29 januari 2011

Vad ska vi ha EU till?

Svenska folkets inställning till den Europeiska unionen har genomgått en stor förändring under de senaste tjugo åren. I den nyutkomna boken Väljarbeteende i Europaval redovisas bland annat de svenska väljarnas uppfattningar om på vilken nivå -- nationell eller EU-nivå -- beslut på olika politikområden bäst bör fattas. Frågan vi ställde i besöksintervjuundersökningen i samband med Europaparlamentsvalet i juni 2009 var "Enligt din mening, i vilken utsträckning bör besluten inom följande områden fattas på nationell nivå respektive på EU-nivå?". Respondenterna fick bedöma 12 olika politikområden på en skala från 1="uteslutande på nationell nivå" till 7="uteslutande på EU-nivå". Resultaten kunde jämföras tillbaka till 2004 års Europaparlamentsval. I figuren nedan redovisas genomsnitt för de 12 jämförbara politikområdena.


Intressant att notera är att samtliga politikområden uppvisar högre medeltal 2009 än vad de gjorde 2004. Den allt mer positiva inställningen till EU och EUs allt starkare samband med och betydelse för lägre nivåer i flernivådemokratin har inneburit att svenskarna blivit mer positivt inställda till att EU spelar en tydligare roll på olika politikområden. Förändringarna är störst när det gäller utbildning, ekonomisk politik och miljö.

Liksom 2004 är det miljö, utrikespolitik och brottsbekämpning som svenska folket anser bör i huvudsak beslutas på EU-nivå. Välfärd, arbetslöshet och skatter är politikområden som fortfarande i störst utsträckning betraktas som nationella angelägenheter av de svenska väljarna.

Läs mer i Linda Bergs kapitel "Solidaritetens och identitetens gränser" i boken som finns att ladda ned från Valforskningsprogrammets hemsida:

17 januari 2011

Jaktvanor i Sverige

Vargjakten har knappt inletts men det är snart redan färdigskjutet. Jag roade mig med att skapa en Sverigekarta över svenskarnas fritidsvanor när det gäller jakt. I SOM-undersökningarna förekommer "jagat" som en av de fritidssysselsättningar som omfrågas. Slår man samman information från flera nationella SOM-undersökningar erhåller man ett tillräckligt statistiskt underlag för att undersöka andelen svenskar i varje kommun som uppger att de jagat vid något tillfälle under de senaste tolv månaderna (för de riktigt små kommunerna när underlaget blir alldeles för tunt (n<40) imputeras istället länsmedeltalet). Resultatet blir en karta som visar var i Sverige de personer bor som någon gång ägnar sig åt fritidssysselsättningen att jaga.

Fritidssysselsättningen att jaga har mycket stor regional spridning vilket förstås till en del beror på att viltet också har regional spridning. Men kartan illustrerar också stora skillnader i livsstil och levnadsvillkor mellan stad och land. I princip motsvarar kartan en centrum-periferikarta där storstädernas kommunbefolkningar i mycket liten utsträckning ägnar sig åt jakt (0-5 procent av befolkningen) samtidigt som fritidsvanan är betydligt flitigare förekommande i inlandslänen och i Norrland där uppemot 15-18 procent av befolkningen någon gång jagat.

SOM-institutets mätningar av fritidssysselsättningen jakt genomförs i samarbete med bland annat forskningsprojektet Vem är rädder för vargen här? Biodiversivitet som politisk skiljelinje. Ansvariga är Ulf Bjereld, Linda Berg, Marie Demker, Ann-Marie Ekengren, Maria Pettersson och Annette Schnabel. Projektet är finansierat av Formas.

16 januari 2011

Social struktur i Europaparlamentsval

Inledningskapitlet i Seymour Martin Lipset och Stein Rokkans Party Systems and Voter Alignments (1967) tillhör de sextiosju bästa och mest inspirerande sidorna som skrivits i mitt ämne. Det är närmast tjänstefel för en väljarforskare att inte genomföra systematiska analyser sociala skiljelinjer och dess påverkan på partiers och partisystems utveckling och väljares politiska beteende vid valurnorna. Skiljelinjemodellen (eng. the social cleavage model) är ett utmärkt verktyg för att avtäcka de infrastrukturella grundförutsättningarna för värdeallokeringen i ett samhälle.

