Inlägg

Visar inlägg från oktober, 2011

Varför e-röstning är onödigt

Många uttrycker önskemål om att kunna e-rösta. Men jag är efter rätt mycket funderande fortfarande varm anhängare av dagens system. Det är en ofta bortglömd styrka i svensk valadministration att rösträkningen är manuell och starkt decentraliserad. Det är omöjligt att begå valfusk i större skala utan att det avslöjas. Om valförberedelserna går som det är tänkt kan röstsammanräkningen i princip genomföras i ljuset av stearinljus. Och trots en helt manuell rösträkning går det mycket snabbt att räkna rösterna. Efter knappt två timmar brukar ett preliminärt valnattsresultat föreligga.

Man kan förstå att stora länder behöver ta hjälp av informationsteknologi för röstsammanräkningen. Men i en liten demokrati som Sverige behöver vi inga röstningsmaskiner. Öppenhet och insyn är utmärkt med dagens system. Vem som helst har rätt att övervaka rösträkningen i vallokalerna under valnatten. Vi bör vara stolta över vårt "low tech" system.

Det finns ett annat principiellt argument för dage…

Metodpraktikan 4e upplagan

Bild
I januari släpps den 4e upplagan av Metodpraktikan, göteborgsprofessorerna Lena Wängnerud, Peter Esaiasson, Mikael Gilljam och Henrik Oscarssons metodbibel riktad till i första hand samhällsvetarstudenter på grundnivå och avancerad nivå samt till utredare, journalister, rapportskribenter och omvärldsanalytiker. Den fjärde upplagan är uppfräschad med nya exempel, nya litteraturtips och matnyttiga råd när det gäller bland annat användandet av webbenkäter.

Var med och hjälp oss välja omslag. Vilket tycker du bäst om? Metodpraktikan når studenterna i januari 2012.

Gästblogg: Kortvariga opinionseffekter av politiska skandaler

Bild
Gästbloggare: MIKAEL PERSSON& ANDERS SUNDELL, Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Den senaste veckan har uttalanden från statsvetare i media duggat tätt angående affären kring Juholt. Få svenska statsvetare har dock forskat om opinionseffekter av politiska skandaler, och det är därför oklart vad skandaler brukar ha för effekter för stödet för det drabbade partiet i opinionen.
Vi har tittat närmare på opinionseffekterna av 16 av de största politiska skandalerna sedan 1970-talet i Sverige (se listan nedan för en förteckning). Analysen baseras på data från Sifo:s väljarbarometer omfattande mätningar från 1967 till idag. Samtliga nuvarande riksdagspartier samt Ny Demokrati är inkluderade i analysen som totalt innehåller 464 mätningar med nära 2000 svarspersoner i genomsnitt i varje mätning.
Vad visar då resultaten? Vi har funnit två huvudsakliga mönster. För det första finns det en negativ effekt av skandaler på partiets stöd i opinionen, men effekten är kortvarig…

1000 dagar kvar till nästa val

Bild
I morgon måndag är det 1 000 dagar kvar till nästa tillfälle då svenska folket får möjlighet att styra sitt eget öde i ett allmänt demokratiskt val. Då går vi till val i 2014 års Europaparlamentsval. På allmän begäran publicerar jag Mätningarnas Mätning för samtliga 8 riksdagspartier och för VSMP vs CFPKDM under det dryga år som förflutit sedan riksdagsvalet 2014. På förekommen anledning har jag lottat (!) ordningen för vilken de olika partierna redovisas.
Diagrammen visar att vi knappast behöver hetsa upp oss alltför mycket över partiernas öde i väljaropinionen på väldigt väldigt länge. Det är ohyggligt långt kvar på innevarande mandatperiod. Mycket vatten kommer att hinna rinna under broarna innan väljarna finner anledning att på allvar uppdatera sina partipreferenser. Det ger tid för partierna att ägna sig åt sina kärnverksamheter: att utveckla nya idéer och ideologier som har relevans för svenska folkets livsvillkor, oro, drömmar och visioner under den senare hälften av 2010-talet.

