14 februari 2011

Omvalet: Konsekvenser av lågt valdeltagande

Kommer omvalet i Västra Götaland få ett annorlunda utfall på grund av ett förmodat lägre valdeltagande? Svaret beror förstås på hur mycket lägre valdeltagandet blir. Det är just nu svårt att spekulera eftersom vi inte vet exakt när valet kommer hållas (när i maj?) och vi har ännu inga indikationer på hur mycket medier, partier och kandidater kommer att satsa på omvalet. Karaktären på valrörelsen är ännu oviss. Blir det en avslagen historia eller en rejäl tändvätska i den svenska demokratin? Den nyhetsvärdering som görs på landets medieredaktioner kommer vara mycket avgörande enligt min uppfattning.

Men skulle valdeltagandet röra sig ned mot de nivåer vi sett i Europaparlamentsval (45,5 procent senast) är det utan tvekan så att vissa partier kommer att gynnas och vissa andra missgynnas av att valdeltagandet är lågt. Beslutet att anordna omval kommer sannolikt få direkta politiska konsekvenser på styrkeförhållandena mellan partierna i regionen.

I den nyutkomna boken Väljarbeteende i Europaval genomförde Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet för fjärde gången analyser av de politiska konsekvenserna av lågt valdeltagande. Frågeställningen är om de svenska EUP-valen skulle ha slutat annorlunda om en större andel väljare gick och röstade? Resultaten har stor bäring på våra förväntningar om vilka partier som kommer att gynnas/missgynnas när valen i Örebro och Västra Götalandregionen görs om.

I tabellen nedan redovisas de officiella valdeltagandesiffrorna vid sidan av det valresultat som uppnåtts om alla icke-röstare faktiskt hade röstat i Europaparlamentsvalen 1995-2009. De politiska konsekvenserna av lågt valdeltagande måste betraktas som dramatiska. Resultat från fyra svenska EUP-val visar att Socialdemokraterna är det parti som lider mest av att valdeltagandet i Europaparlamentsvalen är så lågt. Om även icke-röstarna gjort slag i saken och gått till valurnorna visar analysen att Socialdemokraternas valresultat i EUP-valet 2009 hade varit omkring fem procentenheter bättre än vad det i själva verket blev.

Tabell
Hur hade EUP-valen slutat om alla väljare röstat? Valresultatet i sven­ska Europaparlamentsval 1995-2009 officiellt och be­räk­nat inklusive icke-röstare (procent).















Källa: Svenska Europaparlamentsvalundersökningar 1995-2009: SCB/Svenska valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet.

Det finns på motsvarande sätt partier som kan gynnas av att valdeltagandet blir lågt. Exempelvis har Folkpartiet vid ett par Europaparlamentsval gynnats kraftigt av att inte fler väljare röstade.

Att försöka förutse vilka partier som vinner eller förlorar på ett lågt valdeltagande i ett unikt omval i regionen på basis av kunskaper om väljarbeteende i svenska Europaparlamentsval är förstås vanskligt. Valkontexten är inte helt jämförbar. Men vi har just nu inte några andra erfarenheter att falla tillbaka på. Jag hoppas verkligen att vi kommer att kunna få ett bättre svar. Men då behöver jämförbara undersökningar genomföras i samband med omvalet.

1 kommentar:

Anonym sa...

Jag tänker aldrig mer rösta i något val ftersom jag känner att jag som funktionshindrad och mobbad inte anses ha något värde i dagens samhälle.

Har man som vanlig medborgare ett värde för politiker och övriga makthavare enbart när det är valår då de behöver vårt stöd för att kunna sitta kvar på sina högavlönade positioner kan de torka sig i arslet med partiets valsedlar och dra åt helvete - vilket är svaret politiker och deras hantlangare (valarbetare) kan vänta sig av mig om de kommer fram och försöker fjäska!