Gästblogg: Kortvariga opinionseffekter av politiska skandaler

Gästbloggare: MIKAEL PERSSON & ANDERS SUNDELL, Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Den senaste veckan har uttalanden från statsvetare i media duggat tätt angående affären kring Juholt. Få svenska statsvetare har dock forskat om opinionseffekter av politiska skandaler, och det är därför oklart vad skandaler brukar ha för effekter för stödet för det drabbade partiet i opinionen.

Vi har tittat närmare på opinionseffekterna av 16 av de största politiska skandalerna sedan 1970-talet i Sverige (se listan nedan för en förteckning). Analysen baseras på data från Sifo:s väljarbarometer omfattande mätningar från 1967 till idag. Samtliga nuvarande riksdagspartier samt Ny Demokrati är inkluderade i analysen som totalt innehåller 464 mätningar med nära 2000 svarspersoner i genomsnitt i varje mätning.

Vad visar då resultaten? Vi har funnit två huvudsakliga mönster. För det första finns det en negativ effekt av skandaler på partiets stöd i opinionen, men effekten är kortvarig. För det andra, den negativa effekten av skandaler har ökat i styrka över tid.

Låt oss börja med det förstnämnda. Mätningen efter att en politisk skandal har tillkännagivits (vanligen månaden efter) minskar väljarstödet för det parti som politikern som utfört skandalen tillhör. Storleken av effekten är i genomsnitt 0.8 procentenheter och effekten är statistiskt signifikant på 99-procentsnivån. Men i nästföljande mätning hittar vi inga statistiskt signifikanta effekter på opinionsstödet – effekten verkar alltså klinga av snabbt. I diagrammet nedan har vi ritat ut opinionsstödet för Socialdemokraterna (röd linje) och Moderaterna (blå linje) och markerat skandalerna med svarta prickar. De vertikala perforerade linjerna visar valmånader.

Opinionsstöd för Socialdemokraterna och Moderaterna 1967-2011.


Vad det gäller politiska skandalers effekt över tid tycks det vara så att effekten i opinionen blivit allt starkare under senare år. Figuren nedan visar den förväntade effekten av en skandal över tid. De streckade linjerna anger 95 procents konfidensintervall. När de inte täcker in noll är effekten statistiskt signifikant.

Politiska skandaler hade alltså inte någon genomsnittlig signifikant negativ effekt fram till 1990-talet. Därefter har den genomsnittliga negativa effekten av politiska skandaler månaden efter att den tillkännagivits kommit att successivt öka i styrka till omkring minus två procentenheter. Som exempel kan nämnas att varken IB-affären, Geijeraffären eller Raineraffären verkar ha lett till minskningar i opinionsstödet för Socialdemokraterna månaderna efter att de tillkännagivits.

Förväntad effekt av en politisk skandal på stöd i opinionen över tid.



Vad Juholtaffären får för effekter på opinionsläget är naturligtvis i dagsläget svårt att uttala sig om. Om vi skulle tvingas att spekulera är dock den bästa gissningen utifrån den här undersökningen att affären kommer att ha en negativ effekt på stödet för Socialdemokraterna i kommande opinionsmätningar. Någon långvarig minskning i stödet för Socialdemokraterna till följd av Juholtaffären kommer vi dock troligen inte att se om den här politiska skandalen följer samma mönster som tidigare politiska skandaler.

Följande skandaler är inkluderade i analysen:

1973 – IB-affären

1977 – Geijeraffären

1981 – Telubaffären

1983 – Raineraffären

1985 – Harvardaffären

1988 – Ebbe Carlsson-affären

1995 – Tobleroneaffären

2000 – Freivaldsaffären

2002 - Valstugeskandalen

2003 – Gudrun Schymans skattefusk

2004 – Egyptenavvisningarna

2005 – Tsunamiaffären

2006 – Stängningen av Sverigedemokraternas webbplatser 2006

2006 – Dataintrångskandalen

2006 – Ministeraffären vid tillsättandet av regeringen Reinfeldt 2006

2010 – Littorinaffären

Kommentarer

David Jn. sa…
Går det att se någon allmän effekt av ökat väljarmissnöje efter en skandal, typ fler som säger sig vilja rösta blankt och motsvarande?
Anonym sa…
Hur kommer det sig att ni inte kontrollerar för avgång? Nästan alla dessa "affärer" ledde ju till att ansvarig fick lämna uppdraget - vilket rimligen skulle kunna förklara det reparerade förtroendet. Vore intressant att se en sådan kontrollvariabel om man ska dra några slutsatser om Juholt - men då skulle ni nog behöva ett större dataset.
Anders Sundell sa…
David Jn: När vi kollar på effekter av skandal för något parti på andelen som inte säger sig veta vilket parti de ska rösta på får vi faktiskt en negativ effekt: Skandalmånader är det färre som inte säger sig veta vad de ska rösta på. Men effekten är ganska liten, ungefär -0,8 procentenheter.

Anonym: Det är en bra idé. Men som du säger skulle vi nog behöva fler skandaler där den ansvarige inte avgår för att kunna dra några slutsatser.

/Anders Sundell & Mikael Persson
Anonym sa…
Ni måste väl kontrollera för partiernas storlek. En procentenhet väger olika tungt för de olika partierna (jämför V och S tex).

Eller?
Anonym sa…
Här är en statsvetare som tycker något annat.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/juholtskris/article13783344.ab

Hur kommer det sig att ni statsvetare har så olika bud på skandalers effekter? Är ni någonsin överens?

TJORVEN
@Tjorven: En del statsvetare tycker, spekulerar och tror. Andra statsvetare ägnar mycket tid, engagemang och kraft åt att försöka stilla sin nyfikenhet genom att läsa på & själv/tillsammans med andra undersöka och analysera stora mängder systematiskt insamlade data om det aktuella fenomenet. Här får man ha en ödmjuk, prövande inställning, vända på alla stenar och ventilera alla för- och emotargument. Det finns antagligen ingen Sanning, men det finns ofta ett forskningens-hittills-bästa-svar på spännande frågeställningar.
Anonym sa…
Det hade varit bra för oss vanliga människor att få en lista på vilka statsvetare som är seriösa och inte.

Är alla statsvetare som är ute i media och kommenterar oseriösa?

Eller kommunicerar också ni seriösa statsvetare era resultat via medierna?

Som lekman är det svårt att veta vem som har forskat om vad.

TJORVEN
Anonym sa…
Man borde väl rimligen kontrollera för skandalernas allvar. Skandaler som drabbar partiledare borde väl rimligen vara av allvarligare natur än skandaler som drabbar ministrar?
Julia Grosse sa…
Finns det någon rapport eller artikel där denna analys redovisas?
Jacob sa…
Hur mycket påverkas effekten av att ni lägger till en interaktion för politisk kunskap/medvetenhet? (Kanske ta utbildning som en proxy?)

Rent generellt borde ju effekter av skandaler vara starkast bland de som följer media mest.
Anders Sundell sa…
Julia: Nej, vi gjorde den här analysen specifikt till det här blogginlägget.

Anonym: Det verkar rimligt att skandaler som drabbar partiledare borde vara allvarligare. Ska kolla på det. Men risken är nog att det blir väldigt få fall i varje kategori, och därmed svårt att uttala sig om generella effekter.

Jacob: Det är mycket möjligt, men då skulle vi tyvärr behöva analysera individdata. Den här analysen bygger bara på den samlade opinionen och då kan vi tyvärr inte bryta upp det mer.

/Anders Sundell & Mikael Persson
Anonym sa…
Hittills har väl Stig-Björn haft ungefär rätt i AB-artikeln - eller hur Henric?