Svenska ungdomars politiska intresse

Bild
Uppdaterade just uppgifter om svenska ungdomars (18-30 år) politiska intresse. Data kommer från den Europeiska valundersökning som genomfördes i samband med 2009 års Europaparlamentsval. Resultaten upprepar vad som varit känt sedan tidigare när det gäller svenska ungdomars politiska intresse. Efter österrikiska och danska ungdomar placerar sig de svenska ungdomarna på tredje plats i Europaligan. I undersökningen uppger 67 procent att de är "mycket intresserade" eller "ganska intresserade" av politik. Vi vet från tidigare att nivåskattningarna är höga men att rangordningen av europas ungdomar ändå går att tro på eftersom den upprepas i undersökning efter undersökning. Svenska ungdomar är intresserade av politik. Mer så än ungdomar i de flesta andra EU-länder.



På tio i botten-listan är nio av tio länder nya medlemsländer från forna öst. Av de nordiska EU-länderna skiljer de finska ungdomarna ut sig som varande avsevärt mindre intresserade av politik (37 procent) än sv…

Partiernas regionala spridning 2010

Bild
Till alla valforskningsnördar där ute bjuder jag på en bearbetning av partiernas valresultat i de 29 valkretsarna från 2010 års riksdagsval. Tabellen ingår i den nya fjärde upplagan av Metodpraktikan som jag, Mikael Gilljam, Peter Esaiasson och Lena Wängnerud sitter och arbetar med just nu. Tabellen används för att illustrera hur man kan använda Variationskoefficienten för att uttala sig om relativ spridning. Resultaten visar att det är störst regional spridning av Sverigedemokraternas röststöd (VK=0.26). Moderaterna har relativt sin storlek den minsta spridningen av sitt procentuella röststöd (VK=0.15).

Vissa parti­er har ungefär lika stort röst­stöd i alla lan­dets 29 val­distrikt, medan andra partiers röst­stöd skif­tar mycket mel­lan till exem­pel tillväxt- och av­folk­nings­bygder. Vill man ta reda på vil­ket parti som har den största va­ria­­tio­nen i röst­stöd räcker det inte att beräk­na den genom­snittliga av­vi­kel­se från parti­er­nas riks­genom­snitt efter­som stora partie…

Opinionseffekter av Fukushima

Bild
Kärnkraftshaveriet i Fukushima tillhör en sällsynt typ av händelse där information når nästan alla nästan omedelbart. Vid sådana tillfällen är det särskilt intressant att undersöka effekter på opinionen eftersom man kan förvänta sig stora mätbara effekter av ett specifikt event. Det är inte så ofta man kan det. Saker som många tror har stor omedelbar betydelse, som till exempel partiledarbyten, partiledardebatter i riksdagen och partistämmor räknas i litteraturen till ett slags elitbudskap som inte alls har lika stark penetration i folkopinionen. (Misstaget att överskatta händelsers omedelbara betydelse för opinionen begås dagligen på tidningarnas ledarsidor. Men det är ju underhållande läsning.)
Å ena sidan kunde man alltså förvänta sig stora och omedelbara opinionseffekter på svensk kärnkraftsopinion. På många håll i världen fick händelsen dessutom omedelbara politiska konsekvenser, som i Tyskland. En i de här sammanhangen extremt kort tid efter haveriet sattes ett slutdatum för tysk…

KD, C, SD och fyraprocentspärren

Bild
Sedan riksdagsvalet 2010 har Synovate, Sifo, Novus, Demoskop och SCB publicerat 43 mätningar av hur svenska folket skulle rösta "om det vore val idag" (jag kan dock ha missat någon i min Mätningarnas Mätning). Eftersom det handlar om slumpmässiga urval gör man förstås bäst i att väga samman resultaten från olika undersökningar för att bilda sig en uppfattning om läge och riktning i väljaropinionen.

Sammanvägningar är en sak och det kan diskuteras mycket hur vägningarna skall göras och om det är meningsfullt överhuvudtaget. Men faktum är att resultaten från enskilda undersökningar kan analyseras i mycket större utsträckning än vad som normalt görs. Jag genomför alltid statistiska hypotestest för att se om ett partis avstånd från fyraprocentspärren är tillräckligt stort för att den inte skulle kunna ha åstadkommits av slumpen. Sådan analys är viktig eftersom ett parti på 3,9 eller 4,1 aldrig kan sägas ligger över eller under fyraprocentspärren. Att häva ur sig den typen av sl…