuerliga mätningar av förtroendet för kungahuset, svenska folkets inställning till att införa republik och stödet för monarkin. Några av tidsserierna finns inklippta här. Vill man veta mera finns fler bilder presenterade på SOM-institutets hemsida och den som vill kan själv se och höra Lennart Nilssons anförande på årets SOM-seminarium.

Prinsessbröllopet sommaren 2010 innebar ett trendbrott för förtroendet för kungahuset. Förtroendesiffran för hösten 2010 hade dock blivit ännu starkare för kungahuset om det inte hade varit för publiceringen av "Den ofrivillige monarken". För fler detaljer om hur publiceringen påverkade förtroendenivåerna, följ …