10 mars 2011

Juholts väg till kändisskap

Nya partiledare blir inte särskilt snabbt välkända bland svenska folket. Inte ens om de blir partiledare för det största oppositionspartiet. När SOM-institutet hösten 2003 tillfrågade svenska folket om vad de tycker om partiledarna på en ogillar-gillarskala från -5 till +5 kryssade en tredjedel (33 procent) i rutan "personen okänd för mig". Vid mättillfället var Fredrik Reinfeldt en helt nybliven partiledare (han utsågs till partiledare formellt vid Moderaternas partistämma den 25 oktober 2003).

Ett år senare hade Fredrik Reinfeldt hunnit bli mer känd. Då uppgav 12 procent aktivt att de inte kände till honom. Resultaten visar att det tar längre tid än man tror för nya partiledare att bli kända i den stora allmänheten. Ett modernt undantag är Mona Sahlin som hela väljarkåren redan var väl förtrogen med när hon blev partiledare för Socialdemokraterna.

Min utbildade gissning är att Håkan Juholt just nu är mindre känd av svenska folket än vad Fredrik Reinfeldt var när han blev partiledare (Reinfeldt hade exempelvis varit gruppledare för M och därtill talesman i ekonomiska frågor sedan M-katastrofvalet 2002). Prediktionen är alltså att det kommer ta ungefär tre år för honom att bli allmänt känd. Om han följer Reinfeldts fotspår infaller detta allmänna kändisskap först efter valrörelsen 2014.

Resultaten är hämtade från kapitlet "Partiledarkännedom" som jag skrev till SOM-institutets huvudrapport 2008 Skilda världar (Holmberg & Weibull Red.); läs mer om svenskarnas partiledarkännedom här.

Vad kännetecknar en framgångsrik partiledare?

Lägligt nog med tanke på valberedningens val av Håkan Juholt som kandidat för ny s-ledare publiceras idag äntligen boken Political Leaders and Democratic Elections på Oxford University Press. Boken handlar om vad som kännetecknar populära partiledare och om partiledareffekter på röstning. Ett tema som passar väl in i de diskussioner som pågår idag, med andra ord. Den bygger på systematiska analyser av väljarstudier från nio olika länder och från mängder av demokratiska val och sammanfattar på ett bra sätt vad som är värt att veta om partiledarimage och partiledareffekter

Jag har bidragit med två kapitel i boken, Party Leader effects on the Vote (tillsammans med Sören Holmberg) och Leader Traits, Leader Image and Vote Choice (tillsammans med Dieter Ohr). Boken kan nu beställas här eller här för alla som önskar fördjupa sig i akademisk forskning om betydelsen av partiledare. Jag har bloggat tidigare om några resultat från boken. Det finns många myter om partiledareffekter och vilka typer av egenskaper som betalar sig i form av väljarsympatier och röster. Ett litet korrektiv till dessa föreställningar som bygger på Political Leaders and Democratic Elections kan du läsa här.


Abstract:
Political Leaders and Democratic Elections unravels and evaluates the importance of political leaders in the vote decision. Outcomes of legislative elections are typically reported in terms of party support: how many votes and seats were obtained by each party? But in fact voters are faced with three choices which must be folded into one. They must decide which party they prefer, but in doing so they also choose among the policies advocated by these parties, and among the leaders who eventually have to enact them. This simple fact raises the question of the relative weight of these dimensions in vote choice, and particularly the relative importance of leaders. Surprisingly, the question has been largely neglected in the vast literature on voting behavior. The dominant traditions in voting behavior focus on political parties and party identification, and on political issues and ideology respectively. This volume systematically assesses the role of political leaders in the vote decision in nine democracies (Australia, Britain, Canada, Germany, the Netherlands, Norway, Spain, Sweden, and the United States), over a period of up to 50 years, using election surveys. It assesses the changes in political communication (particularly the rise of televized politics) over the past decades. It explains how important political leaders are in different types of political systems. It shows that the electoral system and other political institutions do affect the share of leader evaluations in vote choice. And it shows, in contrast with popular wisdom, how unimportant characteristics of the leaders themselves, characteristics of their parties, and characteristics of their voters are for vote choice. Finally, the volume shows that voters tend to let themselves be guided by the leaders they like rather than being pushed away from those they dislike.

03 mars 2011

SOM-seminariet 13 april

Välkomna till SOM-institutets jubileumsseminarium den 13 april i Göteborg! Då presenterar vi de tolv första analyserna av data från höstens SOM-undersökningar (se program nedan eller här). Presentationerna handlar om allt från vargjaktsopinion och monarkins ställning till svenska folkets syn på alkohol och korruption. Du anmäler dig så här!