I boken Väljarbeteende i Europaval genomför vi systematiska analyser av samvariationen mellan social struktur och partival vid de fyra Europaparlamentsvalen 1995, 1999, 2004 och 2009. Intressant nog är skiljelinjerna (sambanden mellan social struktur och partival) något starkare samband vid EUP-val än vid riks­dagsval. De so­ciala skiljelinjerna har totalt sett mer spelrum i samband med Euro­pa­valen än i sam­­band med riks­dags­valen. Sven­ska EUP-val ger upphov till större sociala skillnader i röstningen än riksdagsval. Det stora undantaget i sammanhanget är klasskiljelinjen – skillnaderna i röstning mellan arbetarklass och medel­­klass – som är starkare i samband med riksdagsval än i EUP-val.

Valbeteendet i Europaparlamentsval visar att det finns stor potentiell inneboende kraft även i andra skiljelinjer än den traditionella klasskiljelinjen i svensk politik. Köns- och åldersskillnader i partivalet är klart större i EUP-val än i riksdagsval. Slutsatsen gäller i synnerhet den regionala skiljelinjen och stad-landskiljelinjen som strukturerar partivalet hårdare i EUP-val än i riksdagsval. Här nedan illustrerat i form av en karta över Sverige som visar var Junilistan gjorde sina bästa valresultat (se alla kartor i boken!).

Figur: Junilistans röststöd i Europaparlamentsvalet 2009 i Sveriges kommuner (procent).
Kommentar: Sveriges kommuner har kategoriserats i fem grupper så att tjugo procent av kommunerna återfinns i vardera kategori (20-20-20-20-20). Ju mörkare färg på kartan desto starkare röststöd för partiet.

Junilistan var mycket nära att försvara ett av sina mandat i Europaparlamentet. Och om fler av Junilistans sympatisörer faktiskt hade tagit sig till valurnorna och röstat på junilistan hade resultatet blivit klart bättre: Eftersom partiet var dåligt på att omsätta sitt sympatikapital till röster landade partiet på 3,5 procent, blott fem tiondelar från fyraprocentspärren.

Läs mer i Väljarbeteende i Europaval kapitel 4.

12 januari 2011

Väljarbeteende i Europaval

Idag presenteras en ny bok från det svenska Valforskningsprogrammet! Väljarbeteende i Europaval handlar om de fyra Europaparlamentsval som anordnats sedan Sverige blev medlemmar i den Europeiska unionen. Har svenska folkets kunskaper om EU ökat? Struktureras väljarbeteendet i Europavalen fortfarande efter svenskarnas inställning till EU eller spelar nationella frågor en större roll för varför EUP-valen slutar som de gör? Tänker svenskarna annorlunda på EU som arena idag än vad de gjorde när vi blev medlemmar?

Det senaste EUP-valet 2009 har förstås särskild fokus i analyserna. Varför ökade valdeltagandet? Varför lyckades Piratpartiet knipa två parlamentsmandat? Hur kunde Sverigedemokraterna och Junilistan missa fyraprocentspärren?  Satte reklam-TV-premiären några spår i väljarnas beteenden? Hade kandidater som Gudrun Schyman, Sören Wibe och Marit Paulsen någon betydelse för väljarnas val av parti?

Elva statsvetare har bidragit till forskarantologin (se innehållsförteckningen nedan). Datamaterialet är unikt. Inget annat land än Sverige genomför regelbundet stora besöksintervjuundersökningar i samband med Europaparlamentsval.
Bokens analyser riggar våra förväntningar inför "supervalåret" 2014. Då anordnas EUP-val och riksdagsval med blott tre månaders mellanrum!

Ladda ned Väljarbeteende i Europaval från Valforskningsprogrammets hemsida.

Du kan också beställa ett fysiskt exemplar av boken för 200 kr (då ingår moms och frakt) genom att skicka ett mejl till henrik.oscarsson@pol.gu.se och uppge fakturerings- och leverensadress.