Inlägg

Visar inlägg från december, 2011

Valrörelse 2.0 låter vänta på sig

Bild
TV-reklam blev väljarnas i särklass vanligaste direktkontakt med partierna i samband med valrörelsen 2010, långt vanligare än att läsa valbroschyrer (52 procent), besöka partiernas hemsidor (19 procent) eller kontakter via sociala medier på Internet (13 procent), enligt Valundersökningen 2010.

De tre viktigaste exponeringskällorna för partiers kampanj­verk­sam­het handlar alltså fortfarande om passiv envägskommunikation utan inter­aktivitet: partierna sänder ett budskap till väljarna och väljarna låter sig exponeras. Nätsajter och sociala medier kan sägas befinna sig i gränslandet till större interaktivitet: de tek­niska möjligheterna finns men det är inte nödvändigtvis två­vägs­kommunikation det handlar om när partierna twittrar, bloggar eller delar information via Facebook.


Valundersökningarnas värdefulla tidsserier visar att de former av kontakter som bjuder störst interaktivitet, i viss mån val­möten men framför allt telefonsamtal, hembesök och arbets­platsbesök faktiskt aldrig ha…

Direktströmmar till M fällde S 2010

Bild
Vi har blivit vana vid att väljarrörligheten slår nya rekord i samband med varje val. Men inte den här gången. Mellan 2006 och 2010 års val bytte 32,6 procent av väljarna parti, klart lägre rörlighet alltså än mellan 2002 och 2006 års val (37,1 procent).

I den nyutkomna rapporten Åttapartivalet 2010 genomför jag och Sören Holmberg en analys av väljarrörligheten mellan 2006 och 2010 års val. Data är bästa tänkbara: Vi använder valundersökningarnas unika mellanvalspaneler. Samma personer har intervjuats vid två tillfällen, först i samband med 2006 års val, sedan i samband med 2010 års val. I sedvanlig ordning redovisar vi skattningar för partiernas nettoförluster uttryckt i tusentals väljare för att få en känsla för hur stora väljarströmmarna egentligen är. Nettoförlusterna är ett slags balansräkning för väljarströmmarna till och från respektive parti; väljarförlusterna har dragits från väljarvinsterna (0 betyder att förlusterna var lika stora som vinsterna). Plussiffror visar nettovins…

Ny rapport från Valforskningsprogrammet

Bild
Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet och Statistiska centralbyrån presenterar idag de första analyserna av 2010 års valundersökning. Vi (Henrik Oscarsson & Sören Holmberg) utlovar hundra tättskrivna sidor matnyttiga analyser av varför 2010 års riksdagsval slutade som det gjorde. Du laddar ned hela rapporten direkt från Statistiska centralbyråns hemsida.
Samtidigt, som om inte det var nog, presenterar Valforskningsprogrammet ytterligare julgodis på hemsidan i form av tre tabellrapporter som vi tror blir uppskattade av alla analytiker av väljaropinion och politisk förändring i Sverige. Tabellrapporterna är en sammanställning av utvecklingen av väljarbeteende och sakfrågeåsikter under de senaste sextio åren. Läs mer här:

Om de svenska valundersökningarna:
Valundersökningar med stora urval och besöksintervjuer genomförs i samband med alla riksdagsval, folkomröstningar och Europaparlamentsval. Undersökningsserien påbörjades 1956 och är den näst längsta i världen. De svenska…

Utlands-SOM 2012?

Närmare 450 000 hör till den ofta förbisedda men växande gruppen svenskar boende i utlandet. SOM-institutet söker nu samarbetspartners för att genomföra en Utlands-SOM, med unika möjligheter att för första gången undersöka utlandssvenskarnas livsvillkor, medievanor, samhällsförtroende, hälsa, livsstilar, åsikter och värderingar och syn på korruption.

Utlands-SOM 2012 är tänkt att genomföras som en kombinerad post- och webbenkät till ett stort urval (ca 6 000) svenskar boende i utlandet. För att Utlands-SOM skall bli verklighet gäller samma förutsättningar som för alla andra SOM-undersökningar: det är nödvändigt med forskningssamverkan mellan SOM och ett större antal forskningsprojekt, myndigheter, organisationer och forskningsråd. Genom att poola resurser från många aktörer kan den första undersökningen av utlandssvenskar bli verklighet redan hösten 2012.

Inbjudan till forskningssamverkan kan laddas ned från SOM-institutets hemsida. De som vill veta mer detaljer kring satsningen kan ko…

SCB PSU november 2011

Bild
Idag presenterade Statistiska centralbyrån (SCB) den sedvanliga partisympatiundersökningen för november 2011. Det är svenska folkets egen undersökning av sina egna partisympatier. Den är spännande eftersom den skiljer sig metodologiskt från de telefonurvalundersökningar som mer regelbundet presenteras i medierna.

Till skillnad från alla andra opinionsmätningar har SCB/PSU ett paneldesign. Samma personer tillfrågas vid mer än ett tillfälle. Det möjliggör att spåra förändringar av partisympatier på individnivå. Förändringarna mellan maj och november kompletterar våra insikter om de opinionsförskjutningar som ägt rum under hösten. Helt i enlighet med förväntningarna från teorier om opinionsbildning tappar Socialdemokraterna sympatisörer mycket till gruppen "vet ej". Det ger stöd åt idén om att många väljare först monterar ned sina sympatier och ställer sig i "neutralt läge" hellre än att aktivt visa stöd för något annat parti. Ex-sympatisörerna som fallit in i gruppe…

Demokratins ledarproblem

Sveriges största politiska parti befinner sig i något som liknar en permanent kris. Det är en ideologisk kris. En organisatorisk kris. En ledarkris. Men bekymren växer. Tiden som nu förlupit sedan valet 2010 helt i avsaknad av en fungerande opposition i svensk politik medför att förtroendekrisen inte längre enbart kan betraktas som ett isolerat socialdemokratiskt problem. Som jag ser det börjar det bli ett allvarligt demokratiskt problem att det största oppositionspartiet överhuvudtaget inte fungerar och därför underpresterar i att utföra sina demokratiska uppgifter. En regering som inte ständigt har oppositionens blåslampa i häcken är inte lika alert och fattar inte lika slipade beslut. Ett fungerande partisystem kräver partikonkurrens.

Minnet är som bekant kort. Det var inte alltför länge sedan de borgerliga partierna befann sig i en liknande situation. Under den tio år långa golgatavandringen mellan 1994-2004 förmådde de borgerliga partierna inte formera något samlat regeringsalter…