Inlägg

Visar inlägg från februari, 2012

Vad är Löfveneffekten?

Bild
Håkan Juholt valdes till ny partiledare på partiets extrakongress den 25 mars 2011. Vid den tidpunkten låg Socialdemokraterna strax under 30 procent i Mätningarnas Mätning. Drygt två månader senare noterade S 34 procent i SCB/PSUs maj-mätning. Plus fyra procentenheter. Faktiskt talades om en Juholt-effekt. Minnet är som bekant mycket kort.

Socialdemokraterna har sedan Stefan Löfven blev vald till partiordförande den 27 januari stärkt sin ställning i opinionsmätningarna, i sammanvägningarna från omkring 25 procent till närmare 28 procent. Med lite god vilja handlar det om tre procentenheter plus. Socialdemokraternas uppgång efter de två senaste ledarskiftena liknar alltså varandra en hel del även om utgångsläget är svårare men uppgången möjligen något snabbare i fallet Löfven än i fallet Juholt.



Det saknas stora mängder information för att kunna genomföra en ordentlig analys av de egentliga orsakerna bakom kortsiktiga opinionseffekter av det här slaget. Att attribuera hela opinionse…

Väljarnas syn på konfliktstrukturen i partisystemet

Bild
Det är alltid kul att uppdatera en del av de tidsserier som en gång i tiden analyserades som en del av min doktorsavhandling i statsvetenskap Den svenska partirymden. Väljarnas uppfattningar om konfliktstrukturen i partisystemet (1998). Stabiliteten i väljarnas mentala bilder av konfliktstrukturen är påfallande både vad gäller dimensionalitet (mycket endimensionellt) och innehållsligt (fortfarande är det vänster-högerdimensionen som är den dominerande konfliktlinjen i det svenska partisystemet och är i princip tillräcklig för att framgångsrikt förklara politisk förändring i Sverige; partibyten; regeringsskiften).

Figuren nedan visar väljarnas genomsnittliga placeringar av partierna längs en skala från 0 "långt till vänster" till 10 "långt till höger". Medeltalen har multiplicerats med 10 för att undvika decimaler i figuren. Data är hämtade från serien av svenska valundersökningar som är stora besöksintervjuundersökningar med ett slumpmässigt urval röstberättigade m…

Västsvenska utflyktsmål

Bild
I SOM-institutets senaste forskarantologi "Västsvensk vardag" (Annika Bergström red) gör jag ett litet inhopp i forskningen kring urban utveckling och analyserar västsvenskarnas besöksmålspreferenser. VG-regionens besöksmål och kulturutbud representerar en viktig del i vad som gör regionen attraktiv i människors ögon. I regionernas kamp om framtidens idéer och hjärnkraft kan ett rikt kultur- och fritidsutbud vara skillnaden mellan liv och död.

Jag analyserar förändringar över tid (1999-2010) i västsvenskarnas besöksmålspreferenser och vilken publik de olika besöksmålen har med avseende på kön, ålder, utbildning, inkomst, klass, bilinnehav, barn i hushållet och avstånd till besöksmålet.

Tabellen nedan visar andelen av Västra götalänningarna 16-85 år som iVästSOM-undersökningen uppger att de besökt respektive besöksmål åtminstone en gång de senaste 12 månaderna.

Läs mer om ditt favoritbesöksmål i kapitlet som du kan ladda ned här.

Redovisa kampanjbidrag frivilligt

Apropå Transparency Internationals rapport om svensk korruption som presenterades idag som åter kritiserade Sverige för bristande insyn i partiernas finansiering. Det börjar bli dags att göra någonting åt kampanjredovisningen i ett land där offentlighetsprincipen infördes 1766. Varför måste partierna i Sverige vänta på tvingande lagstiftning innan de öppet börjar redovisa sina kampanjbidrag? Lägg frivilligt ut detaljerade redovisningar på era hemsidor! Hundhuvudet blir tungt att bära för de partier som väljer att inte göra det. Vissa saker bör helt enkelt göras även om man inte är tvungen till det. De partier som vill gå i bräschen kan ju börja med att redovisa kampanjfinansieringen för 2010 års val. Gör det redan idag!

Vilket förtroende ska vi sätta till förtroende?

Bild
Gästblogg av Rasmus Broms, doktorand i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet.


Vilket förtroende ska vi sätta till förtroende?

Inom media förefaller frågan om partiledarförtroende vara av högsta vikt. Under hösten sattes i princip ett likhetstecken mellan Håkan Juholts mer eller mindre personliga misstag och problem, och krisen i socialdemokraterna samtidigt som huvudmotståndaren Fredrik Reinfeldt var sysselsatt med en medial charmoffensiv. Mot slutet av Juholts korta tid på partiledarposten hade denne bara förtroendet av knappt en fjärdedel så många väljare som statsministern.

Hur stor roll spelar då partiledarnas förtroende bland allmänheten för deras partiers framgång, mätt i ”reda” opinionssiffror?

För det första bör vi, som alltid när det gäller statistik, vara mycket aktsamma mot att förväxla samvariation med kausalitet – vi kan inte med säkerhet säga att det är den ena faktorn som driver resultatet för den andra; exempelvis är det inte omöjligt att partiets framgångar bland välj…

Svensk flyktingopinion 1988-2010

Bild
Januari månads "Månadens förslag" på bloggen har varit förslaget att "ta emot färre flyktingar i Sverige". Indikatorn har tillsammans med liknande indikatorer använts av opinions- och väljarforskare för att fånga in förändringar i svenska folkets uppfattningar i frågor som rör integration, invandring och flyktingmottagning. Åsiktsdimensionen (som ibland kallats xenofobisk-kosmopolitiska dimensionen, ibland flymting- och invandringsdimensionen) har varit ett viktigt redskap i analyser av politisk förändring och politiskt beteende i Sverige under snart tjugofem år.

Det finns ingen annan enskild indikator som väcker så starka känslor som förslaget att "ta emot färre flyktingar". Redovisningar och analyser av opinionsläge och trender genererar mängder av kommentarer på mejl och bloggar. Viss språkförbistring råder. Det beror bland annat på att opinionsforskare är tränade att inte ta nivåskattningar alltför allvarligt eftersom vi bättre än någon annan vet att…