27 april 2011

Omvalet: Låt valrörelsen börja!

Kort men intensiv? Det är vad vi kan hoppas på när det gäller valrörelsen inför omvalet till Västra Götalandregionen. Idag fiskade jag upp röstkortet ur postlådan. För många Västra götalänningar handlar det säkert om en första påminnelse om att det faktiskt är dags att ta ett demokratiskt ansvar för att göra rätt det som gick fel i september förra året.
 

Det är dock få som på allvar tycks förfäkta idén om demokratiskt ansvarstagande i samband med diskussioner om omvalet. Ett vanligare sätt att resonera även bland politiskt intresserade personer som aldrig skulle missa att rösta handlar snarare om stor irritation över att behöva kallas tillbaka till valurnan i ett sammanhang som är helt annorlunda än vid ett ordinarie val. Det är dom som strulat till det, varför skall då jag behöva lägga tid och kraft på att rösta den 15 maj?

Irritationen gäller också det förmodat magrare beslutsunderlaget inför röstningsbeslutet. Det är betydligt svårare att rösta i ett val där många känner en ovana vid den politiska terrängen och där självförtroendet när det gäller kunskaper om regionpolitikens ideologiska skiljelinjer är lågt. Den kritiska massan när det gäller medievalrörelse och kampanjaktiviteter som infinner sig vid samtidiga höstval till riksdagen, kommunerna och landstingen är inte lätt att återskapa. Åtminstone inte utan septemberväder, rikspartiernas förgrundsfigurer, opinionsmätningar, intresseorganisationer, Almedalsvecka och med landets alla medieredaktioner på alerten.

Anledningen till att vi har gemensamma valdagar i Sverige med samtidiga val till riksdag, kommuner och region/landsting är att man ville upprätthålla det kommunala sambandet som fanns före 1970 på den gamla tvåkammarriksdagens tid. En bärande tanke är att partiernas ideologiska program bör rymma en sammanhållen och heltäckande politik som täcker in alla politiska nivåer och att det därför ska finnas ett samband, en intim koppling mellan den politik som bedrivs i kommuner, landsting och riksdag. Före 1970 löstes det tekniskt genom indirekta val till första kammaren och en inbyggd tröghet i det sätt på vilket ledamöterna byttes ut. Från och med 1970 har det kommunala sambandet upprätthållits genom att vi har stora, långa, intensiva valrörelser inför samtidiga val till alla tre nationella nivåer. 

Ett separat regionval i en del av Sverige i mitten av maj betyder att det kommunala sambandet är brutet. Ett sätt att resonera är att inte lägga alltför mycket tid åt att informera sig utan helt enkelt försöka dra sig till minnes hur man röstade i regionvalet sist det begav sig. Att bejaka att det faktiskt handlar om ett omval, låta septembervalrörelsen rulla i repris i sitt eget huvud och sedan rösta på samma parti en gång till; göra ett omval alltså! Om det kommunala sambandet har brutits kan man åtminstone se till att upprätthålla det själv.

Inga kommentarer: