27 september 2011

Svenskarnas syn på korruption 2

I min och Monika Bauhrs bokkapitel "Svenska folkets syn på korruption" presenteras resultaten från SOM-institutets mätningar av svenska folkets acceptans för olika korrupta beteenden. hittade vi ett intressant samband mellan ålder och acceptans för olika former av korruption. De fem scenariorna uppfattades alla som klart oacceptabla. Andelen som uppfattar dem som "aldrig acceptabelt" varierar med mellan 89 procent (offentliganställd begär en avgift) till 59 procent (privatpraktiserande läkare låter en vän eller släkting gå före i vårdkön).



Intressant nog finns det ett tydligt ålderssamband som inte kan kontrolleras bort i multivariata analyser: yngre personer är klart mer accepterande när det gäller korruption än äldre personer. För att illustrera sambandet byggde vi ett acceptansindex av svarspersonernas uppfattningar av de fem korrupta handlingarna. Genomsnittspoängen på acceptansindex mellan 1 "Aldrig acceptabelt" och 7 "Alltid acceptabelt" var klart högre (2,4) bland 16-19åringar än bland personer över 50 år (1,3-1,4).

25 september 2011

Svenskarnas syn på korruption 1

För ett år sedan, i september 2010, dominerades diskussionerna kring lunchbord och köksbord här i Göteborg av mutskandaler och korruption. Inte på långt håll som vi oftare är vana vid. Utan på nära håll, i vår egen stad. Precis samtidigt gick 2010 års SOM-undersökning i fält. Den innehöll ett nytt frågebatteri om korruption som tidigare inte använts i en riksrepresentativ undersökning. Syftet med korruptionsmätningarna är att påbörja tidsserier för att kunna följa utvecklingen av svenska folkets syn på korruption i framtiden. Vi vill också lära oss mer om hur korruptionsuppfattningar skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället.

Vi frågade ett slumpmässigt urval av svenska folket om deras uppfattningar om två saker: 1) hur utbredd korruptionen är i olika yrkesgrupper och 2) hur acceptabelt olika typer av korrupta handlingar är. I båda dessa avseenden uppvisade Göteborgare -- allt annat lika -- avvikande uppfattningar i förhållande till andra svenskar. Skillnaderna var inte särskilt stora, men systematiska. Detaljerna kring undersökningen återfinns i mitt och Monika Bauhrs kapitel "Svenska folkets syn på korruption" i SOM-rapporten "Lycksalighetens ö". Du laddar ned vårt kapitel här. Inom kort hittar du bokkapitlet i en utbyggd engelskspråkig version på QoG-institutets hemsida.

Boende i Göteborg ansåg hösten 2010 att korruption är vanligare förekommande än personer som bor i andra delar av Sverige. Vår tolkning är att det måste ha varit de färska erfarenheterna från muthärvorna i Göteborg som haft en mätbar lokal effekt på göteborgarnas syn på korruption.

Korrupta beteenden är lätt att lista. Alla uppfattas som allvarliga av de allra flesta. Men det finns grader. I 2010 års SOM-undersökning lät vi respondenterna ta ställning till fem olika korrupta beteenden. I vår undersökning uppfattades det som mer acceptabelt om en privatpraktiserande läkare låter en vän eller nära släkting gå före i vårdkön än om en offentliganställd läkare gjorde samma sak.


Göteborgare var lika fördömande som andra svenskar till fyra av de fem korrupta beteendena vi frågade om. Men när det gäller scenariot att en företagare erbjuder en gåva eller tjänst till en offentliganställd tjänsteman i samband med en upphandling visade det sig att Göteborgare var signifikant mer accepterande. Skillnaderna är mycket små men klart större än vad man skulle kunna förvänta sig av slumpen.

Vi anser att resultatet stödjer vår uppfattning att det är mutskandalen som kan ha skapat denna lilla skillnad mellan göteborgare och andra svenskar i just den här undersökningen. Men hur hänger det här ihop? Borde inte Göteborgare bli mer fördömande mot just de korrupta beteenden som uppvisades i samband med mutskandalen?

Nej, så här tror vi att det hänger ihop: När medborgare nås av information om att korrupta beteenden blir mer vanliga hamnar vi i en ond cirkel. När en växande andel medborgare uppfattar att många andra tycks ägna sig åt korruption bidrar det till att långsamt förändra normer och föreställningar om vad som är ok och inte ok. När vi tror att ett sätt att bete sig blir vanligare ökar samtidigt vår acceptans för beteendet. Och sedan är den onda spiralen igång. Det är därför det är så enormt viktigt att vi följer utvecklingen över tid.

Det starkaste sambandet vi hittat handlar dock inte om var man bor i landet utan hur starkt förtroende man har för andra människor och för de inblandade yrkesgrupperna. Mellanmänsklig tillit har ett mycket starkt samband med hur utbrett man tror att korruption är. Förekomst av korruption hotar att erodera det kanske viktigaste tillgången vi har när det gäller att få ett samhälle att fungera bra: mellanmänsklig tillit. Det ligger i allas långsiktiga intresse att ha nolltolerans mot alla former av korruption.

För två dagar sedan gick 2011 års SOM-undersökning i fält. Jag och Monika Bauhr upprepar nu den mätning som gjordes för ett år sedan. Var det en tillfällighet att Göteborgare ansåg att korruption var ett mer utbrett fenomen än andra svenskar? Var det en tillfällighet att Göteborgare tycktes vara mer accepterande än andra för olika typer av korruption. I början på nästa år vet vi svaret!

Den här texten skrevs inför en paneldebatt på bokmässan arrangerad av QoG-institutet vid Göteborgs universitet. Läs mer här.

15 september 2011

Demokratifonden.se

Idag publiceras den första editionen av Demokratifonden.se. Demokratifonden startades på 90-årsdagen av den allmänna rösträttens införande i Sverige (12 september 2011) på mitt initiativ. Syftet med fonden är att bidra till information, utbildning och forskning kring demokrati och rättsstat i Sverige. Visionen är att Demokratifonden skall kunna bidra till att vårda vårt gemensamma demokratiska arv och rusta folkstyret för vår tids stora utmaningar. Demokratifonden vill vara viktig för alla som önskar att deras barnbarn också skall leva i en demokratisk rättsstat.

Satsningen är tre dagar gammal. Demokratifonden uppmuntrar alla att vara med redan från början och sätta sin prägel på en donationsfond som vi hoppas kan komma att spela en viktig roll för Sveriges demokratiska liv under lång tid. Visa att du är en tillskyndare av Demokratifonden på Facebook. Sprid länken till det här blogginlägget i din bekantskapskrets. Hjälp till att hitta de personer som kan ansvara för att utveckla hemsidan, skapa en donationsfond, samla in nödvändiga medel för uppstart, ansöka om 90-nummer, med mera.

Demokratifonden är ett privat initiativ som värnar ett politiskt och ekonomiskt oberoende. Det är tänkt att vara medborgarnas egen Demokratifond. För sin uppbyggnad är den helt beroende av den tid, resurser, talang och expertis som medborgarna besitter. Kontakta henrik.oscarsson@pol.gu.se om du vill veta mer om hur just du kan göra ett avtryck i den svenska demokratiska historien.

12 september 2011

Demokratin 90 år idag

Den 12 september 1921 hölls det första demokratiska valet i Sverige. Idag är det precis 90 år sedan. Idag återstår endast ett mycket litet antal svenskar (omkring 47 000 enligt SCB) som har upplevt att leva i ett Sverige där inte alla män och kvinnor har rösträtt. Många av oss ser den demokratiska rättsstaten som en självklarhet. Naiviteten, historielösheten och bristen på internationell utblick är ofta generande. Värden som politisk jämlikhet, rättsstat, medborgerliga och demokratiska fri- och rättigheter och regelbundet återkommande fria och allmänna val är omistliga. De genomsyrar alltjämt vårt samhälle. Men vi gör nog bäst i att inte ta dem för givna.

Nittioårsdagen av den svenska demokratins införande uppmärksammas knappast alls idag (några undantag finns dock). Jag finner det märkligt att den passerar närmast obemärkt förbi. Att "varje ny generation måste vinnas för demokratin" är en klyscha som aldrig kan bli gammal eller sliten. Vi har ett samhälle ihop. Samtalet om makt och rätt, om demokrati och rättsstat, måste hållas levande för att vi skall kunna förvalta vårt demokratiska arv och rusta den demokratiska rättsstaten för 2000-talets många utmaningar.

Demokratifonden
Därför vill jag passa på att återlansera en gammal idé som jag har burit med mig ett tag. Idén är att skapa en demokratifond i syfte att kontinuerligt bidra till debatt, information, utbildning och forskning om demokrati och rättsstat. Alla som vill bidra välkomnas härmed i arbetet med att bygga upp Demokratifonden. Den är tänkt att växa fram under de tio år som återstår till 100-årsjubileet av den svenska demokratin år 2021. För då måste vi väl ändå ordna ett kalas!

Du som vill bidra till uppbyggnaden av Demokratifonden välkomnas att följa diskussionerna på Demokratifondens facebooksida. Här kan du anmäla dig som supporter och tillskyndare till projektet och lansera dina egna idéer om vad en demokratifond skulle kunna fylla för funktion i en etablerad demokrati som Sverige. Tanken med projektet är att ta till vara tid, resurser, talang och kunnande hos alla Demokratifondens tillskyndare oavsett om det handlar om skolbarn eller förmögna fastrar. Det ska bli spännande att se hur långt det här bär. Snöbollen är i rullning.

Intresserad? Jag berättar gärna mer: henrik.oscarsson@pol.gu.se