20 juni 2011

Biståndsviljan ökar i Sverige

Opinionsutvecklingen av svenska folkets inställning till utlandsbistånd utgör en av svensk samhällsvetenskaps längsta tidsserier. Frågor om bistånd fanns med redan i den första svenska valundersökningen 1956. Då uppmättes andelen biståndsvänliga till endast 38 procent av väljarna. Mätningen gjordes innan debatten om det svenska biståndet tog fart ordentligt. Under 1960- och 1970-talen ökade stödet till mycket höga nivåer: 75-90 procent av svenska folket uttryckte biståndsvänliga åsikter. Under perioden efter 1980 har biståndsviljan varit svagare, i synnerhet under mitten av 1990-talet.

Stödet för utlandsbistånd är en nyckelindikator för det allmänna opinionsklimatet i ett land eftersom attityderna samvarierar med ekonomiska konjunkturerna: i ekonomiska kristider när svenskarna ser dystert på den ekonomiska framtiden är biståndsviljan klart svagare än i ekonomisk uppgång. Så fort de ekonomiska framtidsutsikterna ljusnar blir vi omedelbart mer sociotropiska och mer vänligt inställda till att bidra ekonomiskt till andra länders utveckling.

Sambandet mellan ekonomi och biståndsvilja gäller på både individnivå och aggregerad nivå: I tidsserierna syns tydligt en klart försvagad biståndsvilja både under 1990-talskrisen och under den senaste finanskrisen (se även Ekengren & Oscarsson 2001 och Abrahamsson & Ekengren 2010).

Som en följd av krisen försvagades svensk biståndsvilja kraftigt mellan höstarna 2008 och 2009 – från 47 till 36 procent biståndsvänliga. Återhämtningen har gått överraskande snabbt: biståndsviljan i Sverige befinner sig idag på ungefär samma nivå som före finanskrisen. I 2010 års SOM-undersökning skattas andelen biståndsvänliga till 45 procent.*)

*) Till biståndsvännerna räknas de som anser att förslaget ”minska biståndet till utvecklingsländerna” är ett mycket dåligt (15 procent) eller ganska dåligt (30 procent) förslag. Sex procent av de svarande tycker förslaget att minska biståndet är ”mycket bra” och 16 procent svarar ”ganska bra”. Andelen ”varken bra eller dåligt förslag” är 33 procent.


De goda tiderna för inte bara med sig en mer biståndsvänlig opinion utan också en mer flykting- och invandrarvänlig opinion. Trots att Sverigedemokraterna tagit plats i Riksdagen blåser det faktiskt opinionsmässig motvind för partiet i flyktingopinionen. Förändringarna när det gäller svenskarnas mer positiva inställning till flyktingmottagning mellan 2009 och 2010 års SOM-undersökning är tydliga och statistiska signifikanta. De ekonomiskt goda tiderna skapar ett opinionsklimat som är mer öppet, tolerant och sociotropiskt än under finanskrisen.

Kvinnor, yngre och högutbildade är klart mer biståndsvänliga än män, äldre och lågutbildade personer. Tjänstemän är mer biståndspositiva än arbetare. Partipolitiskt skiljer Kristdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets sympatisörer ut sig som klart mest biståndsvänliga (62, 69 respektive 67 procent som avvisar förslaget att minska biståndet). Sverigedemokraternas sympatisörer är den enda grupp av partisympatisörer där det finns fler biståndsmotståndare än biståndsanhängare: Endast 15 procent av SD-sympatisörerna är biståndsvänliga. Biståndsviljan har blivit starkare i alla grupper av partisympatisörer mellan 2009 och 2010.

Läs mer här.

1 kommentar:

Lars sa...

"Trots att Sverigedemokraterna tagit plats i Riksdagen blåser det faktiskt opinionsmässig motvind för partiet i flyktingopinionen."

Rätt bisarrt att beskriva ett starkt och stabilt stöd för minskat flyktingmottagande som "opinionsmässig motvind för partiet", Henrik. Är det några som har det så är det "flyktingkramarna". Den påtagliga nedgången i opinionen skedde under 90-talet. Den enda trend man kan se under 2000-talet är en "flyktingkritisk" uppgång efter 11 sept. 2001. Nu är opinionen tillbaka där den var före det. Det är alltså först om ytterligare några mätningar vi kan konstatera om SD har "motvind" i frågan, i fall gapet mellan de flyktingkritiska och flyktingkramarna fortsätter att slutas.

"Sverigedemokraternas sympatisörer är den enda grupp av partisympatisörer där det finns fler biståndsmotståndare än biståndsanhängare: Endast 15 procent av SD-sympatisörerna är biståndsvänliga."

Intressant med tanke på att SD var det parti som ville öka biståndet mest, men de verkar ha fått ge efter för det förhållande som du beskriver och vill nu sänka biståndet något.