Opinionseffekter av Fukushima

Kärnkraftshaveriet i Fukushima tillhör en sällsynt typ av händelse där information når nästan alla nästan omedelbart. Vid sådana tillfällen är det särskilt intressant att undersöka effekter på opinionen eftersom man kan förvänta sig stora mätbara effekter av ett specifikt event. Det är inte så ofta man kan det. Saker som många tror har stor omedelbar betydelse, som till exempel partiledarbyten, partiledardebatter i riksdagen och partistämmor räknas i litteraturen till ett slags elitbudskap som inte alls har lika stark penetration i folkopinionen. (Misstaget att överskatta händelsers omedelbara betydelse för opinionen begås dagligen på tidningarnas ledarsidor. Men det är ju underhållande läsning.)

Å ena sidan kunde man alltså förvänta sig stora och omedelbara opinionseffekter på svensk kärnkraftsopinion. På många håll i världen fick händelsen dessutom omedelbara politiska konsekvenser, som i Tyskland. En i de här sammanhangen extremt kort tid efter haveriet sattes ett slutdatum för tysk kärnkraft till 2022.

Å andra sidan hör attityder till till kärnkraft hemma bland de attityder som kan räknas till stabila ideologiska predispositioner. Generationer av svenskar har behövt ta ställning till vad de tycker eller inte tycker om kärnkraft. Många har också behövt uppdatera sina åsikter över tid, vilket SOM-institutets långa tidsserier vittnar om (se bilden nedan). Man kan därför förvänta sig att mångas attityder i kärnkraftsfrågan har en stor motståndskraft när det gäller att processa ny politisk information, även om det handlar om en stor kärnkraftskatastrof. Ju starkare ideologiska predispositioner du har desto större är din motståndskraft mot "obehaglig" information som inte harmonierar med dina uppfattningar.


För att lära oss mer om händelsers effekter på opinionen behöver opinionsforskare ha tillgång till paneler där vi kan tillfråga samma personer vid upprepade tillfällen. I Göteborgs universitets multidisciplinära storsatsning på styrkeområdet opinion och demokrati (MOD) håller vi på att bygga upp ett opinionslaboratorium (Laboratory of Opinion Research, LORe) där en av grundstenarna är en stående panel av respondenter (för närvarande drygt 10 000 personer) som vi återkommer till med jämna mellanrum via webbenkäter. Panelen är självrekryterad men det spelar mindre roll eftersom vi inte är ute efter att skatta populationsparametrar utan använder den för teoriutveckling, för att genomföra metodexperiment, utveckla nya frågeinstrument och spåra opinionsutveckling på individnivå över tid. När denna infrastruktur för svensk samhällsvetenskap står färdig ska vi kunna genomföra systematiska studier av hur olika typer av händelser/utspel påverkar opinionen. Målet är att kunna studera opinionsförändringars riktning, magnitud, hastighet och varaktighet.
Problemet är att många händelser är oväntade och går inte att förutse. Med hjälp av tidigare erfarenhet, fingertoppskänsla och en hel del tur behöver vi använda frågor som kan ge oss de värdefulla före-mätningarna, det vill säga informera oss om opinionsläget innan intressanta saker inträffar.

Kärnkraftshaveriet i Fukushima ägde rum den 11 mars 2011. Före den tidpunkten användes återkommande ett klassiskt frågeinstrument i vår Medborgarpanel: inställning till förslaget att avskaffa kärnkraften (samma indikator som i SOM-undersökningarna ovan). En ny omgång av Medborgarpanelen var sedan tidigare planerad att starta den 18 mars. På grund av omvalet i Västra Götaland användes "avskaffa kärnkraften" även i den kampanjpanelstudie som genomfördes i samband med omvalet den 15 maj. Drygt 1 000 respondenter gav sin inställning till kärnkraft vid dessa tre tillfällen. De aggregerade förändringarna på kärnkraftsopinionen finns i tabellen nedan.

Fukushima skapade en omedelbar men mycket begränsad rörelse i mindre kärnkraftsvänlig riktning bland våra paneldeltagare. Andelen som tycker förslaget att avskaffa kärnkraften är mycket bra ökade från 29 till 33 procent, vilket är en liten rörelse jämfört med vad vi vet från studier i samband med Harrisburg- och Tjernobylkatastroferna. Räknar man ut ett balansmått (andelen positiva minus andelen negativa) är mätserien +14, +21 och +15. Det intressanta är den snabba tillbakagången. Redan i mitten-slutet av maj 2011 var "ordningen återställd" när det gäller kärnkraftsatttityder i vår Medborgarpanel.

En analysmodell som hämtar sin inspiration från John Zallers så kallade RAS-modell (Receive Accept Sample) delar upp respondenterna efter political awareness -- hur stora politiska kunskaper de har (vilket styr mottagligheten för elitbudskap/politiska händelser) och ideological predispositions -- hur starka deras ideologiska predispositioner är (i det svenska fallet är det orimligt att inte ha vänster-högerplacering som förstaval när det gäller ideologiska predispositioner). Måttet på politisk kunskap bygger på ett index av 18 olika kunskapsfrågor som ställdes till Medborgarpanelen i samband med valrörelsen 2010. Eftersom samma kunskapsfrågor ställdes i den riksrepresentativa nationella valundersökningen 2010 har vi kunnat dela in medborgarpaneldeltagarna efter huruvida de tillhör den övre, mellan eller nedre tredjedelen när det gäller svenska väljares politiska kunskap.

Här visar det sig att opinionseffekterna var rätt olika i olika grupper (se nedan). Mellan september och tidpunkten strax efter olyckan växte kärnkraftsmotståndet mest bland personer som har låg politisk kunskap och som står ideologiskt till höger (+.52 motsvarar en halv enhets förändring på en skala från 1-5). Opinionseffekten var desto svagare bland personer till vänster. Kursiva effekter i tabellen är inte statistiskt signifikanta.


Det forskningsprogram som växer fram handlar bland annat om att studera hur olika typer händelser/ustpel påverkar vilken del av opinionen på vilket sätt, hur mycket och under hur lång tid. Opinionslaboratoriet är tänkt att bli en resurs för att genomföra studier av det här slaget. Läs mer på www.mod.gu.se

Och du som vill ansluta dig till de cirka 10 000 personerna som redan är med i vår Medborgarpanel kan anmäla dig här!

Kommentarer