24 maj 2011

Svenska politikers karriärambitioner: finns dom?

På fredag eftermiddag den 27 maj lägger Patrik Öhberg fram sin doktorsavhandling i statsvetenskap som handlar om svenska politikers karriärambitioner. Öhberg tar som normativ utgångspunkt ett elitdemokratiskt ideal om att den representativa demokratin mår bra av att det existerar starka individuella drivkrafter och karriärambitioner bland de medborgare som siktar på att representera oss andra. I ett partidominerat system som det svenska är idéer om individuell politisk karriär en utmanande tanke. Öhberg ställer frågor om det överhuvudtaget finns karriärambitioner bland svenska politiker, hur starka ambitionerna är och hur dessa ambitioner kommer till uttryck i värderingar och ageranden. För alla som vill förstå bättre hur individer lyckas ta sig fram till inflytelserika positioner inom svensk politik är det en viktig bok.

Du kan redan nu ta del av avhandlingens innehåll i sin helhet här (framför allt kan du kika på ett av de bästa och mest underhållande förorden jag läst!). Läs mer om Patrik Öhbergs forskning här och här.

Och vad kommer Öhberg fram till? Här är ett smakprov från slutkapitlet:
"Huvudbudskapet i denna bok är att ledamöter med personliga karriärambitio-ner återfinns i många olika typer av politiska miljöer. Även i det svenska sammanhanget, där de inte sägs förekomma, är de både aktiva och fram-gångsrika. Mina analyser visar att närmare en femtedel av ledamöterna i den svenska riksdagen 1996 utgör den teoretiska grund från vilken man kan tala om ledamöter med reella karriärambitioner.


Vilka är de då, de karriärambitiösa? Det har i boken klargjorts att ledamö-ter med karriärambitioner inte är slumpmässigt fördelade bland parlamentari-kerna. Ofta är det yngre personer från resursstarka familjer, hemmahörande i Stockholmsområdet, som vid inträdet i riksdagen var yrkespolitiker. Vidare har vi sett att ledamöter med karriärambitioner, utifrån den teoretiska littera-turens resonemang om olika representationsstilar, är att likna vid burkeanier (Eulau et al. 1959). Den enskilda väljaren och valkretsen spelar en mindre roll. Istället betonas betydelsen av den egna åsikten, och att i olika samman-hang göra sin röst hörd, till exempel genom att bryta mot partilinjen. De karriärambitiösa är också mer engagerade i internationella frågor och ser sig i större utsträckning som internationalister. När det kommer till det inre parti-livet, lägger ledamöter med karriärambitioner en större betoning än övriga ledamöter vid det interna spelet. I det interna spelet ingår att odla goda kon-takter med partiledningen, möta en partiopinion och vinna debatterna på gruppmötena. Ledamöterna kan därför sägas ha ett tydligt strategiskt upplägg när det gäller arbetet i riksdagen och partigruppen" (Öhberg 2011: 141)

22 maj 2011

Mätningarnas mätning maj 2011

Det är många månader kvar på mandatperioden 2010-2014 -- vilket för övrigt är den längsta period i svensk demokratisk historia utan att väljarna får möjlighet att besöka valurnorna (om det nu inte blir fler omval, vill säga). Opinionsläget var länge stabilt efter 2010 års riksdagsval men under de senaste två månaderna har det börjat hända saker. I den senaste Mätningarnas Mätning visar mina viktade genomsnitt av Sifo, Demoskop, SCB, Novus och Synovate att blockavståndet mellan Allianspartierna (C+FP+M+KD) och den rödgröna oppositionen (V+S+MP) har minskat till blott +0,9 procentenheter. Alliansregeringens opinionsledning från hösten och vintern är utraderad.


Sverigedemokraterna når i den senaste Mätningarnas mätning 6,1 procentenheter vilket är några tiondelar ovanför valresultatet.

16 maj 2011

Planerad forskning kring omvalet

Svensk demokratiforskning missar givetvis inte det unika tillfället att genomföra ordentliga studier av omvalet i Västra Götaland den 15 maj. Ett antal aktörer, däribland Justitiedepartementet, Statistiska centralbyrån, Västra Götaland-regionen och Riksbankens Jubileumsfond har tagit sitt demokratiska ansvar och verkat för att säkra datainsamlingar av hög kvalitet i samband med omvalet. Det kommer inte att saknas möjligheter att både genomföra internationellt uppmärksammad forskning och berika svensk samhällsdebatt med intressanta resultat om hur valdemokratin fungerar och hur svenska väljare uppträder under extraordinära omständigheter.

  • SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför en extra enkätundersökning i samband med omvalet i Västra Götaland (OmvalSOM 2011). Undersökningen görs jämförbar med den ordinarie VästSOM-undersökningen som genomförs årligen sedan 1992.
  • Sedan ett år tillbaka pågår Göteborgs universitets stora satsning på styrkeområdet Opinion & Demokrati. Det nystartade opinionslaboratoriet (MOD/LORe) genomför tillsammans med Valforskningsprogrammet en förval-eftervalspanelstudie (E-panelen 2011) i samband med omvalet i Västra Götaland. En förval- och eftervalsenkät skickas ut till en stående access/online-panel av deltagare i Medborgarpanelen. Kampanjpanelstudien i samband med valet den 15 maj blir den sjätte webpanelstudien under en valrörelse (!) sedan undersökningsserien inleddes 2002.
  • Statistiska centralbyråns valdeltagandestudie 2010 och den svenska valundersökningen 2010 kompletteras med information om Västra Götalänningarnas valdeltagande. Röstlängdskontrollerna kommer att möjliggöra en lång rad intressanta studier av valdeltagande på individnivå genom direkta jämförelser av deltagande i det ordinarie regionvalet i september 2010 och omvalet den 15 maj. Vi kommer bland mycket annat kunna undersöka vilka partier som vann respektive förlorade på att det blev ett omval och få detaljerad kunskap om vilka väljargrupper som demobiliserades mellan september och maj.
  • Särskilda omvalsfrågor till Västra Götalänningarna kommer att ingå i Statistiska centralbyråns partisympatiundersökning (SCB/PSU) för maj.
Datainsamlingarna på medborgarsidan är alltså säkrade. De räcker mer än väl för att kunna belysa omvalet ur en lång rad olika perspektiv. En handfull forskare är engagerade för att avrapportera studierna. Men som vanligt råder underskott på forskare, studenter, forskningsprojekt, forskargrupper som har vilja och möjligheter att analysera materialet. Det saknas också de ekonomiska möjligheterna att göra en samlad, koordinerad avrapportering i form av exempelvis en antologi eller ett specialnummer i en tidskrift.

En annan brist är att det fortfarande -- åtminstone såvitt jag kan bedöma -- saknas liknande forskningsinitiativ för att mer direkt belysa mediernas valrörelsebevakning, partiernas kampanjinsatser, valnämndernas låtanden och göranden, Valmyndighetens informationsinsatser i samband med omvalen i Örebro och Västra Götaland. Det är teman som är minst lika viktiga att följa upp för att belysa hur den svenska demokratin klarade av att hantera omvalet. Om någon bloggläsare får nys om sådant är de välkomna att kontakta mig på henrik.oscarsson@pol.gu.se .

03 maj 2011

Omvalet: Jämnt mellan alternativen

Det är nu helt jämnt mellan den styrande koalitionen (V S MP SVG) och utmanarna i Alliansen (M C FP KD) i den första (och enda?) opinionsundersökningen inför regionvalet i Västra Götaland den 15 maj. I Sifos lilla mätning (n=1 000) uppskattas stödet för de Rödgröna + Sjukvårdspartiet till 47,5 procent och Allianspartierna till 45,4 procent.

Västra Götalandregionen är ett Sverige i miniatyr om vi ser till befolkningens sammansättning. Det är därför förhållandevis lätt att orientera sig i siffrorna. Jämfört med regionvalet i september 2010 backar S (-3,2) och Sjukvårdspartiet (-2,5) medan Miljöpartiet går framåt (+3,0 procentenheter) enligt Sifo.



Sifo uppskattar röstviljan till omkring 45 procent. Det betyder att det mycket väl kan bli det låga valdeltagandet som avgör valkampen. De politiska konsekvenserna av så låga valdeltagandenivåer är stora. Om frånfället från vallokalerna uppvisar samma mönster som vid våra Europaparlamentsval gör Socialdemokraterna ett klart sämre val (5-9 procentenheter) än vad de skulle gjort om alla väljare hade röstat. Ett valdeltagande under femtio procent leder sannolikt till Alliansmajoritet i Västra Götalandregionen.

Vid andra rangens val (hit räknas lokala, regionala och Europaparlamentsval) tenderar väljarna att komma "sent till festen". De mobiliseras senare och bestämmer sig senare för hur de ska rösta. Av den anledningen brukar inte opinionsinstituten hinna med att mäta de relativt stora förändringar som sker under de sista dagarna inför ett EUP-val. Det är upplagt för överraskningar på valvakan den 15 maj.

Det borde kunna gå att pressa valdeltagandet över femtiostrecket. De representanter som Västra Götalänningarna väljer till sina om tolv dagar (!) skall sitta i mer än 1000 dagar och fatta hundratals beslut om framför allt regionsjukvårdens villkor, omfattning och utformning. Sjukvård hamnar på tredje-fjärde plats när SOM-institutet vid Göteborgs universitet ber svenskarna tala om vilka samhällsproblem de uppfattar som viktigast. Regionen ansvarar för en tredjedel av Västra Götalänningarnas inkomstskatter och har en årlig budget på 44 miljarder. Laguppställningarna, spelplanen och skiljelinjerna är relativt likt den nationella politiska arenan.