Inlägg

Visar inlägg från april, 2012

Sannolikhetsurval och träffsäkerhet

Bild
Jag slutar aldrig att fascineras över att man med hjälp av slumpmässiga urval kan göra inferenser (dra slutsatser) om populationer. Genom att låta slumpen välja ut enheterna kan man göra uppskattningar och avancerade beräkningar som är giltiga för hela populationen. Vad som skapar denna magi är en uppfinning inom matematisk statistik: statistisk inferensteori. Den är härledd ur sannolikhetslära och vilar på teorem såsom till exempel det centrala gränsvärdesteoremet.

Men den statistiska inferensteorins antaganden bygger helt på att man använder Fru Fortuna (slumpen) när man väljer enheterna från den population man önskar uttala sig om. Vill man göra inferenser om svenska väljare behöver man välja ut dem som ska ingå i urvalet med hjälp av slumpen. Slumpens betydelse kan inte nog understrykas i de livliga diskussioner som förs inom surveymetodologin. Slumpen är blind. Och i det långa loppet slår slumpen varje annan urvalsteknik.

Den stora vattendelaren i diskussionen om kvaliteten hos o…

SOM-institutet: Inbjudan till forskningssamverkan 2012

Bild
SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför sedan 1986 årligen stora riksrepresentativa enkätundersökningar av svenska folket. Syftet är att systematiskt studera allmänhetens vanor och attityder när det gäller samhälle, politik och medier. Finansieringen av undersökningarna sker allt sedan starten genom forskningssamverkan. SOM-undersökningarna fungerar som en tvärvetenskaplig plattform för långsiktig samverkan med pågående forskningsprojekt vid svenska universitet och högskolor såväl som med myndigheter och organisationer utanför universitetet.
SOM-institutet kombinerar närhet till den internationella forskningsfronten med stark närvaro i svensk samhällsdebatt. Inbjudan till forskningssamverkan gäller medverkan i 2012 års upplagor av SOM-institutets årligen återkommande undersökningar: Riks-SOM-undersökningen (1986-) och Väst-SOM-undersökningen (1992-). Forskare, forskningsprojekt och myndigheter kan till en rimlig kostnad delta med egna frågeinstrument i dessa stora representa…

Klassröstning 2010

Bild
Klassbegreppet väcker alltid starka reaktioner. Inom akademisk forskning används begreppet fortfarande flitigt som ett mycket fruktbart analytiskt verktyg. Inom politiken slutade partierna använda klassretoriken redan under tidigt 1970-tal. Explicita frågor om klassidentifikation slutade ställas i svenska valundersökningar redan 1988. SCBs intervjuare rapporterade att det var många som inte förstod eller ville svara på frågor om huruvida de tillhörde arbetarklass eller medelklass.

Att det existerar sociala hierarkier i samhällen kan dock de flesta skriva under på. Och det råder inte någon tvekan om att människors positioner och trajektorier i den sociala hierarkin har en fundamental betydelse för socialisation, grundläggande intressen och värderingar, politiska preferenser och politiskt beteende. Det finns fortfarande ett starkt samband mellan yrkestillhörighet och partival. Dock inte längre klass mot klass. En hög grad av individualisering. Klasstrukturen har blivit atomiserad.

Ett fö…